Lugnet i stormen

Vi är i en villaidyll i det lärda Uppsala. Här (det är lite finare kvarter detta) bor författare, forskare och ja… kanske de smartaste och mest utbildade människorna i hela Sverige.  Vem vet. Det som är säkert är dock att Sveriges mest kända ”deponi” ligger ett stenkast härifrån: Uppsala högar. Och så Sveriges viktigaste domkyrka där borta. Pelle Svanslös - Linné… Ja ni fattar. Detta är inte ett industriområde i utkanten av någon svensk stad. Det är mitt i byn. Och härifrån guidar och servar Upplands Schakt sina 75 medlemmar. 

… Verksamhetschefen på Upplands Schakt är Pelle Fredriksson. Första gången han klev in som anställd i dessa lokaler var för cirka 34 år sedan. Då har föreningen funnits i redan 19 år – och han är då ungefär lika gammal som föreningen. Sedan dess har inte mycket hänt. Eller jo, det har hänt massor – men lokalerna ser ganska exakt ut som de gjorde när Pelle Fredriksson kom in på sommarjobb.

 – Det här konferensbordet tror jag att vi har ärvt från NCC någon gång, säger Fredriksson och pekar på möbler som inte har setts på ett kontor sedan 80-talet. På väggarna hänger samma tavlor kvar och i hyllorna står vimplar, plaketter och prydnader som avslöjar att den ekonomiska föreningen inte lagt överdrivet många kronor på en extern inredningsarkitekt.

– Köksbordet och stolarna där tror jag är från 70-talet. Har nog stått så sedan starten, funderar maskinförmedlaren Mikael Pettersson helt krasst och ser nöjd ut. Det är fint. Faktum är att den här typen av möbler just nu är eftertraktade och inne bland unga i storstäderna. 

När vi lite senare diskuterar elektriska maskiner så säger Mikael Pettersson något som antagligen avslöjar filosofin som har tagit Upplands Schakt hela vägen dit dom är idag:

– Elmaskiner… Jag tänker att vi låter det gå lite sakta och först ser att det fungerar, säger Pettersson…

Den ekonomiska föreningen Uppland Schakt startade 1971 av 20 entreprenörer som inte tyckte det var någon större vits med att prisa ut varandra och stå ensamma i fall det skulle dyka upp ett större projekt där man behövde vara flera. Detta var när branschorganisationen (ME) hette SER (Schaktentreprenörernas riksförbund) och föreningen lånade då helt sonika SER:s logga (fast spegelvänd) och sedan var man igång. Självklart har man inte bytt logga sedan dess.

– Det har varit någon medlem som har drivit på om ny logga och liknande, eller att vi skulle byta kontor och etablera oss vid något industriområde. Men det har röstats ner, säger Pelle Fredriksson, och ler lite. Föreningen är helt klart stolt över sin profil och… Det andas stabilitet om något. Och det fungerar riktigt bra på en plats som Uppsala där historien ständigt är närvarande i nuet. Och det är inte svårt att tänka på Uppsalas mest kända katt – Pelle Svanslös som inte hade någon hög svansföring – men var klok och snäll.

Det är bra tryck i Uppsala och medlemmarna har hittills haft bra med jobb. Uppsala anses vara en av Europas mest expansiva regioner och beräknas ha 330 000 invånare år 2050. Det är nära till internationell flygplats och huvudstaden. Universitetet är det äldsta i Sverige och rankas internationellt bland de bästa i världen i flera olika undersökningar. Och inom kort ska det byggas en helt ny spårväg i stan. En entreprenad värd fem miljarder. Ganska säkert kommer ett antal av Upplands Schakts medlemmar vara verksamma där eller i anslutning till detta.

Just nu tävlar riskkapitalister om att hitta maskinentreprenörer att förvärva som passar in i deras så kallade portföljer. Branschen har hamnat i ”räknenissarnas” fokus kan man säga. Ett allt större antal investerare anser att bolagen i branschen har en stabil framtid och att utbyggnad och underhåll av infrastruktur är ett säkert kort att satsa på. I denna miljö talar vi om klart dyrare, flashigare och profilerade huvudkontor och nyskapade logotyper. Upplands Schakt är kan man säga i den helt andra ändan av denna trend. Man nöter på – och det går lite bättre varje år enligt statistik på kontorets anslagstavla.

Upplands Schakt hakade inte heller på trenden när de ekonomiska föreningarna fick för sig att de skulle ombildas till AB. Denna trend som gick som en löpeld över Entreprenadsverige i början av 00-talet. Föreningar slogs ihop, bytte ibland namn, och blev aktiebolag. 

– Det har väl förts diskussioner. Men inte… En ekonomisk förening får ju inte spara vinsten, den ska tillbaka till medlemsföretagen. Tidigare vd:ar har brunnit för konceptet ekonomisk förening, förklarar Pelle Fredriksson.

