Regeringens vårpropp får ris och ros av byggbranschen

Ska det kanske äntligen bli ordning på byråkratin runt företagande? Många regeringar har lovat och gjort mer eller mindre lyckade ansträngningar, men inte många företagare tycker att det blir särskilt mycket enklare att klara alla administration runt det egna företaget. Regerigen gör dock nu några satsningar.

Regeringen har bland annat utökat uppdraget till den utredning som analyserar skattereglerna för entreprenörer, de så kallade 3:12-reglerna, till att även omfatta förslag för att främja entreprenörskap och underlätta ägarskiften. Ett arbete har även inletts för att minska företagens kostnader för administration och under våren tillsätts en produktivitetskommission som ska analysera hinder för och möjligheter att höja produktivitetstillväxten i den svenska ekonomin.

Det finns även lovande ansträngningar för att få fram fler yrkesmänniskor till branscher som har svårt att hitta rätt kompetens. Maskinentreprenörer är en sådan bransch som kämpar med att kunna rekrytera de medarbetare som behövs.

Regeringens analys är att det utmanande ekonomiska läget just nu väntas innebära "ändrade förutsättningar på arbetsmarknaden", som det heter. Det vill säga att det inte kommer att bli lättare att komma i jobb om ekonomin haltar. Vuxna som saknar rätt utbildning behöver därför tillgång till utbildning för att snabbt komma i arbete. I vårändringsbudgeten för 2023 föreslås därför att 400 miljoner kronor tillförs för att förstärka regionalt yrkesvux inom kommunal vuxenutbildning (komvux), att 70 miljoner kronor tillförs yrkeshögskolan samt att 249 miljoner kronor avsätts för studiestöd.

– Det här är en gyllene chans för både individer intresserade av yrkesutbildning och kommuner som vill möta det lokala näringslivets behov av yrkesutbildad arbetskraft, säger Jonas Thorstenson, vice vd på bransch- och arbetsgivarorganisationen Maskinentreprenörerna (ME) och vd för ME-skolan.

Entreprenad och anläggning är bara en av de branscher som skriker efter yrkesutbildade medarbetare, så möjligheten att snabbt komma i arbete efter avslutad yrkesutbildning är mycket god. 70 procent av de som gått gymnasieprogrammet Bygg och anläggning med inriktning på anläggningsmaskiner är etablerade på arbetsmarknaden ett år efter att de avslutat sin utbildning. Det visar statistik från Skolverket. Motsvarande siffra för Vårdprogrammet är drygt hälften, och för Barn- och fritidsprogrammet är det knappt 40 procent.

Svenskt näringsliv kommenterar:

– Som väntat innehåller vårpropositionen inga överraskningar. Om regeringen vill påverka den ekonomiska utvecklingen under mandatperioden har man chansen i höstbudgeten med reformer som stimulerar företagande och arbete. Därför är det positivt att regeringen tar upp behovet av sänkt skatt på arbete, men det saknas ännu något konkret förslag, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom Svenskt Näringsliv.

– Vi räknar med att det kommer att finnas ett reformutrymme i höst. Det är viktigt att finanspolitiken under nästa år utnyttjas till reformer som ger långsiktigt positiva effekter på tillväxten och därmed välfärden, säger Sven-Olov Daunfeldt.

– Det måste bli mer lönsamt att arbeta och utbilda sig. Vi behöver stärka vår konkurrenskraft och förbättra investeringsklimatet. För det krävs bland annat en kraftig utbyggnad av fossilfri elproduktion. Vi behöver också effektivisera tillståndsprocesserna. Företagens möjligheter att växa är avgörande för det svenska välståndet, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Byggmaterialhandlarna är inte nöjda. Inom bygg- och bostadssektorn anses det fortsatt tunnsått med reformer. Byggmaterialhandlarnas vd Monica Björk listar en åtgärd som borde ha varit med:

- Vi ser att bostadsbyggandet nu minskar drastiskt, trots att behovet av nya bostäder är stort. I ljuset av att vi befinner oss i lågkonjunktur och att regeringen bedömer att nästa år kommer bli värre, så är det förvånande att man inte genomför några reformer alls inom bygg- och bostadssektorn, säger Monica Björk, vd på Byggmaterialhandlarna.

- En åtgärd som vi ser borde finnas med i höstbudgeten är en justering av ROT-avdraget till ett grönt ROT där återbruk och energieffektivisering är i fokus. Detta kan kopplas till klimatdeklarationen där det kan visas hur klimatpåverkan minskats genom återbruk. Det är en åtgärd som både ökar takten i omställningen, är jobbskapande och inte inflationsdrivande.

- Det är viktigt att vi håller uppe efterfrågan inom byggsektorn när lågkonjunkturen nu är här med fokus på en hög takt i bostadsproduktionen. Det behövs både för att möta efterfrågan av nya bostäder och för att undvika en kraschlandning inom byggsektorn, avslutar Monica Björk, vd Byggmaterialhandlarna.

Installatörsföretagen efterlyser större utbildningssatsningar.

- I rådande kostnadsläge saknar vi förslag på energieffektiviserande åtgärder. Att bygga ut rot och avdraget för grön teknik och fokusera på energieffektivisering vore bra insatser för Sveriges energiförsörjning, det säger Ola Månsson, vd för Installatörsföretagen.

- Det är positivt att regeringen vill stärka yrkesutbildningen. Vi har stora kompetensbehov inom installationsbranschen, så att fler utbildningar kan starta är ett steg i rätt riktning. Däremot vill vi understryka behovet av större satsningar inom såväl yrkeshögskolan som yrkesvux, för att våra medlemmar ska klara kompetensutmaningen, säger Ola Månsson.

LO tycker också att regeringen borde ha satsat lite mer på arbetsmarknadspolitik. Och då kanske i ganska hög grad på byggbranschen. Eller som man LO uttrycker det: "Nu vore rätt tid att satsa. En aktiv arbetsmarknadspolitik behövs nu när risken ökar för större arbetslöshet, bland annat på grund av hur byggandet tvärnitar".