maskinentreprenoren logo

Teknikreportage

Snöbollen rullar i sju månader

I Kiruna är snöröjning inget entreprenörerna fnyser åt. Här går det att tjäna pengar på snö – och alternativen på vintern är inte många. Men det är inget för amatörer; förarna bakom plogarna kör sig inte sällan trötta över gränsen till det nyttiga när det slår till på riktigt.

writer image
Micael Appelgren

Lästid:  0 min

article
article Herman Särkimukka, och Alexander Mukka är två av proffsen som håller vägarna öppna i Kiruna kommun. Båda kör Ljungby med rejäla grejer från Mählers. Foto: Fredric Alm

Redan 20 september vräkte snön ner i Kiruna (38 centimeter), och därmed slogs rekordet för september som hållit i sig sedan 1932. Kiruna brukar inte få sin första snö förrän i oktober. Men det är fler snörekord som har slagits de senaste åren. Över 4 meter snö föll ner 2022.

– Första året vi hade Trafikverkets driftkontrakt här, kom den första snön också i september. Jouren börjar normalt i oktober. Vi var många som togs på sängen, och lite kaos hann det bli, säger Tommy Nylund, platschef och ansvarig drift och underhåll på Orefields group.

Just nu  – i Kiruna – är det Orefields group och Tekniska Verken som ansvarar för att det blir farbart i kommunen. Orefields group har Trafikverkets kontrakt, (70 mil väg) och Tekniska Verken ansvarar för att kommunens gator är framkomliga. Men Orefields kommer ta stora delar av kommunens snöjobb också inom kort.

– Men nu i år var vi förberedda, men det var vi inte riktigt 2019 när vi första året hade Trafikverkets kontrakt. Nu hade vi uppstartsmöte i mitten på september och allt var monterat på maskiner och bilar 19 september, och redo att köra, berättar Tommy Nylund, som ser nöjd ut över att han fick ge snön en smocka denna höst, istället för tvärt om.

Att hantera snöröjning i Kiruna behöver läras in på plats. När det börjar snöa är det vitt på marken i sju månader. 

Tekniska Verkens snöröjare rullade ut klockan fyra på morgonen 20 september för att hinna med, men det blev ändå problem med inställd kollektivtrafik under en period. Inte sällan händer det att snöröjarna drar igång redan klockan tre för att klara att upprätthålla ”viktiga samhällsfunktioner” som det står på Tekniska Verkens hemsida.

Orefields group tänker inte ens i klockslag. Det är jour dygnet runt och maskiner och plogbilar ska ut när det fallit mätbart snödjup (en centimeter) som enligt kontraktet ska bort. Allt mäts, loggas och rapporteras till Trafikverket. Kontraktet är matat med krav och viten. Det är bara att jobba på. Att hålla infrastruktur öppen för snö i Kiruna kräver uthållighet, bra utrustning och alla tillgängliga tekniska hjälpmedel.

– Det är viktigt att försöka ligga steget före och att kunna ta in all den tillgänglig väderinformation som går att få tag i, och göra så bra prognoser som möjligt. Vi har inloggningar till Trafikverkets väderinformation VViS och annat som vi nu med mer erfarenhet kan göra ganska bra prognoser och stå redo att åka ut, säger Nylund.

Satellitkartona visar hur och var nederbörden drar in, men det är inte bara att titta. Det måste tolkas, och det kräver erfarenhet. Inspektioner görs rent fysiskt längs vägarna kontinuerligt.

Orefiled har totalt igång 30 man som går i skift under snösäsongen. Plogbilar utplacerade på flera orter som står redo. Det går inte att starta från Kiruna och köra därifrån. 70 mil fram och tillbaka ska röjas.

Lite annorlunda är det med Kiruna kommun. Det är ingen jättestor grupp som håller i ansvaret. Tekniska Verken har 10 egna maskiner (främst hjullastare, men även plogbil och en väghyvel). För att stärka denna grupp finns sedan ett antal entreprenörer inhyrda, men totalt pratar vi om cirka 13 maskiner.

