Frågorna i Nationella upphandlingsenkäten, som Upphandlingsmyndigheten genomförde i oktober 2022, handlar bland annat om i vilken utsträckning som kommuner, regioner, statliga myndigheter och offentliga bolag ställer miljökrav i upphandling.
Organisationerna fick också svara på frågor om i vilken utsträckning de analyserar inköpens miljö- och klimatpåverkan och om de följer upp kraven. Det sammanlagda resultatet visar att den offentliga upphandlingen inte bidrar fullt ut till att nå de nationella kvalitetsmålen.
Enligt Naturvårdsverkets utvärdering av de nationella miljömålen bedöms utvecklingen vara positiv för två, neutral för nio, negativ för fyra och oklar för ett.
– Genom att ställa miljö- och klimatkrav i offentliga upphandlingar kan kommuner och regioner bidra till att de nationella miljömålen nås. Nationella upphandlingsenkäten visar att det finns betydligt mer att göra för de flesta upphandlande organisationer, enligt Maisa Young, hållbarhetsspecialist på Upphandlingsmyndigheten.
Enkäten visar att det är många organisationer som ställer såväl miljö- som klimatkrav men det är inte lika vanligt att följa upp kraven och att analysera inköpens miljö- och klimatpåverkan. Det är exempelvis 81 procent av regionerna som uppger att de i hög utsträckning ställer miljökrav men det är bara 44 procent som uppger att de i hög utsträckning följer upp kraven.
– Att följa upp avtalen är viktigt för att bygga upp ett förtroende för den offentliga affären hos näringslivet, säger Maisa Young.
Fler organisationer behöver dessutom analysera såväl miljö- och som klimatpåverkan för att vara säkra på att de ställer relevanta krav som gör skillnad.
– En bristfällig analys minskar möjligheterna att ställa relevanta miljö- och klimatkrav som möter verksamhetens mål och behov. Det är också ett missat tillfälle att driva marknaden i en mer hållbar riktning, avslutar Maisa Young.