Klimatanpassningarnas tid är nu

Klimatanpassningar är något som alla kommuner i Sverige behöver jobba med. Sju av tio kommuner har genomfört någon form av klimatanpassningsåtgärd enligt en ny rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet. Men fortfarande är det tre av tio som inte har påbörjat arbetet ännu. På det hela taget har vi bara skrapat på ytan till allt som skulle behöva göras för att skydda samhället mot översvämningar, stigande temperaturer och extrema oväder.

Therese Sjöberg är sakkunnig inom transport och infrastruktur på Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI. Hon har sammanställt hur infrastrukturen kommer att påverkas av ett varmare, torrare, blötare och mer extremt klimat.

– Det jag ser som den största och viktigaste utmaningen i närtid är att få in klimatanpassningsarbetet i den ordinarie verksamheten, som en naturlig del av byggprocessen. Det får inte bli så att vi bygger någonting och parallellt med det, eller i ett senare skede, gör ett separat projekt för klimatanpassningar, säger hon. Det är viktigt att om vi bygger nytt, bygger vi på rätt sätt och på rätt plats från början.

Åtgärder som kommer att behöva göras är bland annat att dimensionera dagvattensystemen med hänsyn till ökade regnmängder, utveckla grönstrukturen inklusive gröna gaturum och gröna tak i städerna och öka våtmarksarealerna. Mer blödande asfalt, fler potthål och solkurvor är att vänta på befintlig infrastruktur. Förändrade grundvattennivåer och vattenflöden kommer både påverka det vi bygger och under tiden vi bygger.

– Vi måste komma ihåg att i det långa loppet blir det betydligt mycket billigare att bygga förebyggande än att lösa problemen när det är för sent, säger Therese Sjöberg.

Storstadskommunerna har i regel kommit längre med klimatanpassnings­åtgärder än glesbygden och områden som tidigare drabbats av översvämningar har tvingats ta tag i problemen tidigare i större utsträckning än de som varit förskonade. Många faktorer ska vägas in när beräkningar tas fram för hur vi ska skydda oss och vad som ska skyddas. Arbetet måste ske både lokalt och regionalt, i kommuner, på Trafikverket och hos privata fastighetsägare.

I Maskinentreprenörernas rapport ”Affärslandskapet 2025” konstateras en stor potential för maskinentreprenörer i att omsätta de ökande kraven som klimatanpassningarna kommer medföra i nya affärer och bidra till ett både lönsamt och hållbart samhällsbyggande i det långa loppet.

Malin Lind är nationell samordnare för klimatanpassningar på Trafikverket. Hon ser stora utmaningar framåt när det gäller både ekonomi och kompetens kopplat till klimatanpassningar.

– Det kommer att krävas expertkunskaper inom klimatanpassningar. Vi behöver bli fler som arbetar med klimatanpassning och bygg inom hela sektorn, inte bara på Trafikverket, utan över hela planeringsledet, säger hon.

Viktigast just nu är att jobba med övergripande och långsiktig åtgärdsplanering, enligt Malin Lind.

– Vi vet att vi kommer ha mer vatten och mer värme att ta hänsyn till. Vi har nya riktlinjer för avrinning och väljer större dimensioner på rör och trummor än tidigare. När det gäller tunnlar har man alltid tagit höjd, nu ser vi att vi även kommer behöva anpassa vägar och järnvägar i högre utsträckning efter vårt förändrade klimat, säger Malin Lind.

Hur bråttom är det? 

– Det går inte att ha bråttom här. Det är snarare viktigare att vi får till rätt planering och kunskaper än att det går så otroligt fort, säger hon. 

En mindre kommun som kommit relativt långt i sitt klimatarbete är Hallsberg. 2015 drabbades Hallsberg av en stor översvämning – 120 millimeter regn kom på ett dygn på redan mättad mark och lade stora delar av den centrala tätorten under vatten. På vissa fastigheter uppmättes vattennivåer på 160 centimeter och det var båt som gällde för att ta sig fram. Efter den händelsen tog kommunens klimatanpassningsarbete fart på allvar. 

–Den här händelsen spädde på tempot i vårt klimatarbete. Vi vill inte hamna där igen, säger kommunens tekniske chef Niklas Hasselwander. 

Ett omfattande kartläggningsarbete inleddes. Kommunen gjorde geotekniska undersökningar, lågpunktskarteringar och inventering av ledningsnät bland annat. Detta ligger nu till grund för planering av både åtgärder och planering av nybyggnation och exploatering. 

– Att kartlägga hela Hallsbergs kommun har tagit ungefär två år, men har varit ett väldigt viktigt arbete att ha med oss när vi planerar för vad som ska göras framåt och hur och framförallt var vi ska bygga, säger Niklas Hasselwander. 

