Olika sätt att lösa tvister i entreprenader

-Om en tvist är under uppsegling så är det min uppfattning att försöka hitta en lösning innan det har hunnit gå prestige i saken som gör att det blir svårare senare. Enligt min erfarenhet finns det all anledning att lägga tid på detta då processer är mycket kostnadskrävande och tidsödande, säger Advokat Carl Johan Törnros på Terra Advokat, som har hanterat en stor mängd tvister där Maskinentreprenörernas medlemmar har fått hjälp.

Det är inte sällan en process som hamnar i domstol slutar i någon form av uppgörelse, men då tillkommer ofta processkostnader och ens egen arbetstid. Domar kan överklagas och det ökar också kostnaderna. Men ibland hamnar man där ändå.

– Om parterna inte kommer överens återstår det att pröva saken rättsligt. Det finns i princip två typer av sätt att lösa tvister på – nämligen allmän domstol och skiljeförfarande. Det finns vissa skillnader dem emellan som är bra att känna till, tycker Törnros.

Till exempel detta: När det gäller allmän domstol blir förhandlingar oftast offentliga, och domar blir offentliga handlingar.

Och detta: När det gäller skiljeförfarande är processen konfidentiell. Och därmed ofta att föredra även av det skälet. Men klart dyrare.

Kostnad och tid är också viktigt att ta i beaktande. I allmän domstol ska domarna ha lön av staten men processerna tar längre tid. Långa väntetider vid överklaganden som följd. Parterna har dock ansvar för sina egna kostnader när det gäller juridisk hjälp och egen arbetstid.

Skiljeförfarande handlar endast om en instans och går normalt sett inte att överklaga. Men dyrare då alla kostnader betalas av parterna – skiljemännens ersättning till exempel.

– En viktig aspekt är också att allmän domstol har uppdrag att försöka förlika parterna medan det är mer ovanligt att skiljeförfarande resulterar i en förlikning, säger Carl Johan Törnros.

Men det finns mer att fundera över.

– Den kanske största nackdelen med ett skiljeförfarande är att det kan bli väldigt dyrt med hänsyn till att skiljemännen också ska ersättas. Det stora kostnaderna kan också verka avhållande och kan förmå parterna att faktiskt göra upp, menar Törnros.

En annan nackdel med allmän domstol är att en domare kan ha ganska begränsad kunskap om entreprenadjuridik; vilket är en begränsning och riskerar att slutsatserna inte blir korrekta. 

Vid skiljeförfarande utser respektive part en skiljeman som i sin tur utser en ordförande. Vid mindre tvister kan en skiljeman utses. Fördelen att välja skiljeman som utses är ju att den personen har kompetens inom entreprenadjuridik vilket gör processen enklare och mer förutsägbar. 

Att välja skiljeförfarande kan många gånger vara lämpligt om det är fråga om betydande belopp. Av AB 04 och ABT 06 framgår att tvister över 150 prisbasbelopp ska handläggas inom ramen för ett skiljeförfarande. Detta innebär att parterna avtalar om när tvisten ska lösas av allmän domstol och när den ska lösas inom ramen för ett skiljeförfarande.

Det går också att avtala om att tvister ska lösas inom ramen för det ena eller det andra alternativt. Har man inte avtalat något så är det allmän domstol som gäller då skiljeförfarande kräver att man har avtalat om detta.

– Det brukar stå i avtalet var tvisten ska lösas – på vilken ort. Det brukar också stå att tvisten ska lösas med tillämpning av svensk rätt. En viktig sak att vara uppmärksam på att det ibland kan stå att tvisten ska lösas i ett annat land och med tillämpning av ett annat lands lagstiftning. Detta riskerar att leda till stora kostnader och en stor osäkerhet, varnar Carl Johan Törnros.

Det finns ingen exakt siffra tillgänglig för hur många tvister inom entreprenadjuridik som hamnar i domstol varje år i Sverige. Dock är det känt att entreprenadtvister är relativt vanliga och att både tingsrätter och hovrätter regelbundet hanterar sådana.