När Stora Infradagen blev större

Det är alltid en spänning i luften när portarna slår upp för Stora Infradagen, även denna gång på Radisson Waterfront i Stockholm. Vi talar om 14 000 kvadrat här och lokaler som lugnt tar 3000 personer (cirka 500 på Stora Infradagen). Det är en mäktig syn att se branschen samlas här för att möta beslutsfattare och nätverka.

Första dagen, 22 januari (Samhällsforum) öppnas med att före detta infrastrukturministrar kliver upp på scenen. Vi ska se tillbaka på hur det var, och det målas upp en bild som handlar om branschens utveckling för att alla ska förstå vart branschen kommer ifrån. Och det har hänt mycket. Vägverket och Banverket har blivit Trafikverket, Vägverket Produktion har kilat vidare, men vi fick istället en statlig storspelare i Svevia, som helt klart har blivit starkare än många trodde.  Under de här åren har ME:s medlemsföretag vuxit – blivit större och lärt sig att konkurrera allt bättre med att räkna på egna entreprenader. 

Tillbakablicken 20 år är intressant. Många som sitter i lokalerna har också sett ekonomiska föreningar ombildas till aktiebolag och blivit starkare – professionella spelare som klarar större jobb.

Hur har underhållsskulden blivit så stor? Före detta infrastrukturministrarna Catharina Elmsäter-Svärd, Anna Johansson och Tomas Eneroth skruvar lite på sig… Är dom skyldiga?

– Varje infrastrukturminister med självaktning hävdar väl att den då aktuella infrastrukturproppen är historiskt stor. Men det räcker inte, konstaterar Elmsäter-Svärd (minister 2014-2017). Kapaciteten på järnvägen slog sedan i taket under Tomas Eneroths tid (minister 2017-2022) och vi behövde öka och frigöra kapacitet på järnvägen…

Tomas Eneroth säger att det behövs mer långsiktighet (lagt kort ligger), och Anna Johansson (2010-2014), efterlyser mer ”ordning” för att få mer infrastruktur för pengarna.

Se där. Ministrar som nu inte är ansvariga kunde erkänna att vissa saker inte blev helt hundra. Upphandlingar är för krångliga, tyckte Eneroth och fick spontana applåder.

Nästa pass denna första dag blev hetare. Tända ljus i salen. ME har beställt en rapport från Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) och forskaren Ivan Ridderstedt drog den för församlingen. Här fanns obehagliga nyheter. Svensk byggbransch, med fokus på anläggningsjobben i kommunerna och för Trafikverket är gigantisk. 86 miljarder årligen fördelat på 2 200 upphandlingar. Och det går sådär. Ganska dåligt faktiskt.

– Byggsektorn sticker ut. Produktiviteten utvecklas inte som i andra branscher. Och konkurrensen är dålig. Vissa upphandlingar får bara ett eller två anbud. Som ekonom kan jag nog säga att det här då inte fungerar som det är tänkt, sa forskare Ridderstedt. 

I en jämförelse med Norge ser VTI att konkurrensen påminner om Sverige för nyproduktion, men när det gäller drift och underhåll; baskontrakten, som Trafikverket administrerar, så är det dåligt för att inte säga uselt. Det är, som de flesta vet, för få spelare på den marknaden. Här är Norge betydligt bättre. Gissningsvis kommer Sverige att tvingas rita om underhållskartan. Trafikverket har gjort det för enkelt för sig.

ME kommer inte att släppa denna viktiga fråga och medlemskåren bör inte tillåta att den tappas bort. Fler företag måste drifta och underhålla statliga vägar om det ska bli sund konkurrens.

Det blev en debatt. 

Mikael Damberg, socialdemokratisk ekonomisk-politisk talesperson, och moderaternas gruppledare Mattias Karlsson tog ordet. Båda ganska överens om att konkurrensläget är bedrövligt på sina håll. 

– Det är politikens ansvar att få ordning på detta, sa Mikael Damberg, som antagligen hoppas vara tillbaka som finansminister efter valet. Men det återstår att se.

–  1-2 anbud. Ja, det är tecken på ett systemfel, konstaterade Mattias Karlsson.

Men det brände till mest när frågan om att begränsa leden av underentreprenörer kom upp på dagordningen. In på scenen kliver Maskinentreprenörernas vice vd och förhandlingschef Claes Arenander och redogör för hur stort hot det antas bli för branschen om antalet led av underentreprenörer begränsas till två…

Att flera led av underentreprenörer kan göra det enklare för kriminella att fuska med både ekonomi och arbetsmiljö är många överens om. Men Arenander efterlyser att Polismyndigheten och Arbetsmiljöverket gör mer; Arenander, och ME, tycker inte att det är rimligt att näringslivet ska tvingas in i ett regelverk via lagstiftare som riskerar att skada branschen och göra byggprojekten dyrare.

