Statskontoret har på uppdrag av regeringen utvärderat Svenska kraftnäts hantering av transmissionsnätsprojektet Sydvästlänken. I uppdraget har ingått att analysera orsakerna till förseningarna i projektet. Den norra delen av Sydvästlänken togs i drift i april 2015, vilket var i enlighet med den ursprungliga planen. Statskontoret analys omfattar därför främst den södra delen av förbindelsen.
Statskontoret menar att det inte går att peka ut en enskild orsak till att projektet har försenats, men gör bedömningen att Svenska kraftnäts beslut att använda en teknisk lösning som myndigheten inte hade praktisk erfarenhet av i kombination med att den anlitade leverantören hade stora utmaningar att få anläggningen i drift har varit avgörande för förseningen. Svenska kraftnäts styrelse fattade det första beslutet om projektet 2005. Sydvästlänken skulle enligt tidplanen vara färdigställd 2015, men drabbades av stora förseningar. Först i juli 2021 kunde Svenska kraftnät ta hela länken i drift.
”Vi konstaterar att valet av teknisk lösning i den södra delen av förbindelsen har haft betydelse för förseningen. Det är dock inte tekniken i sig som har orsakat förseningar. Tekniken har nämligen visat sig fungera i andra projekt som genomfördes ungefär samtidigt som Sydvästlänken”, skriver Statskontoret i sin rapport.
Svenska kraftnäts beslut att använda en teknisk lösning som myndigheten inte hade praktisk erfarenhet av i kombination med att den anlitade leverantören hade stora utmaningar att få anläggningen i drift har varit avgörande för förseningen.
”Statskontoret bedömer att Sydvästlänken kan betraktas som ett utvecklingsprojekt, framför allt med tanke på teknikvalet. Vi anser att utvecklingsperspektivet inte fick tillräckligt genomslag i styrningen av projektet”, skriver Statskontoret vidare i sin rapport.
Statskontoret anser att Svenska kraftnät inte tog tillräcklig höjd för utmaningar som kunde uppstå genom valet av teknik eller i upphandlingen. Prio låg främst att få anläggningen i drift snabbt och Svenska kraftnät tog en risk när de beslutade att använda en teknisk lösning med avancerade tilläggsfunktioner som de sedan tidigare inte hade praktisk erfarenhet av. Dessutom fanns det vid den här tidpunkten ingen anläggning i världen som motsvarade Sydvästlänken i fråga om kapacitet och spänningsnivå. Det fanns få leverantörer på marknaden som hade erfarenhet av tekniken.
Statskontoret bedömer vidare att ”Svenska kraftnät underskattade utmaningen med att satsa på en ny teknik i en så omfattande investering som Sydvästlänken där en viktig faktor var att snabbt få anläggningen i drift. Samtidigt hade Svenska kraftnät en ambition att öka konkurrensen i upphandlingen. Statskontoret anser att det uppstod en målkonflikt mellan ambitionen att öka konkurrensen och att ställa tillräckligt höga krav på erfarenhet hos anbudsgivarna. Vi bedömer att Svenska kraftnät fick kompromissa med kraven på leverantörerna för att nå målet om ökad konkurrens, vilket också utgjorde en risk”.
Det fanns brist på rutiner och erfarenheter hos Svenska kraftnät för att på ett effektivt sätt driva ett projekt som Sydvästlänken. Samtidigt lyfter man fram att Svenska kraft har hanterat leverantörernas förseningar efter bästa förmåga där man vägt olika handlingsalternativ mot varandra för att minska förseningarna.
Slutligen vill Statskontoret skicka med Svenska kraftnät några lärdomar till kommande projekt med tanke på att Svensk kraftnät står inför omfattande investeringar de kommande åren.
Statskontoret föreslår att Svenska kraftnät:
• arbetar mer strategiskt i framtiden när det gäller teknikval i projekt, genom att tydligare värdera nyttan av tekniken mot de eventuella risker som kan uppstå
• inte bör värdera tid som en kritisk parameter i särskilt komplexa projekt som till exempel involverar ny teknik eller nya leverantörer
• fortsätter att utveckla arbetet med kravställning i upphandlingar
• fortsätter att förbättra sin projektstyrning och framför allt fortsätter utveckla rollen som beställare och säkerställa att de följer upp leverantörer på ett effektivt sätt
• tar tillvara de erfarenheter och lärdomar från Sydvästlänken som är möjliga att använda i liknande projekt i framtiden
• blir mer träffsäkra i sin planering för att bättre möta behoven för den framtida elförsörjningen.