– Men sedan håller vi på dagligen med snö från det att den första snön faller, tills den är borta, säger Christer Eliasson, som är enhetschef på Tekniska verken och ansvar för snöröjning i de centrala delarna av kommunen.

Det blir en ganska lång säsong. Snön i Kiruna som föll i september lär bli kvar till maj, även om den ligger kvar längre i fjällområden. Snöfritt alltså mellan 3–4 månader. 

Året 2020 slogs också ett rekord, då föll det totalt 290 centimeter snö under snöröjningssäsongen, och det hade Tekniska Verken inte varit med om sedan säsongen 1997–98 och det vräkte ner 310 centimeter. Men det var inte nog med detta, för 2022 var det dags igen. Då föll det 410 centimeter snö under säsongen. Om det är nytt rekord på gång denna säsong återstår att se. 

– Det verkar som om det nu för tiden faller mer snö, och på kortare tid, och även tidigare än vanligt. Vi har inte gjort någon analys av detta egentligen, men det är klart att man tänker om det har med klimatförändringar att göra. Vi har också fler skyfall på sommaren än tidigare nu, och det är lite så med snön också. Det faller mer snö snabbare, säger Christer Eliasson, som är enhetschef på Tekniska Verken.

Det kostar lite att röja snö i Kiruna tätort. Sådär mellan 9–12 miljoner kronor per säsong. Men den budgeten sprack förra året då man fick skotta upp en miljon till för att klara biffen. Orefields group som har drift och underhåll året runt för Trafikverket omsätter 40 miljoner om året på detta.

När det gäller kontrakten med Trafik-verket är det lätt att räkna bort sig och tappa lönsamheten i det stora uppdraget. För en ny spelare gäller det att ha rätt och bred kompetens. Tidigare är det storspelare som NCC och Svevia som haft kontraktet.

– Vi är ganska breda inom Orefields group. Vi har mycket egen kompetens som vi fokuserar på. Vi har alla nödvändiga utbildningar och behörigheter som krävs för detta. Och vårt kontrakt är välskrivet och bra genomtänkt så att vi kan få lönsamhet, förklarar Tommy Nylund.

Snöröjningen startar inte automatiskt i det tätbebyggda Kiruna när det börjar snöa utan beror på olika bestämda startkriterier. På prioriterade vägar, gång och cykelvägar ska plogningen vara klar inom 5 timmar vid 5 cm. Orefield ska ut när första centimetern fallit. Det är nästan jämt, med andra ord. Det görs inspektionsrundor med bil som rullar 350 mil i veckan. Tommy Nylund är inte så bekymrad egentligen över hur mycket snö det faller. Det är inte mängden som är det som ställer till med störst problem.

– Snömängden går normalt att hantera. Det är när vi får det vi kallar Särskilt väder, där det till exempel kan blåsa 12 sekundmeter och vi får snödrev. Då räcker inte plogsväng på 4,5 timmar som vi kör, för det blåser igen bakom på två timmar, och då är det jobbigt. Det är bara att hålla på, byta skift och fortsätta. Orefiled största underentreprenör i kontraktet är All-Sten, med Mikael Fors vid rodret.

– Ibland är vi trötta, det är bra att köra och hjälpas åt. Det kan bli 48 timmar på raken, och det finns ju inga kör- och vilotimmar när det handlar om snöröjning. Det gäller inte där, så visst är det många som kört långa pass, och det händer att man inte orkar, och då får man helt enkelt ringa kollegan och bli avbytt, konsterarar Mikael Fors.

Mikael Fors har tidigare även haft kontrakt för snöröjning för kommunen. Här finns rutin så det räcker.

– Kommunen gator är lite speciella. Man måste börja i tid, men en gång var vi tvungna att börja så tidigt att vi faktiskt blev polisanmälda, folk fick sin sömn störd, berättar Fors, men rycker lite på axlarna… typ måste man så måste man. Snön ska bort innan människor ska till jobbet.

