Nu går proppen ur – full spruta väntas

Det kan vara läge att ta de kommande sex månaderna till att planera för ett par års högkonjunktur. Inget är säkert – men nästan alla siffror som går att räkna fram pekar på att det är större risk att det kommer saknas kompetens än att det kommer att saknas jobb för maskinentreprenörer de kommande två åren.

Det här går att se i Maskinentreprenörernas MEKO-rapport – Byggföretagens konjunkturrapport och nu senast Prognoscentrets prognoser för anläggningsmarknaden som varnar för att de sammanlagda investeringarna plus drift och underhåll ser ut att öka till den grad att marknaden kommer få svårt att helt klara av det.

Var säker på att maskinleverantörerna har koll på läget. Maskinentreprenörernas maskinpark börjar bli trött nu efter en lång och seg lågkonjunktur. Många behöver investera. MEKO-rapporten visar att det inte har hänt mycket på den fronten de senaste åren. Värdet på maskinentreprenörernas maskinpark står och stampar. Det kommer inte att hålla om vi går mot en högkonjunktur under 2026.

– När vi hade vårt senaste möte i branschorganisationen Maskinleverantörerna så var de flesta överens om att det har vänt nu och att det kommer att ta fart under 2026. Vi ser också att Svenska Maskinmässan är fullbokad och att det är kö för att få vara med, och det är också en indikation på att det är många som i varje fall tror eller räknar med att det ska vända nu, säger Maskinleverantörernas vd Lina Tuvesson Hallman.

Statistik som Maskinleverantörerna får visar också att försäljningsnivåerna inte har varit så här låga sedan 2016. Det är tio år med ganska modesta och låga försäljningssiffror som man tittar tillbaka på.

– Det som är lite knepigt det är också att det under 2025 faktiskt såldes färre elmaskiner än året innan. Det överraskar, men det kan vara så att man nu avvaktar ny teknik där och kanske vill se vad de kinesiska maskinerna tar vägen, säger Tuvesson Hallman.

Sammantaget under prognosperioden 2025–2028 väntas satsningarna på infrastrukturen öka kraftigt med drygt 50 miljarder eller drygt 20 procent. Det är mycket med tanke på att det redan är ganska svårt att få tag på rätt kompetens vid expansion.

Den nya nationella planen för transportinfrastrukturen gällande elnätsutbyggnaden, investeringar i VA-systemet samt ökade försvarssatsningar gör att det satsas stort i alla anläggningstyper på samma gång. Vid sidan om detta beräknas lägre inflation och mer stabila räntor leda till att bostadsbyggandet börjar röra på sig igen. 

Sedan 2023 har både investeringar samt drift och underhåll vuxit stadigt vilket visar att anläggningsmarknaden inte är lika konjunkturkänslig som nybyggnationen och renoveringarna av bostäder och lokaler. Det beror såklart på att finansieringen till största del kommer från det offentliga eller från taxor på en monopolmarknad. Starka offentliga finanser gör att Sverige både kan bygga nytt samt beta av underhållsskulden i infrastrukturen även om byggkostnaderna har ökat mycket under senare år.

– Alla segment väntas växa under prognosperioden. På energiområdet satsas det framförallt på nätsidan under kommande år även om produktionen av el kommer att behöva byggas ut på sikt. I den nationella planen läggs historiskt höga utgifter på både nya järnvägar och reinvesteringar i befintliga järnvägar men också på vägunderhållet. Inom VA påbörjas nybyggnation av både verk och ledningar samtidigt som reinvesteringarna i ett föråldrat ledningsnät ökar. Utöver detta väntas även nivån på investeringar i försvarsanläggningar samt hamnar, marina farleder och slussar vara historiskt höga under prognosperioden, säger Mårten Pappila, analytiker på Prognoscentret.

Enligt regeringen har BNP utvecklats något starkare än väntat och återhämtningen har börjat. Arbetslösheten förväntas, enligt finansminister Elisabeth Svantesson, minska 2026.

– Förutom finansieringsfrågan blir nyckelfrågor som tillgång till rätt kompetens, en tillräckligt stor entreprenadmarknad samt förmåga till upphandlingar centrala för möjligheten till tillväxt framöver. I tillägg verkar utdragna tillståndsprocesser, lokalpolitiskt motstånd mot nya anläggningar samt skiftande politiska prioriteringar ofta negativt på utbyggnaden av infrastrukturen, säger Ludvig Uggla, analytiker på Prognoscentret.