maskinentreprenoren logo

Teknikreportage

Rekordstor masshantering

Tjugo miljoner fasta kubikmeter. Att hantera utmed ett projekt som sträcker sig femton mil genom skogar, över slätter och under berg.  Välkommen till Sveriges enskilt största masshanteringsprojekt – Ostlänken.

writer image
Sofia Barreng

Lästid:  0 min

article
article – Med nya reglerna kring masshantering öppnas för stora möjligheter, menar Mikael Karlsson projektledare för masshantering vid Ostlänken. Foto: Peter Holgersson

En av de största infrastruktursatsningarna i modern tid kallar Trafikverket sitt järnvägsbygge mellan Järna och Linköping. Och det må vara sant, siffrorna är i alla fall respektingivande. Med 2025 års prisnivå bedömer man totalnotan landa på 102,8 miljarder kronor. 

Som vi alla vet kan ekonomin i ett projekt stå och falla med hur man hanterar de massor som skapas och används. Mikael Karlsson är Trafikverkets projektledare för masshanteringen i projekt Ostlänken. På hans bord ligger uppgiften att se till att projektets 20 miljoner kubikmeter massor produceras, transporteras, lagras, bearbetas och används på bästa sätt.

Men hur fel kan det egentligen bli?

– Hur fel som helst, lyder det bestämda svaret från Mikael Karlsson som samtidigt betonar att med god planering, framförhållning och sunt förnuft finns det goda förutsättningar för att arbetet ska gå bra.

– Det handlar om att tänka långsiktigt, fortsätter han. Att använda resurserna klokt och hitta lösningar som fungerar i praktiken. Med rätt förutsättningar kan både miljön och ekonomin vinna på ”rätt” hantering.

– Vi har ju sett i andra projekt hur fel det kan bli. Det går att slarva bort de möjligheter man har och det är fruktansvärt viktigt att kunna se helheten, att få ut budskapet till alla inblandade att hushålla med resurserna. Vi känner ett stort ansvar mot samhället och mot miljön.

Projekt Ostlänken har funnits som tanke i decennier. Mer konkret sedan millennieskiftet. Som så många andra jätteprojekt har det genom åren sett ut på flera olika sätt. Man har talat om olika sträckningar och olika tekniker. När järnvägsbygget officiellt startade 2024 var det i en bantad variant som istället för höghastighetståg på 320 kilometer i timmen skulle trafikeras av tåg i en hastighet av 250 kilometer i timmen. 2026 beslutades att ytterligare spara in på projektet genom att inte förlägga en ny station i Linköpings centrum.

Enligt Trafikverket kommer den nya järnvägen att vara öppen för trafik 2035 till Norrköping. Ett första delprojekt, Kardonbanan i Norrköping, är redan i drift. Övriga delprojekt befinner sig i olika stadier.

– Mellan Gerstaberg och Norrköping är man inne i projektfas, medan sträckningen söder om Norrköping befinner sig i planeringsskede.

– Vi kan väl sammanfatta det som att schaktarbetena har varit igång i två till tre år, och kommer att nå en kulmen mellan 2029 och 2034.

Sammantaget handlar alltså Ostlänken om en totalsumma på över hundra miljarder kronor. De olika delprojekten är var för sig rejält stora, järnvägsbyggena vid Skavsta och Vagnhärad är som exempel på vardera ca tio miljarder kronor, vid Gerstaberg ca två miljarder.

– Det har ju respekt med sig och min roll är att hålla ihop de olika projekten. Nyckeln till framgång i detta är att skapa goda samarbeten, ett ”Vi” som håller. Jag står för helikopterperspektivet och de olika projektledarna fokuserar på sina projekt. 

Utmaningarna skiljer sig åt utmed den femton mil långa sträckningen, i norr finns mycket berg av tekniskt bra kvalitet, utmed slätterna i söder är det istället ont om bra material och man har fått se till att säkra upp tillgången i god tid.

– Både logistiskt och tidsmässigt är det en stor utmaning, det är ju inte säkert att allt händer vid rätt tidpunkt. Men den ursprungliga tanken att köra de olika projekten successivt har istället bytts ut mot att göra mycket samtidigt och det är ju en fördel för masshanteringen eftersom vi då kan använda massorna direkt och slippa mellanlagra.

– Det är bra för miljön och framför allt för plånboken.

Den första juli 2026 trädde nya avfallsregler i miljöbalken i kraft. De innebär ökade möjligheter att återanvända schaktmaterial som tidigare klassats som avfall. Syftet är att undvika transporter, deponering och andra ökade kostnader och Mikael Karlsson välkomnar de nya reglerna.

– De öppnar upp för stora möjligheter, bra både för miljön och ekonomin. Jag som är gammal bondpojk från Småland gillar ju när man använder det sunda förnuftet. Man försöker ju hushålla med resurserna, vi har ju bara en jord.

Med de nya reglerna skapades tillfällen till nya lösningar i projekten, även i de som redan inletts. 

– Vi har såklart hela tiden haft med oss att hitta nytta för massorna där de uppkommer, nu blir det lättare. 

Som exempel nämner Mikael Karlsson Trafikverkets nära samarbete med de tre länsstyrelserna (Stockholm, Södermanland och Östergötland), samt de fem kommunerna (Södertälje, Trosa, Nyköping, Norrköping och Linköping).

Tillsammans arbetar man för att skapa så stor nytta kring projektet som möjligt.

– Det kan handla om att kommunerna kan ta del av massor för en sluttäckning, eller som vid resecentrum i Vagnhärad där Trosa kommun måste göra stora fyllnader. Då kan vi hjälpas åt eftersom vi i närheten driver en tunnel med ett stort överskott av massor.

