”Hoppas på att Hans inte kommer på besök så ofta”

Flera kommuner i Sverige kräver att regeringen tar större ansvar för klimatanpassningar. Det anses omöjligt för enskilda kommuner att hantera, inte bara av ekonomiska skäl, utan även för att det krävs lagändringar och ökat samarbete mellan kommuner och regioner. Dessutom saknas det kompetens och resurser. 

Även Riksrevisionen är inne på samma spår. Sedan 2018 har Sverige en nationell strategi för klimatanpassning. Nuvarande åtgärder anses inte tillräckliga. Det är mest styrdokument och strategier på papper.

– Klimatrelaterade skador på bebyggelse som orsakats av översvämningar och jordskred riskerar att kosta staten och kommunerna mycket pengar. Regeringen har de senaste åren ökat resurserna till arbetet med klimatanpassning. Trots det får vi signaler om att nödvändiga anpassningsåtgärder inte genomförs, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Det är allvarligt av flera skäl. Bland annat att det riskerar att bli mycket dyrare för kommunerna att inte arbeta proaktivt istället för reaktivt när skadan redan är skedd.

Försäkringsbranschen anser bland annat att många kommuners vatten och avloppssystem brister, vilket enligt undersökningar från bland annat Svenskt Vatten, stämmer. Efter att kunderna fått ersättning för skadorna har försäkringsbranschen i högre grad börjat vända sig mot kommunerna för att själva få ersättning (regresskrav). Det kan röra sig om miljardbelopp som istället hade kunnat användas till proaktivt anläggningsarbete för att förbereda för tillräcklig avrinning och hantering av vatten vid tunga skyfall.

– I alla år som vi gjort den här kartläggningen har Norrköping varit en av toppkommunerna. Att de i år är bäst i Sverige beror på att de prioriterat frågan politiskt och styrt mot långsiktiga gemensamma klimatmål, säger Staffan Moberg på Svensk Försäkring.

På Norrköpings kommun är Merja Willman miljö- och klimatstrateg och leder en grupp på 14 personer som gör planer, beräkningar och riskbedömningar som ska ligga till grund för kommunens förbättringsarbete. Men det betyder inte att det syns fler anläggningsmaskiner ute i proaktiva jobb i kommunen.

– Det är inte ett jobb som en kommun klarar själv. Det bygger på samarbete med flera, sprida kunskap och information. Lagen är sådan att det är fastighetsägarens ansvar att klimatanpassa, och kommunen äger ju inte all mark, säger Merja Willman.

Efter Norrköping kommer Boden på andra plats i rankingen, följt av Lomma och sedan Kristianstad och Gävle. Gemensamt för kommunerna som ligger i topp är att de har fattat ett politiskt beslut om att arbeta med klimatanpassning och har avsatt resurser till arbetet.

– Vi ser framför allt att små kommuner ligger efter med klimatanpassningsarbetet. Det är troligen en effekt av att de har små resurser och begränsat med kompetens att driva dessa frågor, säger Svensk Försäkrings Staffan Moberg.

Ett resultat från årets undersökning är att den ökningstakt som tidigare setts i kommunernas klimatanpassningsarbete tycks ha avstannat. Det anses extra oroväckande med tanke på att kostnaderna förväntas öka. Bättre att anläggningsmaskinerna får gå i lugn och ro och bygga hållbara lösningar än att de tvingas rycka in när skyfallet redan har förstört infrastrukturen.

– Det är oroväckande att klimatanpassningsarbetet bromsar in, tvärtom behöver takten öka. Även om vissa kommuner är mer sårbara än andra kommer hela landet att påverkas av klimatförändringar och alla kommuner behöver sätta in åtgärder, säger Magnus Hennlock på IVL Svenska Miljöinstitutet, som säger till tidningen Maskinentreprenören att IVL vill se mer proaktivt arbete istället för reaktivt.

Ett exempel är Gävle kommun som 2021 drabbades av skyfall och stora översvämningar. Det fick fart på klimatanpassningsarbetet och kommunen har nu klättrat till plats fyra från att tidigare haft plats 80 i rankingen.

– Det är säkert så att det är både brist på kapital, kompetens och resurser för att nå hela vägen. Men vi ser i undersökningen att de som har drabbats hårt börjar arbeta med frågan mer aktivt, säger Magnus Hennlock.

Men främst handlar det om bättre kunskap och riskbedömningar, inte så mycket verkliga anläggningsjobb.

– Bra att vi har kunskap, men just nu får vi hoppas att Hans inte kommer på besök så ofta, säger Merja Willman.