Här formas framtiden

Snöblandat regn far ner på tvären och gör grävmaskinshytten till dagens bästa arbetsplats. 

I förarsätet på Sveriges enda Volvo EC 230 Electric sitter maskinisten Sofia Larsson och njuter av värmen och tystnaden. Utanför drar anläggaren Jonas Vall upp kragen mot vätan. Tillsammans håller de på att återfylla efter att ha lagt diverse ledningar och rör under vad som ska bli en gata strax väster om Stockholms stora landmärken Avicii Arena (Globen) och Tele2 Arena. 

Här pågår projekt E101. Ett namn som inte säger så mycket om man inte är invigd. Men som betyder desto mer för de som vet. Projekt E101 tar ett steg mot framtiden. Ett stort steg. Man skulle nästan kunna säga att hela arbetsplatsen är som ett enda stort experiment.

Innan vi berättar mer om det stora samverkansprojektet mellan Stockholms stad och Skanska Sverige AB måste vi dock direkt svara på frågan som alla läsare redan ställt. 

Hur går det med elmaskinen – räcker batterierna? 

Sofia Larsson har svaret: 

– Jag klarar mig fram till lunch om det är lite varmare, men när kylan kom tillbaka den här veckan måste jag göra en snabbladdning på förmiddagen också.

Tillbaka till projektet. Upprinnelsen stod redan för nästan tio år sedan då Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms stad började planera framtiden för ett område i Johanneshov. Här fanns förr de gamla slakthusen som försåg stockholmarna med kött och under senare år har diverse företag och andra verksamheter samsats i allt mer slitna lokaler. Nu ska istället en helt ny stadsdel byggas med tunnelbana, bostäder, skolor, kontor och parker. 

– Man kan säga att startskottet för projektet gick ungefär 2017, berättar Fredrik Wallin som är projektledare vid exploateringskontoret Stockholms Stad. 

Ungefär vid samma tid togs ett nytt miljöprogram fram av stadens politiker. Stockholm ska vara fossilfritt och klimat-positivt år 2040 och Stockholms stad ska vara en fossilfri organisation redan år 2030. För att klara detta måste ett omvandlingsarbete inledas omedelbart och det gamla slakthusområdet identifierades som ett lämpligt pilotprojekt för att undersöka hur miljömålen skulle kunna realiseras för bygg- och anläggnings-arbeten. Till exempel fanns här god tillgång på elektricitet eftersom det funnits fryshus i området. 

Fredrik Wallin berättar hur hans organisation nu hela tiden strävar efter att ligga i absolut framkant och testar alla lösningar för att nå de politiskt satta miljömålen. Ett exempel på hur de tagit sig an uppgiften är att ett nytt förfarande använts vid upphandlingen av de första projekten. 

– Entreprenaden handlades upp genom en konkurrenspräglad dialog. Det betyder att Staden sållade ut tre entreprenörer med bra kompetens inom hållbart byggande för en dialog kring vad som vore ett rimligt kravsättande från stadens sida. Det är ju ingen idé att försöka ställa krav om det inte finns entreprenörer med maskinparker som kan uppfylla dem. Vi vill driva utvecklingen, men inte på ett orimligt sätt och till orimliga kostnader. Vi vill ju visa att fossilfrihet är möjlig i riktiga projekt, då måste ekonomin och produktion också funka.

Efter dialogen med de tre entreprenörerna lämnade de alla anbud och Skanska Sverige AB bedömdes vara bäst lämpat för uppdraget

– Det handlade också om att få till en fungerande kedja som binder samman olika aktörer. Ur mitt perspektiv har det till exempel varit viktigt att Skanska har ett samarbete med Volvo CE kring de här frågorna. Volvo har ett intresse av att få ut sina maskiner på arbetsplatser och testa dem på riktigt. Det finns en fungerande dialog mellan Skanska och Volvo som har ett värde för oss.

I november 2022 inleddes så projekt E101. Det hade då föregåtts av projekt E01, ett marksänkningsprojekt som utförts på en del av området. Projekt E101 omfattar en yta av 300 000 kvadratmeter och arbetet som ska utföras är om- och tillbyggnad av gatustrukturen med läggning av fjärrvärme, fjärrkyla, gas, el, VA, dagvatten sopsug samt fiber. I projektet ingår även anläggning av bygg-vägar fram till och med asfaltering.

Projektet drivs som en totalentreprenad i samverkan och kontraktssumman är på cirka 200 miljoner kronor. Projektet ska vara klart hösten 2024, då har 100 000 ton jord och 75 000 ton berg hanterats och 120 000 ton massor använts för återfyllnad. 

Allt arbete inom projektet, från batteridrivna motorsågar vid fällning av träd till masshantering, har då följt en noggrant formulerad kravställning. Entreprenaden ska vara helt fri från fossila bränslen och till detta kommer även ett krav på att minst en av de större grävmaskinerna ska vara eldriven. Entreprenaden är dessutom certifierad enligt Breeam-standard.

Lisa Kroon vid Skanska Väg och Anläggning Stockholm är projektchef. Hon berättar att en stor andel av maskinparken går på el.

– Förutom den eldrivna grävmaskinen har vi haft en eldriven borrigg, vi har en schaktbil som går helt på el och vi kommer att ta in ett eldrivet sorter-och krossverk. Inför losshållning använde vi två eldrivna kompressorer för att blåsa rent och vi använder oss av eldrivna rundpaddor samt eldrivna handverktyg.

