Regeringens lönegolv slår hårt mot byggbranschen

Den svenska modellen där fack och arbetsgivarorganisationer ska göra upp om lönerna på arbetsmarknaden fick en rejäl smäll när regeringen drev igenom ett nytt lönegolv för arbetare från tredje land, som det heter (utanför EU). Det som gäller nu är 80 procent av den svenska medianlönen, vilket motsvarar 27 360 kronor i månaden (tidigare 13 000). Men det kanske inte stoppar där. Utredning pågår om att lägga golvet på 100 procent av medianlönen, och då hamnar vi på 34 200 kronor i månaden.

- Då påverkas i så fall 64 procent av de som arbetar i byggbranschen idag. Det gör att vissa företag och yrkeskategorier drabbas mycket hårt. Det kan sätta stopp för den gröna omställningen i norra Sverige till exempel, säger Siri Hallberg Björklund som är expert på kompetensförsörjning på Byggföretagen.

Men vissa åker dit redan med golvet på 80 procent av medianlönen. Snittlön för byggstädarna är cirka 25 500. Och det är problematiskt, för denna grupp är den enskilt den största gruppen för de som söker sig till byggbranschen via arbetstillstånd – cirka 5 600 tillstånd vid senaste mätningen.

Snittlönen för en person som söker arbetstillstånd från tredje land är i dag 30 691. Det kan jämföras med 36 900 kronor för en yrkesarbetare med svenskt medborgarskap. Det fanns 36 966 personer med arbetstillstånd på den svenska arbetsmarknaden. 6 700 av dessa är verksamma i byggbranschen.

Politiken bakom detta är en utredning som tillsattes av förra regeringen och som har tagits över av den nuvarande. Det finns ganska starkt stöd för att driva igenom lönegolv för arbetskraftsinvandrare, och filosofin bakom är att jobben istället ska gå till arbetslösa i Sverige, samt sätta stopp för arbetskriminalitet. Någon som det finns problem med i byggbranschen. Även om det inte precis är just byggnadsarbetare med arbetstillstånd som är bovarna i dramat.

En nu pågående utredning undersöker dessutom möjligheten att exkludera en del branscher helt från möjlighet att använda sig av arbetsbetskraft arbetstillstånd. Bygg- och anläggningsbranschen har diskuterats som en bransch där detta kan drivas igenom.

- Det är anmärkningsvärt att politiker lägger sig i den svenska modellen med lönegolv, oavsett om det ligger på 13 000, som det var förut, eller 34 000. Det är en politisk markering, där de inte har varit beredda att lyssna på vare sig näringslivets kritik, facket, eller övriga kritiska röster, säger Siri Hallberg Björklund som är bekymrad på riktigt.

- Byggbranschen har redan stora problem med rekrytering och svårt att locka arbetslösa som redan finns i Sverige. Det kommer bli en allvarlig kompetensbrist här. Vet faktiskt inte hur det ska gå, det får vi väl se. Många yrken i byggbranschen kräver specialistkompetens, och är inte yrken som en outbildad långtidsarbetslös kan ta på kort sikt.

Maskinentreprenörerna får väldigt lite frågor som gäller arbetskraftsinvandring, vilket bland annat antas bero på att det krävs yrkesbevis för att få köra anläggningsmaskiner professionellt i Sverige. Men Claes Arenander, förhandlingschef på Maskinentreprenörerna är ändå kritisk till det nya lönegolvet för arbetskraft från tredje land.

- Det finns ju kollektivavtal att följa, och jag menar att det är de som ska gälla. Där finns redan överenskommelser om lägsta lön. Löner ska parterna sköta – det är det som vi kommit överens om i den så kallade svenska modellen.