Micke kan själv

Det här kommer bli ett annorlunda reportage… skribenten kommer själv att tvingas vara med i texten för att denna historia ska bli riktigt begriplig.

För drygt tio år sedan träffade jag Mikael Johansson på en flygplats. Han och ett antal entreprenörer var på väg till Japan och Sydkorea tillsammans med maskinleverantören för att besöka Takeuchi och Hyundai. Jag skulle med och försökte trevande ge mig till känna som Maskinentreprenörernas representant och chefredaktör på tidningen Maskinentreprenören.

Jag var ett udda inslag i gruppen som försökte hänga med i samtalet så gott det gick. Snart kom frågan från Mikael Johansson:

Maskinentreprenörerna, det är ME va?

– Jo, det stämmer, bekräftade jag. Vi är en bransch- och arbetsgivarorganisation, som hjälper företagare med en rad olika saker… Du är inte medlem då, antar jag…?

– Nej, det har jag aldrig tänkt på. Det är väl för de som inte kan och vet hur man gör liksom, nya i branschen?

Här skrattar alla runt bordet på flygplatsen och diverse tråkningar och halvelaka skämt flyger runt. Jag känner mig ganska dum och ensam plötsligt. Men de där fyra fem minuterna har jag inte glömt sedan dess. Om Mikael Johansson, som då var drygt 30 år gammal, hade denna uppfattning, så hade ME ett problem med kommunikationen ut mot branschen.