maskinentreprenoren logo

Reportage

Japanerna kan lösa rekryteringskrisen

I Japan lever byggbranschen och politiken i en relation som historiskt har gagnat regeringar, byggföretag och tillverkare av anläggningsmaskiner. Nu har dessa tagit sig an sin största utmaning hittills – nämligen rekryteringskrisen. Utan folk hotar katastrofen. 

writer image
Micael Appelgren

Lästid:  0 min

article
article Anläggningsmarknaden går plötsligt segt. Detta trots att det finns rekordmycket offentliga medel tillgängliga för drift och underhåll. Foto: Micael Appelgren och MLIT

När resten av världen ser med stor oro på det rådande rekryteringsläget i byggbranschen har japanerna snarare tittat på problematiken med något som närmast kan beskrivas som fasa. För lyckas branschen inte vända läget i Japan kommer hela samhället bit för bit rasa samman och om 15 år förväntas i så fall en förödande krasch. 

Det är ingen överdrift. Japanska regeringen är inkopplad.

Tidningen Maskinentreprenören har tagit sig långt in i den japanska byggbranschens hjärta och fått ta del av unika regeringsdokument framtagna av tjänstemän på Ministry of Land, Infrastructure, Transport and Tourism, (MLIT). Ett arbete har satt igång som bygger på automatisering av byggprocesser för att inte bara rädda branschen – utan faktiskt rädda Japan. Detta är bakgrunden:

Chefen för innovation på MLIT, herr Hiroyuki Morhishita, förklarar mer än gärna läget:

– Den japanska arbetsföra befolkningen kommer minska med 20 procent fram till 2040. Det betyder att arbetskraften minskar med 13 miljoner personer. Samtidigt ökar behovet av underhåll och investeringar i all japansk infrastruktur som i hög grad byggdes från 1950 till 1970. Utöver detta drabbas Japan regelbundet av svåra väderfenomen och jordbävningar som får stor påverkan på infrastrukturen. Byggbranschen är dessutom inte populär och förväntas drabbas hårdare än andra branscher när den japanska arbetskraften minskar.

Det unika med Japan är att de stora byggföretagen (bland de största i världen), de stora maskintillverkarna (bland de största i världen), och japanska regeringen (en av världens största ekonomier), gör en gemensam satsning (Japanska staten rekordstort budgetunderskott som hänger ihop med stora statliga investeringar i näringslivet). Helt säkert kommer den japanska satsningen även påverka resten av världen. Det är också meningen. MLIT vet att världen nu tittar på.

Japanerna har inte gjort samma analys som Europa – att sjunkande intresse för byggbranschen beror på att nya generationer inte har förstått fördelarna med branschen. Japanerna har till och med definierat problemet annorlunda. ”Branschens tre K”

Kiken: Farligt.

Kitsui: Ansträngande

Kitanai: Smutsigt

Nu formulerar man om detta med tre nya K som står för: Högre lön, Mer ledighet, Mer populärt (coolt) – eller typ så. 

Tanken är hur som helst att branschen själv reformeras, förändras och göra sig mer attraktiv. Det är inte fel på de som väljer att inte söka sig till branschen. Det råder så att säga ingen brist på information eller missförstånd. Alla som går förbi en byggarbetsplats ser hur det ser ut och hur det låter.

Chef för anläggningsmaskiner och utveckling på MLIT är Toru Nakane. När vi går igenom satsningen som japanerna gör, kallas iConstruction 2.0, förklarar han att det är mycket fokus på automatiserade processer och maskiner som kan fjärrstyras. Det finns visioner om att byggföretagen som ska leverera maskintjänster i samhället antagligen kommer behöva skapa bättre arbetsmiljö genom centraler inomhus där maskiner kan fjärrstyras. 

– Vi behöver en reform av arbetsmiljön, nya människor kommer inte till branschen längre. Byggbranschen är inte populär, den har inte heller någon bra image, och vädret i Japan påverkar arbetsmiljön utomhus. Det är väldigt varmt på sommaren, och det lockar inte, säger Nakane.

Tidningen får möjlighet att studera de dokument som MLIT har tagit fram – och som ska peka ut riktningen de kommande åren. Det är ganska stora planer man målar upp, där bland annat helt obemannade arbetsplatser finns med på kartan. Robotiserade processer där man beräknar möjligheter att till exempel bygga broar helt obemannat. Tanken är att man ska kunna bygga lika mycket som i dag, fast med 30 procent lägre personalstyrka. Man har alltså gett upp tanken på att vända trenden – att fler ska söka sig till branschen utan att branschen reformeras.

– Vi är övertygade. Det måste gå. Det ska gå, säger Toru Nakane.

Hur det kommer att gå får vi se. Men Japanerna har hur som helst vid flera tillfällen i historien visat vad samhällets kollektiva kraft kan lyckas med.

Och det som gör satsningen på byggbranschen i Japan intressant är just den kollektiva kraften som uppstår när alla inblandade, näringsliv och staten samarbetar mot ett gemensamt mål. Det skulle antagligen inte gå – eller vara mycket svårt i andra delar av världen. Hur förbättrar man till exempel lön eller förmåner för byggnadsarbetare för att höja attraktionskraften för yrket?

– Vi har system där byggföretag som väljer att förbättra villkoren för sina medarbetare också då kan få mer poäng vid offentliga upphandlingar och större chans att ta hem entreprenaden, förklarar Nakane.