– Med lagstiftning rubbas balansen i den struktur som fungerar, det riskerar att leda till sämre konkurrens och lägre produktivitet. De små maskinentreprenörerna får inte plats, befarar Arenander.

David Johnsson, ansvarig för internationella arbetsgivarfrågor på Svenskt Näringsliv finns på plats och redogör för en forskarrapport som beskriver att den lagstiftning om UE-led som kan bli aktuell från EU, kommer försämra konkurrenskraften i Europa ännu mer.

Ny intressant debatt. 

Upp på scenen kliver Jonas Andé, HR- och kommunikationsdirektör från Skanska, Patrik Bergman, regionråd (s) från Uppsala, och Patrik Nyman som är medarbetarrepresentant på Veidekke. Samtliga dessa tre hävdar att en begränsning, helst inte lagstiftning, ändå är att föredra för att rädda byggbranschens anseende och förbättra möjligheterna att ”städa bort” arbetslivskriminalitet.

– Vi har haft de här begränsningarna i tio år nu. Vi är för en begränsning. Det fungerar bra  och Veidekke har inte behövt dra ner på antalet underentreprenörer. Men vi har bättre koll nu. Vi tycker att arbetsmarknadens parter ska driva de här frågorna, säger Patrik Nyman.

– Kriminalitet i näringslivet omsätter 100 miljarder. Det slår mot de små seriösa företagen. Polisen tycker att byggbranschen är en bransch där risken för att kriminella kommer in är stor, säger Patrik Bergman.

Och så där håller debatten på ett bra tag och den blottar – kanske – en spricka, där Trafikverket vill testa att begränsa antalet led av underentreprenörer. Och ME är emot. Trafikverket har tidigare meddelat tidningen att myndigheten misstänker att branschen har missförstått frågan. Att de för och emot talar om olika saker.

Det kan bli gnissligt framöver.

Trafikverket framhåller att entreprenörer inte ska kunna sälja ut sina jobb i flera led neråt till andra som i slutändan då inte har mycket ersättning att förvänta sig. Och det är längst nere i ledet risken för fusk med bränsle, maskiner och arbetskraft ökar, menar dessa krafter. På ”bredden” kan led ett eller led två ha hur många underentreprenörer de vill.

Men det är en sak att vara emot begränsning av UE-led, en annan att vara emot lagstiftning om det.

… Och så evighetsfrågan om upphandlingar  – såklart. Det suckades något. Medlemmar som varit med länge ser att samma frågor nu har ältats i mer än 30 år (något som även Upphandlingsmyndigheten höll med om i pausen): Det är för krångligt, kompetens bland upphandlare saknas, för många går på lägsta pris…Kravlistan för specifik och så vidare… 

Att funktionsupphandlingar måste till dök självfallet upp igen. 

Intressant är att även kommuner, i det här fallet Nacka kommun, har som Trafikverket börjat med ”marknadsdialoger”. Tanken är att tidigare möta entreprenörer och gå igenom frågor och problem. Nacka kommun anser att det mesta har blivit bättre med detta.

Dag två (Medlemsforum), 23 januari är mer inriktad på medlemskåren. Tanken är att ME och medlemmarna ska komma närmare varann och djupare in i sakfrågorna än under dag ett. Deltagarna fick först möta Bostads- och infrastrukturministern Andreas Carlson som talade politik, men också tackade landets maskinentreprenörer för en bra insats…

Två viktiga och intressanta punkter under dag två handlade om framtida möjligheter för maskinentreprenörer inom VA och utbyggnad av elnät, klimatanpassning. Ett pass om beredskap och vad maskinentreprenörer behöver veta om totalförsvar och ofred. Hela kompetensfrågan (rekrytering) var självfallet också uppe. Det var denna gång inte mycket som missades på agendan.

På scenen fick talarna direkt frågor om vart man ringer för att få vara med och räkna på jobben. Församlingen är sugna på att dra igång jobben nu.

Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana berättar att Trafikverket har nio projekt på gång där man kommer att betala extra mycket för elmaskiner. Ta en större del av risken. Han fick applåder.

Glömde ME elektrifieringen? Det kanske mest heta samtalsämnet där ute. Nej, den kom. ME har svängt – låter mer positiva nu. Utvecklingen har kommit så långt att det inte längre handlar om en teknisk fråga, anses det. Maskinerna fungerar. Där det går att ladda. Och med lite stöd och bra betalt kommer affärerna gå att räkna hem. Det kunde entreprenören Niklas Sandström på Vabeko AB bekräfta. Jerry Magnusson vd på Bäckström Stockholm konstaterade helt krasst att det måste gå då det inte är någon återvändo.

Men återvändo blir det med Stora Infradagen. 2026 större än någonsin. Men så var det 20-årsjubileum också.