Hallsberg ligger ungefär tre mil söder om Örebro på låglänt landskap och har genom året varit drabbat av översvämningar flera gånger. Kommunens yta är ungefär 670 kvadratkilometer och invånarantalet strax över 16 000, varav drygt hälften bor i Hallsbergs tätort. I dag är medvetandegraden om vad som behöver göras, både på befintlig infrastruktur och när man bygger nytt, hög i kommunen. Tempot har ökat i VA-ledningsförnyelsen – budgeten för VA-sanering har gått upp från tre till fem miljoner årligen och fler rörnätstekniker har anställts. Kommunen är också noga med i vilka områden och på vilka höjder det byggs för att undvika problem i framtiden. Under hösten har Hallsberg kommun byggt en stor fördröjningsdamm på åkermark i utkanten av stadskärnan. Dammen har kapacitet att ta emot 20 000 kubikmeter vatten och ska avlasta bäckarna nedströms i samhället vid stora regnmängder. Dammen är 480 meter lång, två meter hög och formad som en hästsko med en serpentin med dubbla utlopp i mitten. 

– Mitt absolut viktigaste råd när man bygger fördröjningsmagasin på det här sättet är att anlita någon som har erfarenhet av den här typen av jobb och har maskiner som klarar att köra på löst ​material. Risken för sönderkörning var stor och hade vi tvingats bygga vägar hade det dragit iväg rejält i både tid och pengar. Därför måste mycket energi läggas så bra förfrågningsunderlag tas fram då entreprenaden upphandlas enligt LOU. Jag har aldrig sett så mycket massor flyttas på så kort tid på så dåligt underlag, säger Niklas Hasselwander. 

Fördröjningsmagasinet byggdes på under sex veckor i stort sett bara med återanvänt material och utan körskador. Uppepå kommer det att bli en trevlig promenadyta och till våren tänker kommunen så med en fröblandning av växter som bidrar till ökad pollinering och biologisk mångfald.  

– Jag är djupt imponerad över resultatet, säger Niklas Hasselwander.

Entreprenören bakom jobbet är Hirsikangas Gräv och Schakt, ett företag som nischat in sig på framförallt på våtmarksjobb och stora vägtrummor sedan många år tillbaka. 

– Jag får nya förfrågningar varje dag och får säga nej till en del jobb som jag inte hinner med, säger Janne Hirsikangas. Många förfrågningar handlar om våtmarker men det blir också vanligare att beställarna vill bredda diken för att klara större vattenmängder. 

Det största hindret som Janne Hirsikangas ser för att växa som företag är svårigheten att hitta personal till specialuppdragen. 

– De kräver lite mer av föraren, man måste ha en viss känsla för det. Att bygga en våtmark eller ett fördröjningsmagasin är inget jobb som man gör by the book. Det kan kräva både en plan A, B, C, D… Det räcker inte med att tänka ett steg framåt utan tio, säger Janne Hirsikangas. 

– Och även jag har svårt att sova om nätterna emellanåt fast jag varit med länge. Det krävs nog att man är lite dumdristig om man ska hålla på med det här, tillägger han. 

Jannes lösning på kompetensbristen har varit att anställa ungdomar som precis blivit klara med skolan. 

– Då kan man vara med och forma dem från början. Jag har provat att sätta förare som är 35-40 år, och kört på byggen innan, på våtmarksjobb men det har inte funkat så bra. Många av oss som håller på med våtmarksjobb idag är äldre, konstaterar Janne Hirsikangas. 

Anledningen att det blev just våtmarker för Janne är en slump. 

– Jag köpte företaget 2005 av en som höll på en del med våtmarker och sedan hängde jag bara kvar. Sedan gillar jag att få vara med och skapa någonting också, säger han. 

Efterfrågan på den här typen av uppdrag har stadigt ökat och det finns helt klart en marknad för den som vill satsa. Det krävs dock en hel del investeringar i specialmaskiner. Våtmarker byggs ofta i sänkor där det är löst material och dålig bärighet. Janne har två långgrävare och traktorer med specialbyggda bandburna dumpervagnar. 

– Jag skulle nog våga påstå att jag är den i Sverige som flyttar massor i sådana här förhållanden mest kostnadseffektivt. Det gör att jag kan hålla nere priset till kund men ändå tjäna pengar på jobbet, säger han. 

I skrivande stund är Janne på ett exploateringsprojekt i Karlskoga. Här ska det förberedas för nya tomter i två konstgjorda vikar. 

– Jag skulle ha varit här i två veckor, nu har det gått två månader och vi ser ut att bli kvar året ut, säger han.