70 miljoner kronor för att kartlägga malmpotentiella områden och för andra insatser som ska främja ökad utvinning av mineral och metaller i Sverige. Det är ett av de omfattande budgettillskott som Sveriges geologiska undersökning (SGU) får nästa år.
Regeringen satsar även 55 miljoner kronor på kompletterande maringeologisk kartläggning kopplat till SGU:s uppdrag att utreda lämpliga platser för lagring av koldioxid. SGU:s förvaltningsanslag höjs också permanent, med 30 miljoner kronor från 2027, för myndighetens uppdrag att främja en hållbar mineralnäring. Dessutom får myndigheten en permanent höjning på 4 miljoner kronor för genomförandet av EU-direktivet om öppna data, från och med 2025.
– Det är en jättestor satsning på SGU och den kommer i rätt tid för att kunna möta några av vår tids stora samhällsutmaningar. Det handlar inte minst om att säkra råvaruförsörjningen till den gröna omställningen, till ökad digitalisering, försvaret och sjukvården. Med ett utökat förvaltningsanslag har vi möjlighet att planera långsiktigt och skapa bättre hållbarhet i vår verksamhet, säger SGU:s generaldirektör Anneli Wirtén.
Samtidigt blir svenskarna allt mer positiva till gruvnäringen. Drygt sex av tio personer (62 %) i Sverige mellan 18 och 79 år tycker att svensk gruvnäring bör ges förutsättningar att utvecklas för att säkra till gången på viktiga metaller och varannan person (49 %) kan tänka sig att ha en aktiv gruva i sitt närområde. Det visar en undersökning som Sveriges geologiska undersökning (SGU) har gjort tillsammans med undersöknings- och analysföretaget Novus.