Rennäringen gör också att Orefield inte kan salta över allt efter november månad, för renarna drar sig då ut på vägarna för att komma åt saltet och riskerar orsaka onödiga olyckor. Det ställer krav på andra lösningar som bara behövs i den här regionen.

Men är det värt allt jobb?

– Jo, det tycker vi. Det går att tjäna bra med pengar på det här och när kontraktet går ut här 2025 så kommer vi att räkna på det igen, och nu vet vi bättre vad det finns för problem och hur vi kan lösa det, menar Nylund.

Problemet ligger inte i lönsamheten, utan i resurser. För Orefield är det avgörande att bolaget har tillgång till rätt kompetens och rätt utrustning, vilket inte är någon självklarhet i Kiruna.

– Det är sånt tryck här uppe nu att det i princip inte finns en maskin ledig och det är väldigt svårt att få tag på folk. Vi har nog de högsta lönerna i landet här nu. Man köper över individer, och det är inte alls bra att vi har hamnat där här uppe. Behöver man en maskin är det inte möjligt, vi får försöka hitta den i Mellansverige. Man behöver börja leta maskiner långt före vi behöver den. Här finns inget ledigt som inte är i andra jobb, säger Nylund.

Men människor ställer upp i Kiruna. För ett antal år sedan brann All-Stens byggnader med maskiner ner när de hade kontrakt för snöröjning. Åtta maskiner borta.

– Men då kom det på morgonen hit till oss maskiner från kollegor och andra och stod här på gården för oss att använda, berättar Mikael Fors och ser lite tårögd ut. Det tog ändå många år för All-Sten att sedan komma tillbaka, men det har gått med hårt arbete.

All-Sten har tre hjullastare (Ljungby) och två plogbilar i tjänst hos Orefiled. När tidningen Maskinentreprenören är på plats i Kiruna snöar det (såklart) och maskinerna går för fullt. Förarna Herman Särkimukka, och Alexander Mukka, drar vant och snabbt fram längs vägarna och röjer. Det finns väldigt lite tid att prata med dem, snön ska bort. Och det ska gå fort och smidigt. Ljungbymaskinerna går varma i ett. Mikael Fors har helt klart hittat två riktiga proffs i Herman och Alexander.

– Det är annars svårt i Kiruna. Det går inte att hitta folk. Jag är själv ute och kör snö ibland, säger ägaren och chefen Fors på All-Sten med runt 40 anställda.

I maj 2024 är det dags att montera av plogutrustningen. Fyra månader senare åker den på. En snöboll som rullar i sju månader.

LKAB sköter sin egen snöröjning på sitt område med bland annat BDX som entreprenör.

Text: Micael Appelgren

Snö

Snöfall: Faller vanligen ur ett tjockt molntäcke och varar normalt några timmar.

Lätt snöfall – Upp till 0,5 cm på en timme.

Måttligt snöfall – Högst 4 cm på en timme.

Kraftigt/ymnigt snöfall – Mer än 4 cm på en timme.

Rikligt med snö – Mer än 15 cm totalt.

Snöbyar: Faller ur bymoln.

Lätt snöby – Blir vitt på marken, men just inget mer.

Snöby – Upp till 5 cm.

Kraftig snöby – Mer än 5 cm.

Snöstorm: Snöfall, kraftig blåst och mycket dålig sikt. Vinden behöver inte nå ända upp till äkta stormstyrka för att det ska kallas för snöstorm.

Källa: SMHI

prev
carousel
next

Bild:  

Fredric Alm,  

 

 

 

 

Andra läser

Prenumerera på vårt nyhetsbrev så håller vi dig uppdaterad om det senaste inom...

Tillgång till unika erbjudanden

Tillgång till exklusivt innehåll

Påminnelser om viktig information

Maskinentreprenoren logo
me logga

Maskinentreprenören utkommer med 10 nummer per år och utges av bransch- och arbetsgivarorganisationen för Maskinentreprenörerna.

INNEHÅLL
TIDNINGEN
FAKTURA

Hemsidan använder cookies. Läs mer