– För de maskiner som inte är eldrivna är det HVO 100 som används som bränsle och det gäller även våra leverantörer.

Totalt räknar man med att det inom projektet kommer att sparas mer än 2 000 ton utsläpp av koldioxid. Det motsvarar 35 lastbilar som kör cirka åtta timmar om dagen under ett helt år. 

– Men jag skulle nog säga att en av de största klimatbesparingarna vi gör handlar om vår masshantering. Vi har ambitionen att kunna återanvända allt som går att skapa ett byggbart material av. Men det är klart att det innebär utmaningar. Till exempel är våra miljökonsulter och kontakterna på miljöförvaltningen mycket viktiga för oss för att vi ska kunna hitta bra lösningar.

Under de två år som projekt E101 pågår kommer många nya arbetssätt att prövas och många lärdomar att göras. I uppdraget från beställaren ingår till exempel att Skanska ska rapportera tillbaka om hur arbetsmetoderna ska kunna göras skalbara. 

Även inom Skanska finns en metod för hur de nya kunskaperna och idéerna ska hanteras och komma till största möjliga nytta. 

– Det finns två personer centralt i Skanska som arbetar bara med detta, berättar Lisa Kroon. Det finns ju till exempel saker vi upptäcker som kan slussas vidare för att användas även i andra projekt.

Samtliga engagerade i projektet har enligt Lisa Kroon ett stort miljöengagemang och är hela tiden på jakt efter nya miljösmarta lösningar. 

– Vi inom Skanska har länge arbetat med de här frågorna och vi vill vara en part som verkar för att minska byggsektorns klimatavtryck. Därför kom projektet mycket lägligt för oss som företag, menar hon. 

När de två åren är över är Lisa Kroon säker på att det har kommit fram nya lärdomar om hur arbetet med och kring eldrivna maskiner fungerar bäst. Hon hoppas också på nya arbetssätt och innovationer för ett mer klimatmässigt byggande. 

– Vi ska utforma det nya normala, sammanfattar hon.

Att det handlar om nya arbetsmetoder och inte bara nya maskiner håller Volvo CE:s Fredrik Tjernström helt och hållet med om. Han är ansvarig för Electromobility Solution Sales och arbetar dagligen kring frågor som rör det som Lisa Kroon kallar ”det nya normala”. Målsättningen är att Volvo CE redan om sju år, 2030, har 35 procent eldrivna maskiner i sina försäljningssiffror.

För att komma dit talar Fredrik Tjernström om att förändra ett ekosystem, om att samarbeten mellan beställare, tillverkare och kunder blir allt viktigare och om att Volvo vill vara ledande i den transformering som pågår. 

– Vi tror otroligt starkt på detta. Vi har satt ambitiösa mål och med samarbeten genom hela värdekedjan kan vi nå dem, säger han.

Den eldrivna 23-tons bandgrävaren som Sofia Larsson spakar i Slakthusområdet är på väg att få efterföljare runt Europa. Ett liknande projekt är just sjösatt i Danmark och flera är under planering. 

– Lanseringen fortsätter i Europa i år, vi tar det i lagom takt och lägger hela tiden vikt vid att välja rätt samarbetspartners. Med tiden kommer även det eldrivna utbudet att kompletteras med allt större maskinmodeller.

Volvo EC230 Electric är enligt Fredrik Tjernström samma maskin som en konventionell EC 220.

– Förenklat kan man säga att vi har lyft ut dieselmotorn och ersatt den med samma batterier, kraftelektronik, kylsystem, AC/DC-omvandlare med mera som vi har i Volvogruppens eldrivna lastvagnar. I övrigt är det samma maskin som den dieseldrivna. 

I slakthusområdet laddas grävmaskinen på två olika sätt, en långsammare laddning som sker under natten samt en snabbladdning under pauser på dagen. Snabbladdaren ersätts snart av en tiofotscontainer med batterier som laddas under längre tid, till exempel när tillgången och priset på el är bättre, och sedan kan snabbladda maskinen. 

– Det är riktigt viktigt för oss att kunna pröva de olika lösningarna och se hur de fungerar. Extra intressant blir det med maskiner i de större storlekarna eftersom de förbrukar mer energi och dessutom tar längre tid att ladda. Men man får inte glömma att de är betydelsefulla eftersom det finns allt mer koldioxid att plocka bort ju större maskinerna är. 80 procent av koldioxidutsläppen från en maskin kommer i användarfasen.

Som alla moderna maskiner är denna EC230 fullproppad med elektronik som samlar in alla typer av data. Denna information kommer att utvärderas och användas.

– Vi vet redan att den här maskinen kan göra samma jobb som en dieselmaskin, prestandamässigt har vi inga frågetecken. Istället kommer vi att titta på andra saker som till exempel energiförbrukning och laddbeteenden. Lärandet handlar inte bara om maskinen, det handlar även om hela projektens planering och utförande. Vilka jobb som passar maskintypen bäst och hur arbetet ska läggas upp. Det är frågor som vi vill få svar på.

Även arbetsmiljön för de som jobbar i och kring maskinen är viktig och kommer att studeras. 

– Vi vet att ljudnivå och vibrationer är betydligt lägre och vi har redan fått positiva reaktioner, konstaterar Fredrik Tjernström. 

Han får medhåll från experten: 

– Jag pratade med pappa med högtalaren på mobilen och han undrade vad jag höll på med. När jag sa att jag jobbade och just grävde för fullt trodde han mig inte. Han hörde inget av det, skrattar Sofia Larsson.