Ett annat exempel är hur markägare kan få hjälp att förädla sina marker genom att fylla upp svackor och på så sätt få bättre förhållanden att bruka jorden.

– Det handlar ju ofta om att vi gör intrång hos markägare som kanske har brukat sin jord i generationer, det är såklart känsligt för många. Men när nu beslutet är taget att det blir en järnväg så är det så klart bra om det också kan komma någon nytta av det.

– Andemeningen är att vi ska använda massorna där de uppkommer, så mycket som möjligt. Det som sliter på miljön och plånboken är hantering och transporter. Just nu är vi inne i en fas då vi försöker optimera den processen tillsammans med våra entreprenörer.

Mikael Karlsson berättar om hur hans tal om vi-känsla inte enbart ska rymmas inom Trafikverkets väggar. Hans mål är att alla inblandade ska känna ett gemensamt ansvar för projektets bästa. 

– Om vi kan skapa en billigare lösning är det tänkt att det ska komma entreprenörerna till godo. Vi jobbar hellre med morot än med piska. 

Att man kan hamna snett är lätt hänt och Mikael Karlsson konstaterar att det extrema exemplet på misslyckande: ”fultippar”, bara är ett i raden av olika typer av felaktig hantering.

– Masshantering kan väldigt tydligt visa hur lätt det är att misslyckas. Till exempel kan det vara lätt att slarva bort tekniskt bra massor för att göra en snabb vinst i ett projekt, men om vi är smarta och tar vara på dem i nästa projekt gör vi en vinst för samhällsnyttans, skattebetalarnas och Ostlänkens bästa.

Väl utförd planering kan också ge andra vinster än de rent ekonomiska menar Mikael Karlsson och pekar på hur störningar för tredje man, som ökad trafik och buller, också är värda att ta hänsyn till.

Hittills menar Mikael Karlsson att projektets samarbeten med myndigheter och kommuner har löpt på mycket väl. Han ser att det finns en mognad hos de berörda att ta frågan kring masshantering på allvar och det gäller även de nya reglerna. Inte minst kommer de också att föra med sig en avlastning för hela systemet inklusive myndighetsutövningen.

Han är dock tydlig med att planläggningsarbetet därmed kan bli rejält omfattande och kostnadskrävande, men menar att en väl gjord hemläxa kommer att betala sig i slutändan i form av billigare produktion.

För att projektet ska löpa så smidigt som möjligt har man valt att använda sig av flera olika kontraktsformer som totalentreprenader och utförandeentreprenader, där de största kontrakten är totalentreprenader med samverkan. 

För den gigantiska uppgiften att driva en tunnel genom Kolmårdsbergen har Trafikverket valt att skapa tre separata kontrakt.

– En av anledningarna till detta är att vi ville ha ett företag som är riktigt duktiga på tunneldrivning, men som då kanske inte känner den lokala marknaden så bra. Vi har därför brutit ut masshanteringen och lagt den i två separata kontrakt, ett söder och ett norr om tunneln. Vi har handlat upp två entreprenörer till detta, Skanska Industrial Solutions samt SÅCAB.

– De känner området väl och uppdraget är att transportera och omhänderta massorna, både mjuka massor och bergmaterial från tunneln. Det innebär att de kan förädla massorna och göra affär på det. Totalt handlar det om flera miljoner kubikmeter.

Själva tunneldrivningen kommer att handlas upp under 2027 och Mikael Karlsson är öppen med att Trafikverket inte har några problem med att söka sig utomlands för tunneldrivningen, och även för andra kontrakt. 

Hur kommer det då att bli med resten av de 20 miljoner kubikmeter som ska schaktas kommande år. Blir det svenska entreprenörer som får kontrakten?

– Historiskt sett har de utländska företag som varit i Sverige haft kontrakt som Citytunneln i Malmö, Förbifart Stockholm, Västlänken och liknande projekt. Det är inte så vanligt att de är på den här typen av projekt i obruten terräng, i alla fall inte i södra Sverige. Och absolut inte i den här storleken.

– Hittills har vi inte sett att utländska underentreprenörer har anlitats i någon större utsträckning. Med tanke på de volymer som väntas och behovet av vissa specialiserade arbeten kan det dock inte uteslutas att utländska underentreprenörer kan komma att behövas i viss utsträckning framöver.

Vid Nyköpings resecentrum ser vi hur planerna har förvandlats till praktik. Här pågår just nu arbete med nya entrébyggnader, bussterminal samt passager och nya spår. Huvudentreprenör är OHLA Sverige AB med spanska OHLA Group som ägare. Men på entreprenadmaskinerna som är sysselsatta med att skapa underfarter under järnvägen står det idel svenska företagsnamn.

– Vi håller oss till vår målsättning att begränsa oss till två led av underentreprenörer och då ser det ut så här, konstaterar Mikael Karlsson.

Text: Sofia Barreng

Fakta

Cirka 15 mil dubbelspårig järnväg mellan Järna och Linköping. 25 procent av sträckan i på bro eller i tunnel. Fyra nya resecentrum. Byggtid 2024–2034, öppnar för trafik 2035. Bedömd kostnad 102,8 miljarder kronor.

prev
carousel
next

Bild:  

 

 

 

Andra läser

Prenumerera på vårt nyhetsbrev så håller vi dig uppdaterad om det senaste inom...

✔ Tillgång till unika erbjudanden

✔ Tillgång till exklusivt innehåll

✔ Påminnelser om viktig information

Maskinentreprenoren logo
me logga

Maskinentreprenören utkommer med 10 nummer per år och utges av bransch- och arbetsgivarorganisationen för Maskinentreprenörerna.

INNEHÅLL
TIDNINGEN
FAKTURA

Hemsidan använder cookies. Läs mer