”Infrastrukturen studsar tillbaka redan 2024”

Prognoscentret, som anses vara en av Sveriges säkraste konjunkturbedömare för byggbranschen, lämnade i slutet av 2022 en prognos över anläggningsbyggandet i Sverige de kommande två åren. Det är ingen tråkig läsning. Det ser ut att släppa redan nästa år.

Prognoscentrets senaste bedömning av anläggningsmarknaden visar att siffrorna pekar på att anläggningsmarknaden studsar tillbaka 2024. Patric Lindqvist, affärsområdeschef på Prognoscentret kommenterar: 

– Även om marknaden för infrastrukturinvesteringar ser ut att försvagas något 2023, så har det i grunden förhållandevis lite att göra med de behov eller de förutsättningar som råder. Avmattningen förklaras till stor del av de extremt långdragna tillståndsprocesserna, men på lite sikt, givet att såväl kommuner som Trafikverk kan öka sin upphandlingsförmåga, ser utsikterna goda ut. 

Enligt bedömningar från Prognoscentret väntas de totala infrastrukturinvesteringarna tillfälligt minska, med tre procent under 2023 – och detta efter flera år med stabil tillväxt. Starka statsfinanser till trots så påverkar ett ökat kostnadstryck, kapacitetsbrister, utdragna tillståndsprocesser, ekonomiskt pressade kommuner och politiska omprioriteringar investeringstakten negativt. Byggbranschen kommer alltså precis som resten av näringslivet att brotta ner en lågkonjunktur i år.

Sjunkande investeringar i energisektorn förklarar den större delen av nedgången 2023 men även en mindre – om än tillfällig – nedgång i järnvägssektorn påverkar negativt. Prognoscentret kan även se att det är nyinvesteringarna som backar medan drift- och underhållsinvesteringar utvecklas positivt genom hela prognosperioden. Regeringen har bland annat avsatt en miljard extra för vägunderhåll för 2023. 

– I grunden är dock anläggningsmarknaden en sektor med goda tillväxtförutsättningar framöver. Samtidigt innebär en ny regering nya besked… Och det är inte otänkbart att dessa stora omsvängningar, i allt från stambanor till havsbaserad vindkraft och nu även kärnkraft, betyder att man försvårar och försenar branschens förmåga att leverera, säger Patric Lindqvist.

När det gäller drift- och underhåll för väg blir det en ökning 2023 från förra årets investeringsnivå på 60 miljarder. Sedan en svag ökning även 2024. 2025 väntas en något kraftigare växt.

Men… ”till följd av de politiska omprioriteringarna och Trafikverkets oförmåga att omsätta avsatta medel för underhållsåtgärder väntas en mer utplanande utveckling för järnvägsinvesteringarna under nästa år”, skriver Prognoscentret. De totala investeringar uppgår i år till 36 miljarder kronor och den växt som väntas i prognosperioden drivs primärt av drift och underhåll. På lite längre sikt och bortom prognoshorisonten finns dock förutsättningar för starkare tillväxt även inom nyinvesteringarna.

För energisektorn väntas de samlade nyinvesteringarna samt satsningarna på drift- och underhållsåtgärder uppgå till 63 miljarder kronor under året. Under 2023 och 2024 krymper investeringarna något, för att sedan öka igen mot slutet av prognosperioden. 

– Tillståndsprocesserna för vindkraftverk är redan idag långa – och till det ska läggas den nya kurs som den nytillträdda regeringen slagit in på, vilket sammantaget förhalar planerade projekt samt försvårar kalkylerna för nya investerare, säger Lindqvist.  

Investeringarna i marin infrastruktur hamnar på 5,1 miljarder kronor under året, vilket är en uppjustering jämfört med vårens prognos. 2023 ökar tillväxtnivåerna men mattas sedan av något både i 2024 och 2025. Ökningen under nästa år beror till viss del på att många investeringar skjutits fram, från innevarande år till nästa. Ambitionen att minska beroendet av vägtransporter talar för fortsatt intresse för investeringar i marin anläggning, samtidigt som satsningar på marin infrastruktur också driver investeringar i väg- och järnväg.

De senaste årens uppgång i bostadsbyggandet har gett en skjuts åt investeringar i kommunalteknisk anläggning. Till detta kan läggas ett generationsskifte i landets vatten- och reningsverk. För närvarande uppgår de årliga investeringarna i kommunalt vatten och avlopp till cirka 16 miljarder kronor. Behoven är däremot betydligt större, cirka 23 miljarder, enligt Prognoscentret. Men oklart om kommunerna väljer att investera 2023.