Mikael Pettersson som är medlem och har varit i åratal, men som nu främst arbetar som maskinförmedlare på Upplands Schakt säger:

– Det där med att ombilda till AB var väl för att man tänkte att man kunde tjäna pengar då. Men det är då. Sedan efter det? Vi höll emot, säger Pettersson som också varit ordförande i föreningen.

I stället för att haka på trender har Upplands Schakt valt att fokusera på kärnverksamheten – medlemmarnas bästa och deras möjlighet att utvecklas och tjäna pengar. Provisionen de betalar är också klart konkurrenskraftig, när vinsten gått tillbaka som återbäring till medlemmarna kommer vissa undan med ett par procent. 

– Sedan har vi ju erbjudanden som försäkringar, bränsleavtal, utbildningar och annat av värde för medlemmarna, förklarar Pelle Fredriksson, som också är aktiv och förtroendevald i bransch- och arbetsgivarorganisationen Maskinentreprenörerna.

Pelle Fredriksson är ekonom men inte ”räknenisse” Grävmaskin kan han inte köra, men som ekonom kan han räkna och det är trots allt ekonomi som ligger till grund för hela idén för en ekonomisk förening. Medlemmarna ska tjäna på att vara med.

– Det kan jag tänka på ibland, det här med konsolideringen i branschen där entreprenörer säljer till koncerner som äger flera olika entreprenörer. Ägarna ska ju tjäna på detta i toppen såklart. Vet inte heller om det är så bra för utvecklingen att vi får större enheter, funderar han utan att ha något svar. 

Det är en sund omsättning i Upplands Schakt - när äldre lämnar branschen, har nya medlemmar kommit in. Antalet är stabilt. Idén att hjälpa till med fakturering, intressanta ramavtal, och säkra betalningar med garanti (föreningen tar solidariskt förlusterna tillsammans), lockar och fungerar. Att sitta stilla i båten när nya trender rasar utanför har sina fördelar. Som lugnet i stormen.

– Det är ju så att man som medlem slipper att sitta och hålla på med administrationen på helger och kvällar. Vi sköter den biten och företagen kan göra det de är bra på istället. Vi ser till att det är ordning på beställare och fakturerar. ISO-certifieringar finns. Beställare som ringer får också rätt service och vi förmedlar rätt maskin till rätt plats, säger Fredriksson.

Affärsmodellen håller.

– Och många följer ju med sin beställare till nästa och nästa projekt. Och man vet att vi tar hand om det administrativa hur som helst, säger Mikael Pettersson.

Vi träffar också medlemmen Johan Lindström, enmansföretagare i bolaget Lestab. Han tycker konceptet funkar.

– Ja, det fungerar med ekonomi och sånt. Så det är bra. Försäkringsavtal och annat, säger Lindström och liksom rycker lite på axlarna. Varför skulle han annars vara med – typ?

Men det är klart att det finns några elefanter i rummet här också. Där ute har beställarna fortsatt att ställa allt högre krav på miljö och klimat. Elmaskiner, som knappt egentligen finns ännu, börjar dyka upp i tankarna hos miljökontorens tjänstemän som har sina agendor att följa. Hur ska det bli med detta? Vem av Upplands Schakts medlemmar är villig att investera i dessa nya, osäkra och rejält dyrare maskiner?

Det är nu vi kommer tillbaka till Mikael Pettersson, medlem och före detta ordförande, och nu maskinförmedlare i Upplands Schakt:

– Elmaskiner… Jag tänker att vi låter det gå lite sakta och först ser att det fungerar…

Pelle Fredriksson ser en rad frågor som måste redas ut innan man talar om att investera i den här nya tekniken.

– Vem ser till att det dras fram el, och vem ska betala elen? Den som bygger behöver ju ta ansvar för det, tänker jag. Och det blir en kostnadsökning, det är klart. Entreprenörerna vill säkert hoppa på det här, men kan ju inte göra det gratis.

Mikael igen:

– Med de kostnaderna behövs längre kontrakt. Längre än fyra år, gissar jag. Om entreprenören ska klara det.

Pelle:

– Marknaden löser det till slut. Vi vet inte ännu hur, det finns ju diskussioner om att beställare kan äga maskinerna. Inte klart hur det här blir på flera plan. 

Mikael:

– Världen förändras, det gör den hela tiden. Vi får åka med och göra det bästa av situationen.

Och det är som det är. Det är ingen idé att hetsa upp sig. Upplands Schakt tar det som det kommer – känslan är att det är lugnt. Lugnet i stormen hittas där det som fungerar förblir det som de är. Både när de gäller affärsmodell, logotyp och kontorets inredning.