maskinentreprenoren logo

Teknik

Rälsmaskin för snabb affär

Det står en unik maskin hos EMS i Sollentuna. En rälskonverterad Takeuchi, byggd på spekulation.  – Det har vi aldrig gjort förut, en modig chansning, menar säljare Martin Olsen.

writer image
Sofia Barreng

Lästid:  0 min

article

Det är över tjugo år sedan Martin Olsen på EMS sålde sin första rälskonverterade maskin. Redan då var det hudiksvallsbaserade Rosenqvist Rail AB som stod för konverteringen. 

Ett samarbete som hållit i många år och som i våras resulterade i att EMS tog en chansning och beställde en maskin som de faktiskt inte hade kund till. 

– Vi tror på att det finns ett bra sug efter maskiner, annars hade vi såklart inte vågat satsa, förklarar Martin Olsen som är säljare hos EMS, generalagent för Takeuchi i Sverige. 

– Det handlar mycket om ledtider, fortsätter han. Det tar tid att konvertera en maskin och om vi har en stående så kan det vara ett gott argument för en kund att slå till. Dessutom vet vi att vi har flera kunder vars järnvägsmaskiner börjar få några år på nacken och måste bytas ut för att uppfylla alla krav. 

Grävaren som EMS valde att konvertera till järnvägsdrift på spekulation är naturligtvis den mest efterfrågade modellen. 

– Förr var det mest 3,5- och 6-tons maskiner som såldes i railverson. Nu har det gått mot större maskiner och vi konverterar maskiner på 6 och 9 ton, där den senare, TB 290-2, är den vanligaste. 

Någon stor produkt i försäljningsstatistiken handlar det dock inte om. Ungefär två till tre konverteringar per år eller totalt ett 25-tal sedan Martin Olsen sålde sin första konvertering 2002. 

Martin Olsens kontakt hos ombyggarna har sedan den allra första maskinen varit Nicklas Borgström
på Rosenqvist Rail. Ett par säkra händer menar Martin Olsen och när Nicklas Borgström berättar hur han varit anställd i firman i trettio år förstår man att han har både kunskap och erfarenhet. 

– Jag började som montör och svetsare i mitten av 90-talet, snudd på från företagets allra första början, berättar Nicklas Borgström.

För 25 år sedan klev han över till marknad och försäljning där han fortfarande är kvar. Företaget startades 1994 av Anders Rosenqvist. Under en period mellan 2008 och 2023 ägdes det av företaget Pandrol AB, men köptes för två år sedan tillbaka av Anders Rosenqvist.

Totalt arbetar cirka 25 personer i företaget med att tillverka produkter för byggnation och underhåll av järnväg. 

– Det hela började med att Anders Rosenqvist hade ett entreprenadbolag som uteslutande jobbade med järnväg. Rosenqvist Rail startades som ett servicebolag till detta. Ett bolag som kunde förverkliga alla idéer som föddes i verksamheten. De kom med sina idéer och vi svetsade och byggde, minns Nicklas Borgström.

Med tiden inleddes produktion av järnvägsrelaterade produkter även för externa kunder och idag återfinns kunderna världen över. Försäljningen sker både via representanter och direkt mot slutkund.

Idag är produkterna uppdelade i segment, där konvertering av maskiner för rälsgående är ett. Det övriga segmenten är tillverkning av befästningsmaskiner, alltså maskiner som sätter fast rälerna på sliprarna samt utrustning för hantering av slipers. 

Konvertering av standardmaskiner till rälsmaskiner har ingått i verksamheten från starten.

– Jag har byggt om alla typer av maskiner, från fyrhjulingar till skogsmaskiner, konstaterar Nicklas Borgström, men såklart ligger fokus på olika typer av grävmaskiner, det blir ju svårt att få lönsamhet i att ständigt jobba med prototyper.

Idag koncentrerar man sig på att endast arbeta med maskiner från några utvalda tillverkare, större maskiner från Caterpillar, Volvo och Liebherr och mindre maskiner från Takeuchi. Själva konverteringen brukar ta ungefär fem veckor och man hinner med 25–30 maskiner per år. Kunderna är allt från små företagare med bara en eller två maskiner till jättarna med ett femtiotal maskiner. 

Själva ombyggnaden följer regelverket för Tunga Spårgående Arbetsredskap, TSA, närmare bestämt standarden EN-15746 och sker dessutom i tätt samarbete med maskintillverkaren.

– Vi måste hela tiden ha en dialog så att vi inte ställer till något i systemen, konstaterar Nicklas Borgström.

För här handlar det om säkerhet. En rälsgående maskin har begränsade rörelser både i höjdled och i svängen så att de inte kan nå kontaktledningar eller fordon på ett parallellspår. Men det är bara början, med åren har allt fler säkerhetsfunktioner kommit till. 

– Numera förser vi maskinerna med ett system som heter Rated Capacity Limitator, RCL. På en skärm får föraren mata in parametrar för de olika redskapen, sedan kan maskinen beräkna hur mycket den får lyfta och ändå behålla stabiliteten, samt att den har rätt säkerhetsavstånd. Vid bygget använder vi oss av en testrigg med hydrauliska ben och en stor betongvikt för att dubbelkolla att allt är rätt kalibrerat.

Själva drivningen av maskinen kan se ut på olika sätt. De befintliga hjulen kan användas för körning direkt på rälsen, med hjälp av en spårföljare. 

En annan metod är att speciella rälshjul fälls ner och drivs av gummihjulen och tredje metoden är att rälshjulen drivs av maskinens hydraulik. Denna metod är också den som gäller för bandmaskiner. 

– De olika metoderna har sina olika fördelar. Att bygga om till hydrauldrift tar förstås längre tid. Takeuchin vi just byggt för EMS är en bandmaskin och därmed konverterad till hydrauldrivning.

Text: Sofia Barreng

Grävmaskin på räls

Upp till 15 ton både band- och hjulgrävare oftast med hydrauliskt drivna rälshjul.

Över 15 ton hjulgrävare med olika typer av drivning. Gummi-hjulen driver mot rälsen och får styrhjälp av spårföljare, ”Low-Rail”. Rälshjul sänks ner och drivs av gummihjulen. Rälshjul sänks ner och drivs av maskinens hydraulik via nya axlar, ”High-Rail”.

Andra läser

Prenumerera på vårt nyhetsbrev så håller vi dig uppdaterad om det senaste inom...

Tillgång till unika erbjudanden

Tillgång till exklusivt innehåll

Påminnelser om viktig information

Maskinentreprenoren logo
me logga

Maskinentreprenören utkommer med 10 nummer per år och utges av bransch- och arbetsgivarorganisationen för Maskinentreprenörerna.

INNEHÅLL
TIDNINGEN
FAKTURA

Hemsidan använder cookies. Läs mer