Boverket lämnar ett författningsförslag om gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan, som kan införas tidigast den 1 juli 2025 i reglerna om klimatdeklarationer för byggnader. Gränsvärdet föreslås att omfatta samtliga byggdelar av en byggnad från grunden och dess isolering exklusive solceller och fast utrustning.
En utökning av klimatdeklarationen föreslås komma i januari 2027. Klimatpåverkan för markarbeten och markförstärkning ska även redovisas i en klimatdeklaration då.Administrativa kostnader bedöms att uppstå till följd av samtliga regeländringar. De administrativa kostnaderna bedöms att initialt uppkomma för byggherrar och entreprenörer, inklusive de små- och medelstora aktörerna.
Statens Geologiska Institut har redan tittat på följderna. Nu finns fritt tillgängliga klimatdata som kan användas för att beräkna klimatpåverkan från grundläggning vid byggnation. De har tagits fram av SGI tillsammans med andra aktörer i byggbranschen.
Storleken på klimatpåverkan beror bland annat på de geologiska förhållandena och byggnadens konstruktion, vilket påverkar val av grundläggningsmetod och mängden schaktmassor som måste transporteras.
– Syftet med klimatdeklarationen är att minska klimatpåverkan från byggande. Grundläggningen av en byggnad kan ge ett betydande bidrag till en byggnads totala klimatavtryck. Därför är det rimligt att även grundläggning ingår i klimatdeklarationen, säger Christel Carlsson, forskningssamordnare på Statens geotekniska institut, SGI.
För att kunna bedöma klimatpåverkan från olika grundläggningsmetoder krävs kvalitetsgranskade klimatdata. I ett projekt som finansierats av Smart Built Environment har SGI tillsammans med byggaktörer tagit fram generiska klimatdata för 21 olika grundläggningsmetoder som gjorts tillgängliga via Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM) , som tillhandahålls av IVL, Svenska Miljöinstitutet. Framtagna klimatdata kan också användas vid klimatberäkningar av vägar och järnvägar, som också kräver förberedande markarbeten och grundläggning.