Bygg- och reparationsberedskapen (BRB) var en svensk statlig organisation som skulle säkerställa att viktig infrastruktur kunde byggas och repareras under krig – och andra kriser. Organisationen skapades under andra världskriget, men gick i graven 2007. När det geopolitiska läget har försämrat behövs ett omtag i ärendet. Utredningen om näringslivets försörjningsberedskap sattes i sjön av regeringen i juni 2022 och ska redovisas sista maj i år. Syftet är förenklat att kartlägga och stärka näringslivets roll i Sveriges totalförsvar och försörjningsberedskap, som det heter. Maskinentreprenörerna (ME) har varit ovanligt aktiva och lämnat svar och synpunkter till utredningen, samt belyst ämnet under förbundets tvådagarskonferens Stora Infradagen i januari.
Jenny Ström, kommendör och stabschef vid försvarets stödenhet var inbjuden att tala på Stora Infradagen. Det blev fokus på att hela samhället måste bidra för att militären ska kunna lösa sina uppgifter som till exempel transporter där infrastrukturen hålls öppen och fungerar i kristider.
– Infrastrukturförsörjning, rörlighet och ingenjörsförmåga – där fyller maskinentreprenörer en viktig roll. Näringslivet måste också bygga upp sin beredskap för att militären ska klara sin uppgift, sa kommendör Jenny Ström.
Men nu är Sverige med i Nato och det räcker med att något annat Natolands gräns kränks för att det ska bli aktuellt med transport av personal och material från Sverige. Svensk militär och utrustning finns redan i Lettland. Svensk infrastruktur måste framöver alltså hålla tillräckligt hög kvalitet för att både hantera krav från stationerad natopersonal eller olika transitsituationer.
– Och detta ställer jättehöga krav på vår infrastruktur och där kommer maskinentreprenörer in som viktiga aktörer, underströk Jenny Ström.
Vid flera tillfällen återkommer Jenny Ström till att näringslivet behöver se över sin beredskap, inte minst när det gäller upprätthållandet av infrastruktur. Militären kan inte själv klara detta – och hon påminner om att det är Sverige som är med i Nato – inte försvaret.
Det är också precis detta utredaren tittar på när nu näringslivets försörjningsberedskap undersöks. Och hur behöver den nya Bygg- och reparationsberedskapen (BRB) se ut? Maskinentreprenörerna (ME) och Försvarsstaben anser att det är viktigt att Sverige har tillgång till viktiga maskiner och kompetens att framföra dessa då krisen kommer. Olika sätt att kunna krigsplacera förare och rekvirera maskiner diskuteras just nu. Till skillnad mot regeringen som förespråkar ett frivilligt maskintregister vill ME ha ett tvingande, som framfördes av ME:s kommunikationschef Veronica Sandström under Stora Infradagen, och som även bekräftats av ME:s branschexperter. Ett tvingande register av anläggningsmaskiner är att föredra i fall kriget kommer. Argumentet är att man från statens sida då snabbare kan göra en inventering och få fram rätt maskin och förare.
Maskinentreprenörers roll i krig togs upp på ytterligare ett pass under Stora Infradagens dag två. Bland annat ville ME framföra och diskutera hot mot maskinentreprenörer och deras maskinpark, och nyckelkompetens i företagen vid krig. Precis som i ME:s remissvar på den aktuella utredningen i ärendet framfördes behovet av militärt skydd för maskinentreprenörer, förare och maskinpark, då det anses högst troligt att resurserna blir måltavlor.
Niklas Kling, som är utredare och samordnare inom försörjningsberedskapen på MSB och expert i den aktuella utredningen där bland annat BRB ses över säger så här:
– Maskinentreprenörer bör börja tala med sina beställare som kommer att behöva maskiner och personal kristider och ha med avsnitt i upphandlingarna som handlar om beredskap, kostnader och att behov att hålla reservdelar och diesel till exempel.
Egentligen är det två centrala frågor som ME vill framföra till regeringen när den nya formen av BRB ska byggas upp. Den första är att utredaren inte begår misstaget och låter storbolagen som inte har egen maskinpark få mandat att styra maskinentreprenörerna i ett krigsläge. Det andra är att man måste skriva avtal direkt med maskinentreprenörer där rimliga ersättningar och villkor finns med.