Så funkar den ”svenska modellen”

Maskinentreprenörerna har sex kollektivavtal att hantera. Men när avtalsrörelsen drar igång rör det sig om 450 kollektivavtal som ska omförhandlas. Parterna har en hel del att göra, med andra ord. Och på relativt kort tid.

Den så kallade svenska modellen bygger på att parterna inom industrin går först ut och sätter ramarna (märket). Detta efter en överenskommelse från 1997 när Industriavtalet sattes i sjön. Anledningen var att inflationen under många år hanterats illa genom att lönekrav hakade i inflationens rörelser och egentligen aldrig gav några verkliga löneökningar. Priserna hängde helt enkelt med upp, och Sveriges konkurrenskraft blev svagare som en följd.

Det har fungerat - hittills. Under de 25 år som Industriavtalet funnits har det lett till att företagens konkurrenskraft varit stabil, förbättrats, samtidigt som anställda har fått bra reallöneökningar. Det är detta som är kärnan i den ”svenska modellen”… Arbetsmarknadens parter har tagit sitt ansvar – men nu ska modellen för första gången testas i en tid då inflationen är hög.

Kommer det att fungera?

– Ja, det kommer att fungera, säger Maskinentreprenörernas förhandlingschef Claes Arenander, som ändå ser att det kommer att bli en ganska tuff avtalsrörelse där facken har lagt sig rekordhögt med sina lönekrav.

– 4,4 procent är mycket. Det kommer bli ganska långa förhandlingar, spår Arenander.

Den 31 mars gick Industriavtalet ut, och samma dag sattes det så kallade märket, som landade på: 4,1 första året (7,4 på två år).

Den svenska arbetsrätten och den svenska modellen är baserade på samverkan mellan arbetsmarknadens parter – arbetsgivare och fackföreningar. Den viktigaste grundsten i den svenska modellen utgörs av kollektivavtalet, som är en överenskommelse mellan arbetsgivare och fackförbund som reglerar arbetsvillkor, löner och andra anställningsvillkor för arbetstagarna. 

De svenska kollektivavtalen täcker majoriteten av svenska arbetstagare och bestämmer allmänna anställningsvillkor och löner. Maskinentreprenörerna träffar kollektivavtal med Byggnads, Seko, IF Metall, Unionen, Ledarna och Sveriges Ingenjörer. Avtalen gäller allmänna anställningsvillkor och löner för cirka 4 100 medlemsföretag (drygt 20 000 medarbetare). ME-medlemmar omfattas per automatik av de kollektivavtal som gäller för verksamheten.

Den svenska arbetsrättslagstiftningen har i stor utsträckning utformats efter den svenska modellens idé om en samverkan mellan arbetsmarknadens parter. Arbetsgivarna och fackföreningarna har därför getts stor frihet att avtala om avsteg från lagstiftning. Inom ramen för kollektivavtalen kan således frågor som rör anställningsskydd, arbetstider, sjuklöneersättning, rätten till ledighet, arbetsmiljö med mera regleras. 

Detta system gör att svensk arbetsmarknad anses stabil. Under perioden 2010–2020 förlorades 8 873 arbetsdagar i Sverige till följd av arbetsmarknadskonflikter. Det kan jämföras med Finland som hade flest antal förlorade arbetsdagar i Norden under perioden, 130 316, enligt Medlingsinstitutets statistik.

Dessutom har den svenska modellen, med kollektivavtalsförhandlingar inom ramen för en avtalsrörelse med medling som sista utväg, skapat ett väldigt tryck på parterna att försöka lösa ut arbetsrättsligakonflikter innan det går så långt som till strejk. 

– Om arbetsrätten i stället, i högre omfattning än idag, utgått ifrån lagregler är risken att detta skett på bekostnad av arbetsrättens förutsägbarhet, förklarar Claes Arenander.

Med detta sagt finns det tvingande lagstiftning som arbetsgivare ska känna till för att iaktta sina rättigheter och skyldigheter. Det rör bland annat i vilken mån man som arbetsgivare är förhandlingsskyldig gentemot facket, under vilka förutsättningar man får säga upp medarbetare, medarbetares rätt till föräldraledighet, sjuklön och semester.

Det handlar om dessa lagar: Medbestämmandelagen (MBL), Anställningsskyddslagen (LAS), Arbetstidslagen (ATL), och Semesterlagen (SemL).

– Som arbetsgivare kan det vara svårt att hålla sig uppdaterad. Som medlem i Maskinentreprenörerna kan man alltid vända sig till oss för att få svar på ovanstående frågor, säger Claes Arenander.