Svenska tillverkare av tiltrotatorer har redan fått en försmak av detta iConstruction 2.0. Det är lågt hängande frukter för japanerna att byggbranschen flyttar på de så kallade ”spadgubbarna” till mer produktiva tjänster i sektorn. Då är tiltrotatorn ett perfekt redskap. Det här märktes med all tydlighet också på Japans viktigaste maskinmässa CSPI i Tokyo/Chiba 18–21 juni i år. Rototilt, Steelwrist och Engcon fanns på plats. Det var inte första gången – och satsningen ger nu resultat. Bland annat för att MLIT känner väl till produkten och har lagt in den i systemet för hur iConstruction 2.0 ska lyckas. Det blir nu höga bidrag i Japan till investerare som väljer att köpa maskin med tiltrotator. Andra tillverkare av moderna hjälpmedel får liknande stöd, och det syntes på mässan. Många tillverkare gör till och med reklam för sig själva med informationen att de är upptagna i det som benämns som iConstruction 2.0.

– Nu ser japanerna värdet av tiltrotatorn. Steelwrist har ett eget bolag här i Japan nu, inklusive egen leverantör av våra produkter. Det gör att vi kan skapa förtroende för våra produkter med lokal support. Vi har varit sex gånger på den här mässan nu och det har varit fokus på ny teknik, mycket digitalt, hela tiden. Det här med iConstruction ser man på flera ställen, säger Peter Lam, som är Asienchef på Steelwrist (Vice president APAC Region).

Volvo CE är sjävfallet också på plats och tidningen diskuterar läget med Volvos Asienchef Tomas Kuta:

– I Japan är de japanska tillverkarna oerhört starka och få andra lyckas slå sig in här. Vi hittar dock nischmarknader där vi kan verka, och vi har en del elektriskt nu som japanerna inte har. Sedan har vi Volvos Co-pilot som passar in i det här iConstruction-arbetet. Japanerna gillar maskinstyrning och annan automatisering som fungerar ordentligt, säger Tomas Kuta.

För att förstå vad som händer i Japan när samhället går ihop på det här sättet kan man behöva ett helikopterperspektiv. Carsten Grönblad som är handelskommissionär på Business Sweden i Tokyo förklarar:

– Demografin är grundläggande om man ska förstå dagens Japan. Man förlorar ungefär en miljon av befolkningen årligen i den takt det går nu. Men det är också vilseledande att stirra sig blind på detta. Japan är en stor och stabil ekonomi med i princip ingen arbetslöshet alls. Det finns ett samhällskontrakt mellan anställda och företagen och historiskt har man vid flera tillfällen med kollektiv kraft lyckats vända en problematisk situation till en stor framgång och blivit världsledande inom flera fält, säger Grönblad.

Utmaningarna som Japanerna behöver jobba med mer handlar om öppenhet mot omvärlden och att inte slå sig till ro med den starka hemmamarknaden. Senaste toppen – under 90-talet var fem av världens största byggföretag japanska. Stora tillverkare som Komatsu, Hitachi, Kobelco med flera hade växt till giganter (Bara USA är större än Japan på anläggningsmaskiner). Men nu står man alltså inför mycket stora utmaningar. Brist på folk och en enorm infrastruktur som måste tas om hand – både underhåll och nyinvesteringar krävs för att klara av landets behov.

– Japan har visat tidigare att man snabbt kan ställa om vid yttre tryck och förändras till att bli bäst i världen i stället – ta ett språng. Bakgrunden är att landet är starkt kollektivistiskt där företagen och samhället tar gemensamt ansvar, säger Carsten Grönblad.

Alltså, precis som det som nu är på gång med iConstruction 2.0. Ska Japan även denna gång ta ett språng och bli bäst i världen på automatiserad byggindustri och sätta dessa koncept på export?

Det får vi se. Men det är troligt för bollen är i rullning. Japanska lösningar kan bli globala lösningar. En av världens största maskintillverkare Komatsu tittar nu på sitt koncept Smart Construction. Takashi Hoshida är chef för lanseringen och berättar att det drog igång i Japan redan för tio år sedan men lanserades i Europa egentligen först under Bauma 2024. Här är japanska storspelare som Sony med också. iConstruction 2.0 känner Hoshida såklart väl till.

– Vi har för lite folk i byggbranschen. Det är unika lösningar med offentliga upphandlingar som detta kan användas för att driva på ny teknik som gör branschen mer effektiv. Digital. Komatsu har varit med från dag ett med detta. Jag anser att vi är det ledande bolaget för iConstruction 2.0, säger Hoshida.

– Vad det handlar om? Jo, till 100 procent handlar det om att göra mer med färre personal. Det måste lyckas. Det är iConstruction 2.0, säger Takashi Hoshida.

Text: Micael Appelgren

Japans Byggbransch

På 90-talet var fem av 10 världens största byggbolag japanska: Kajima, Obayashi, Taisei Takenaka och Shimizu. Obayashi, Kajima och Shimizu är på topp 20-listan just nu. Bland de största tillverkarna av anläggningsmaskiner brukar Komatsu, Hitachi Construction Machinery, Kobelco, Sumitomo, Kubota och Yanmar, nämnas. Samtliga räknas som premiummaskiner. Japan är världens näst största tillverkare av anläggningsmaskiner efter USA.

prev
carousel
next

Bild:  

 

 

 

 

 

 

Andra läser

Prenumerera på vårt nyhetsbrev så håller vi dig uppdaterad om det senaste inom...

Tillgång till unika erbjudanden

Tillgång till exklusivt innehåll

Påminnelser om viktig information

Maskinentreprenoren logo
me logga

Maskinentreprenören utkommer med 10 nummer per år och utges av bransch- och arbetsgivarorganisationen för Maskinentreprenörerna.

INNEHÅLL
TIDNINGEN
FAKTURA

Hemsidan använder cookies. Läs mer