Det totala antalet täkter minskar och är nu nere i 1173, enligt en ny rapport från SGU. Både naturgrustäkterna och krossbergtäkterna minskar i antal. Trots att täkterna blivit färre producerar de mer. År 2000 levererade 2 084 täkter i snitt cirka 31 756 ton per täkt, 2020 var antalet täkter 1 173 och snittet 89 106 ton per täkt. Främst minskar antalet naturgrustäkter som sedan 2012 är färre än antalet bergtäkter. Leveranserna av naturgrus var de lägsta någonsin 2020 och uppgick 2020 till 7,8 miljoner ton, vilket är cirka 8 procent av ballastproduktionen. Produktionen av naturgrus har minskat sedan 1985 från drygt 65 miljoner ton årligen, vilket då var cirka 76 procent av totalen. Naturgrus som användes till vägbyggnad, där materialet kan och bör ersättas med krossat berg, har minskat påtagligt sedan 2000. Av andelen naturgrus som levererades gick då 40 procent till väg, medan andelen idag är nere på 11 procent.
”Att utvecklingen går mot färre och större täkter är knappast förvånande eftersom uttagsmöjligheterna av naturgrus i liten skala blir alltmer begränsade, samtidigt som marknaden styrs över till större konsumtion av krossat berg”, skriver SGU i rapporten.
Ballastproduktionen ökade mest i Västernorrlands län med 1,2 miljoner ton, medan produktionen minskade mest i Stockholms län, -1,7 miljoner ton. Störst andel krossberg finns i Östergötlands län och Blekinge län, båda med 98 procent. Ballastproduktionen har förändrats lite olika i Sverige under de senaste tre åren, konstaterar SGU. I norra Sverige har de största ökningarna av ballastleveranser varit i anslutning till tätortsområdena, exempelvis vid kustområdena längs med Bottenviken. Samtidigt kan man se minskningar av ballastleveranserna i norra Sverige i en del glesbygdsområden inne i landet. I södra Sverige ser man istället att leveranserna ökar från glesbygdsområden eller grannkommuner runt tätortsregionerna. Speciellt i Östra Götaland sker en markant ökning av ballastproduktion i kommuner som berörs av järnvägsprojektet Östlänken.
År 2020 var den totala användningen av ballast fördelad enligt följande: 58,8 procent på vägbyggen, 11,2 procent på betongframställning, 17,6 procent på fyllnadsändamål samt 12,5 procent på övriga användningsområden (till exempel fallsand, spackel, murbruk och järnvägsmakadam), se figur 10 och tabell 9. Av ballast till vägbyggen stod krossat berg för den största leveransen, cirka 58 miljoner ton, en ökning med cirka 2 miljoner ton sedan 2019.