”Jag kör tills jag stupar”

Vi måste börja med din titel! Du är ju Grävinna, hur kommer det sig?

– Jag är ju tjej, och jag gräver. Vet inte riktigt hur jag kom på det, men det stämmer ju!

Hur kom du in i yrket?

– Jag var säsongsarbetare vid kommunens parkavdelning från 2006 och ville ha ett heltidsjobb istället. Tidigare hade jag gått en maskinförarutbildning via arbetsförmedlingen, men hade ingen körbok eftersom jag saknade timmarna. Ingen vill ju ha en nybörjare och därför gick jag tillbaka till parkarbetet efter min maskinistutbildning.

– Men en dag gick jag upp till chefen och bad honom tänka på mig om det dök upp något. Tre veckor senare kallade han in mig på kontoret. Då hade de skaffat en gammal maskin till mig som jag kunde köra och lära mig på. Det är sju år sen nu.

– För att det ska komma fler maskinister in i yrket måste man ju släppa in nybörjare. Just nu har jag två praktikanter med mig från gymnasiet. En av dem är min son Alex, han är på väg att bli maskinist han också, och den andra är faktiskt en tjej.

Din energi skvallrar om att du är en typisk hjulgrävarperson. Vad är det med den maskintypen du gillar så bra?

– Jag vill vara med hela tiden och trixa, tycker om pillret och noggrannheten. Och det är fritt, jag är ute och får göra så mycket olika saker.

– Grävmaskinistjobbet passar mig för jag gillar ljudet, kraften, allt man kan göra. 

–Jag tycker om att det är mycket känslor hela tiden. Som när det är vattenläcka. Vattnet bara sprutar och det är skarpt läge. Det är det bästa jag vet, det är lite som att vara brandman, man är med där det händer.

– Just nu har jag grävjouren och då kan det ju hända vad som helst. 

Vilken typ av uppgifter handlar det om annars?

– Vi gör ju det mesta. Vi är två anställda maskinister på kommunen, plus ett tiotal anläggare. Behövs det större maskiner har vi avtal med Hilbrands Maskin AB som kommer till exempel vid nyanläggningar. 

– Annars blir det mycket att gräva i gator, olika parkjobb som att plantera träd. Och på vintrarna jobbar jag i snöjouren. Jag vet att andra spyr på att röja snö, men jag drar på full musik i högtalarna, på med helljusen och saftblandaren. Det är så mysigt att vara ensam på gatorna i mörkret mitt på natten.

Nu sitter du i en Doosan. Vad tycker du om den?

– Det är min tredje maskin hittills och den är riktigt bra. Framför allt är hydrauliken väldigt direkt och det gillar jag, jag vill kunna skaka ur lite ur skopan och då får inte hydrauliken vara för seg.

Vad tänker du om framtiden, fortsätter du som maskinförare?

– Självklart, jag hoppas att jag dör i hytten. Men skämt å sido så tänker jag köra tills jag stupar. Bara kroppen håller.