Ökade krav på operatörer vid övergång till autonom teknik

Still in the Loop har Erik Lund valt att döpa sin avhandling. Och det beskriver väldigt väl de resultat han har kommit fram till. Bara för att vi bygger våra maskiner för att fungera utan en förare, kanske till och med helt utan hytt, innebär det inte att de klarar sig utan mänsklig interaktion. Autonomin betyder inte att den mänskliga kompetensen blir överflödig.

Det kan i vissa fall bli tvärt om. Den mänskliga operatören kan få en allt mer central och kompetenskrävande roll. Människan är verkligen fortfarande ”Still in the Loop”.

Erik Lund är forskare i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet. Han arbetar inom en tvärvetenskaplig forskargrupp vars fokus ligger på samverkan mellan teknik, arbetsmiljö, arbetsliv och samhälle. Målet är att skapa effektiva, säkra och attraktiva arbeten och socialt hållbar utveckling i arbetsliv och samhälle.

I sin avhandling har Erik undersökt autonoma gruvsystem ur ett arbetsvetenskapligt perspektiv.

– Jag inledde mina studier med att göra en genomgång av tidigare forskning om digitalisering av gruvor och kom fram till att det inte fanns så många studier. Det var ett outforskat område.

Att hans studie i arbetsvetenskap skulle komma att handla om just gruvsystem var lite av en slump.

– Jag halkade faktiskt in lite på ett bananskal efter att ha studerat psykologi och filosofi. Att min forskning skulle komma att handla just om gruvindustrin var inget jag tidigare trott, berättar han och förklarar att trots sitt ursprung i Gällivare med far, farfar och farfars far som gruvarbetare, hade han inte tidigare haft något intresse för just gruvnäringen.

Utgångspunkten för Eriks studier var att undersöka vad som händer med själva arbetet när teknik för autonomi implementeras. Vad händer till exempel med tilliten när en människa måste lita på vad en maskin istället för en människa åstadkommit.

– Ett exempel är när en drönare går in efter en sprängning och undersöker om det finns rester av gas eller skannar området för att avgöra om det finns lösa, farliga, stenar. Operatören måste då göra en bedömning av om uppgifterna är tillförlitliga och handla därefter.

– Generellt kan man säga att de som arbetar med teknikutveckling utgår ganska mycket från vad tekniken kan ge utan att tänka så mycket på vad det får för effekter för de människor som arbetar med den. 

Erik konstaterar att det är stor risk att projekt med ny teknik faller platt om man enbart tittar på just tekniken och inte sätter tillräckligt stort fokus på de sociala och organisatoriska aspekterna. Att utforma helt nya system är dock en komplex uppgift och att göra rätt från början näst intill omöjligt. Övergången till nya arbetsmetoder i samband med teknikskiften sker i de allra flesta fall steg för steg.

De människor som arbetar i den nya tekniken får ofta helt annorlunda arbetsuppgifter än tidigare. Det kan innebära ökat ansvar, ökade kunskapskrav och nya krav på uppmärksamhet, omdöme och samarbete samtidigt som arbetet kan bli mer regelstyrt och mindre socialt, konstaterar Erik i sin avhandling. 

Förutom den inledande litteraturstudien bygger avhandlingen även på intervjuer med teknikutvecklare och designer samt en fallstudie av hur ett autonomt transportsystem fungerar i en svensk gruva. 

– Gruvindustrin är speciell på många sätt och det gör den rolig att beforska, konstaterar Erik Lund. Produktionen rör sig efter berget, allt är flytande och det skapar unika förutsättningar. 

Intervjuerna han gjort med de personer som stod bakom den nya tekniken och med de som sedan arbetar med den visade tydligt på en paradox. När ny teknik införs för att minska mänsklig intervention, men fortfarande bygger på mänskliga bedömningar, omformas behovet av mänskligt arbete istället för att elimineras. Förutsättningen för att det nya systemet ska lyckas bygger på de människor man tänkte ersätta med maskiner.

Eller mer konkret i just det här fallet: truckförare ersätts med operatörer med ett stort ansvar och avgörande roll för att projektet ska lyckas.

– Vi ser hur viktigt det är att de som jobbar med den här tekniken inte bara ser det som ett jobb utan tycker att det är motiverande, roligt och utvecklande. Att sitta i kontrollrummet och övervaka transporten av material med hjälp av autonoma truckar är lite som att vara flygledare. Det är ett mycket ansvarsfullt och krävande jobb.

Motivationen för företagen att gå över till autonom teknik är naturligtvis att optimera och effektivisera verksamheten. Men ett ytterligare argument för att lyfta ut människan från gruvmaskinen till ett kontrollrum är naturligtvis även säkerheten.

För Erik Lund innebär detta att han vill fortsätta att undersöka vad som händer med frågor kring ansvar och tillit kopplat till autonoma system i processindustri. 

– Jag vill absolut gräva djupare i till exempel ansvarsfrågorna. Bara för att ett system har blivit säkrare med autonomi betyder det inte automatiskt att det är den bästa lösningen. Det kanske finns andra lösningar som är bättre för arbetet.