”Mer pengar ger inte bättre infrastruktur”

Den nationella transportplanen för perioden 2026–2037 innehåller historiskt stora investeringar i väg- och järnvägsnätet. Trots det är många satsningar samhällsekonomiskt olönsamma, enligt en ny rapport från IVA.

Rapporten Framtidens transporter, som tagits fram inom ramen för det så kallade visionsprojektet Svenska framtider, pekar på att det inte främst är brist på pengar som bromsar utvecklingen. Maskinentreprenörerna har bland annat lyft att det är brist på konkurrens, att upphandlingar fungerar dåligt, och att det är tveksamt om det finns kapacitet i Sverige när för få vill utbilda sig inom bygg- och anläggning och maskinförare.

– Problemet är inte för lite pengar, utan att de gör för lite nytta. Att skjuta in mer resurser i en process som går med samhällsekonomisk förlust är ingen klok strategi, säger Klas Eklund, ordförande för IVAs arbetsgrupp om transportinfrastruktur.

Enligt rapporten ger dagens infrastruktursatsningar i genomsnitt endast 70 öre tillbaka i samhällsnytta för varje investerad krona.

IVA riktar också kritik mot hur stora infrastrukturprojekt planeras och genomförs. Nyligen framgick det till exempel att den nya tunnelbanan i Stockholm, hux-flux, kan bli 23 miljarder dyrare än tidigare kalkyl.

IVA resonerar såhär: I genomsnitt överskrider Trafikverkets projekt sina ursprungliga kostnadsprognoser med 76 procent, enligt rapporten. För sex större projekt, däribland Botniabanan, Citybanan och Norra länken, ökade kostnaderna från sammanlagt 30 till 80 miljarder kronor. Men detta är äldre projekt och Riksrevisionen har redan luggat Trafikverket för detta som nu också testar den så kallade alliansmodellen för att minska riskerna genom att dela på dessa med entreprenörerna.

Det mest anmärkningsvärda är enligt IVA att en stor del av kostnadsökningarna dock uppstod redan innan byggarbetena startade. Rapportförfattarna pekar ut omfattande regelverk, långa tillståndsprocesser och ett stort antal överklaganden som några av de främsta orsakerna. Enligt IVA behöver tillståndsgivningen reformeras och den administrativa processen förenklas för att projekten ska kunna genomföras snabbare och till lägre kostnad.

IVA föreslår också att fler stora projekt ska drivas i bolagsform vid sidan av Trafikverket. Tanken är att professionell projektstyrning, tydligare ekonomiska incitament och möjlighet till finansiering via kapitalmarknaden ska bidra till bättre kostnadskontroll.

Rapporten innehåller tio övergripande principer för hur svensk infrastruktur bör organiseras och finansieras, samt ett femtiotal konkreta åtgärdsförslag.

Bland annat vill IVA bygga en ny vägtunnel mellan Helsingborg och Helsingör, stärka kapaciteten på E4, E6 och de södra stambanorna.

Samtidigt föreslår rapporten att vissa projekt bör omprövas eller stoppas. Ett exempel är den planerade järnvägssträckan mellan Göteborg och Borås, som enligt IVA innebär en hög kostnad i förhållande till den samhällsnytta som skapas.

IVAs viktigaste budskap:

Sverige investerar redan mycket i infrastruktur jämfört med många andra EU-länder.

Fler pengar är inte den viktigaste lösningen enligt rapporten.

Tillståndsprocesser och överklaganden pekas ut som stora orsaker till förseningar och kostnadsökningar.

Infrastrukturprojekt bör prioriteras utifrån samhällsekonomisk nytta.

Staten bör pröva nya organisations- och finansieringsformer för stora projekt.

Flera av förslagen går i linje med den debatt som pågått länge i anläggningsbranschen om långa ledtider, svårförutsägbara tillståndsprocesser och behovet av större genomförandekraft i stora infrastrukturprojekt.