Pernilla Wahlgren från Samgräv är platschef för transport vid Centralen och håller med Emelie om att styrkan i projektet är det nära samarbetet mellan Samgräv och VSM.
– Det handlar inte bara om att man beställer bilar av oss. Det vinnande konceptet är att vi från Samgräv är delaktiga inne i projektet, vi är på plats. Vår kund är VSM, men vi gör varandra delaktiga hela vägen.
Till exempel deltar man i varandras veckomöten. När transporter avhandlas är Emelie och Lars med från VSM och när personal och maskiner ska diskuteras deltar även Pernilla från Samgräv.
– När vi började här så var det verkligen från ett blankt papper, det var upp till oss själva hur vi skulle arbeta, berättar Pernilla.
– Vi hade med oss olika erfarenheter och kompletterar varandra riktigt bra. Emelie kom från andra projekt i Stockholm, Lasse är erfaren maskingubbe och jag har jobbat både som chaufför och åkare innan jag kom hit, fortsätter hon.
Uppdraget är komplext och ändrar hela tiden karaktär, det som gäller idag kanske inte gäller imorgon. Det långa dike som ska bli den nya Centralstationen är nu 50 meter brett, femton meter djupt och flera hundra meter långt.
VSM har en platschef, en arbetsledare och en KMA samt ett arbetslag på ungefär tio personer på plats vid Centralen.
– Det är relativt mycket folk i ledningen räknat på antalet yrkesarbetare, på andra jobb kan det vara femtio personer och en arbetsledare, men det visar hur komplicerad uppgiften är. Till exempel har vi valt att använda en person, Rinor Qyra, för att arbeta enbart som KMA (kvalitet-, miljö- och arbetsmiljösamordnare). Det hade inte gått att vi andra skulle klara den uppgiften också.
Förutom VSM och Samgräv arbetar flera andra underentreprenörer på platsen och det pågår både armering och gjutning i hålet. Det är ont om plats inom grindarna och det är ont om plats utanför dem.
Det har därför tagit sin tid att finmejsla hur uppgiften ska utföras.
– Såklart gjorde vi en del misstag i början, tillägger Lars. Till exempel gjorde vi en riktig rookietavla och hade för stort fokus på att köra ut så många ton som möjligt. Vi hade 12–15 bilar i gång, men de fick stå i transit och vänta. Det var såklart helt fel och vi lät istället grävmaskinen stå still några minuter då och då om det behövdes. På så sätt kunde vi klara uppgiften med sex bilar och ett jämnare flöde, till en betydligt lägre kostnad.