Ny infraplan med 881 miljarder i kassan

– Nu gör regeringen den största infrastruktursatsningen någonsin. Fler kommer kunna ta tåget till jobbet, åka säkert på vägen och skicka gods med sjöfarten. Vi ställer om transportsystemet och driver på den gröna industriella revolutionen med investeringar i hela landet, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth.

Sammantaget omfattar planen nu 881 miljarder kronor, och där 82 miljarder av dessa hämtas från trängselskatt, banavgifter och medfinansiering.

Summan utan skatter, avgifter och medfinansiering blir då 799 miljarder. Fördelat enligt nedan:

165 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga järnvägar,

197 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga vägar och

437 miljarder kronor till det som kallas "utveckling av transportsystemet".

Den nationella planen innehåller åtgärder för att underhålla och utveckla den svenska transportinfrastrukturen. Planen ska bidra till ökad tillgänglighet, vidgade arbetsmarknadsregioner, regional utveckling, ökad sammanhållning i landet, förbättrad konkurrenskraft och till att nå klimatmålen, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

– Vi gör massiva investeringar i järnväg i hela landet. Vi stärker vägnätet, inte minst i landsbygd. Vi nästan trefaldigar satsningarna på sjöfart. Infrastrukturplanen kommer att ge jobb, nya bostäder och ett klimatsmartare transportsystem, säger Tomas Eneroth.

Bland satsningarna på namngivna investeringar finns:

Utbyggnad av Ostkustbanan. Projektet fyra spår mellan Uppsala och länsgränsen Uppsala/Stockholm och utbyggnaden av sträckan Gävle–Kringlan. Satsningarna innebär enligt regeringen att åtgärderna kan genomföras tidigare än i Trafikverkets förslag.

Medlen utökas för Sydostlänken, dubbelspår Maria–Helsingborg C och Västra stambanan Laxå–Alingsås. Regeringen har också lagt till helt nya järnvägsobjekt, som Kust-till-kustbanan dubbelspår Växjö–Räppe och kapacitetshöjande åtgärder på Mittbanan Östersund–Storlien.

Regeringens satsning på nya stambanor fullföljs. I planen ingår etapperna Ostlänken, Göteborg–Borås och Hässleholm Lund samt planläggning för kvarstående etapper på de centrala systemdelarna mellan Linköping och Borås respektive Hässleholm via Jönköping. Genom att samtliga etapper av de nya stambanorna ingår i planen ska man klara målsättningen om regional utveckling och stadsutveckling, bostadsbyggande och vidgade arbetsmarknadsregioner, meddelar regeringen.

Flera järnvägsprojekt i norra Sverige tidigareläggs, bland annat intensifieras utbyggnaden av Norrbotniabanan delen Dåva–Skellefteå och flera objekt på Malmbanan samtidigt som medel tillförs till helt nya projekt på Malmbanan.

Satsningen på E4 förbifart Skellefteå utökas.

Regeringen satsar på vägnätet genom E22 Ronneby Ö–Nättraby, E16 Borlänge–Djurås och Rv 26 Hedenstorp–Månseryd. Dessutom har regeringen lagt till ombyggnad av E18 Valnäs–riksgränsen, deletapp Töcksfors–Bäckevarv till mötesfri landsväg och Rv 25 Nybro trafikplats Glasporten. Tvärförbindelse Södertörn fullföljs.

De ökade resurserna till drift och underhåll av de statliga järnvägarna möjliggör att det befintliga järnvägssystemet kan rustas upp. Den ekonomiska ramen för drift och underhåll av de statliga järnvägarna uppgår till 165 miljarder kronor under planperioden.

Den ekonomiska ramen för drift och underhåll av statliga vägar uppgår till 197 miljarder kronor Regeringen fortsätter att stärka vägnätet för att 90 procent av de vägar som är viktigast för näringslivet ska klara tunga fordon, det vill säga bärighetsklassen BK4. Statsbidraget för enskild väghållning med en miljard jämfört med föregående plan, till 15 miljarder kronor.

Men räcker pengarna, och hur mycket dyrare än beräkningarna kan allt arbete blir. Riksrevisionsverket har tidigare kritiserat Trafikverket för att inte rapportera och följa upp kostnader på ett riktigt sätt.

Regeringen har reagerat på Riksrevisionsverkets rapporter och ser allvarligt på kostnadsutvecklingen och kostnadskontrollen ska skärpas. Trafikverket behöver vidta kraftfulla åtgärder och på ett systematiskt sätt arbeta med kostnadsreducerande åtgärder. Detta gäller inte minst genomförandet av det nya signalsystemet, ERTMS. Regeringen följer noga, i nära dialog med Trafikverket, myndighetens arbete, och avser också att återkomma med ett uppdrag till en myndighet som ska granska och följa kostnadskontrollarbetet.