Reningsverk för barnbarnen

Utmed Trälhavets strand, precis bredvid en liten småbåtshamn och en badplats byggs just nu ett toppmodernt avloppsreningsverk. Det är Roslagsvatten AB med kommunerna Österåker och Vaxholm som satsar på framtiden och byter ut gammal uttjänt teknik mot det allra senaste. Samtidigt tar man höjd för både klimatförändringar och ökad befolkning i de två kommunerna. 

– Vårt nya avloppsreningsverk i Margretelund blir det första av sitt slag i Sverige, berättar Roslagsvattens projektledare Ida Mattfolk. 

– Vi ska använda oss av pyrolys för att omvandla slammet till slambiokol. Det innebär att anläggningen inte kommer att ha några rötningskammare för slammet. Sedan kommer själva processdelen för avloppsvattnet inte ha några öppna, synliga bassänger och vi döljer i stort sett hela anläggningen under en ny kulle och en park. 

Målet för Roslagsvattens storsatsning, med en projektsumma på 1,5 miljarder kronor, är att skapa en anläggning för hantering av avloppsvatten som i en första fas klarar avlopp från 57 000 personekvivalenter. Men man förbereder samtidigt för att kunna öka i två steg till 93 000 och senare 125 000 personekvivalenter, en beräknad folkmängd i området runt år 2050.

Förutom att lösa avloppsfrågan för en lång tid framöver har fokus även satts på att skapa en anläggning som är hållbar, högteknologisk och förberedd för extremväder. Den är även designad för att smälta in så bra som möjligt i området. 

– Vi kommer att få en anläggning som inte luktar och som knappast syns. Och på vintrarna kommer man att kunna åka pulka på den, myser Ida Mattfolk.

Att Sverige lever med en konstant underfinansiering av skötsel och utbyggnad av både vatten och avlopp konstateras igen och igen. Svenskt Vatten är branschorganisation för kommuner, kommunala bolag och kommunalförbund som producerar och distribuerar vatten samt omhändertar och renar spill- och dagvatten. Organisationen beräknar att det årligen investeras cirka 20 miljarder kronor i infrastruktur för vatten och avlopp i Sverige men att behovet ligger på cirka 31 miljarder kronor. Det fattas alltså 11 miljarder kronor i investeringar. 

Orsakerna till VA-skulden är flera. Att ledningsnät och annan infrastruktur blivit för gamla och inte bytts ut i tid är bara en av orsakerna till att vi halkat efter. Det handlar även om att vi lever och bor på andra platser än förväntat. I orter med minskande befolkningsunderlag kan VA-nätet må dåligt av lägre flöden medan motsatsen råder i områden som fått ökad befolkning. Att vårt klimat står i ständig förändring bidrar också till att kraven på VA-hanteringen skärps.

Vad är det då som behöver göras? Enligt Svenskt Vatten ligger det enskilt största investeringsbehovet i vattennätet. Något som blev mycket tydligt i somras när bevattningsförbud blev ett utbrett faktum runt om i Sverige. 

För att komma ur knipan arbetar Svenskt Vatten för att den nya nationella strategin för klimatanpassning som regeringen presenterade 2024 verkligen ska genomföras. Vägen dit går enligt organisationen till exempel via fördubblade VA-taxor, att fondering av medel bli tillåtet, att det införs en ny skyldighet för fastighetsägare att klimatanpassa den egna fastigheten samt att det sker en kompetensutveckling inom branschen. 

– I vårt område är det först och främst en ökad befolkning som ligger bakom satsningen på ett nytt avloppsreningsverk, berättar Ida Mattfolk. Men det handlar också om omfattande och nödvändiga uppgraderingar.

Valet föll, efter noggrann utvärdering med flera olika möjliga lösningar, på ett reningsverk där vattnet efter försedimentering och biologisk rening därefter ultrafiltreras i membran för att släppa ut ett så partikelfritt vatten som möjligt. 

Slammet som bli kvar kommer inte att rötas utan istället förvandlas till slambiokol genom en för Sverige helt ny process. Genom upphettning i syrefri miljö omvandlas slammet samtidigt som flera skadliga ämnen förstörs. Slutprodukten blir slambiokol, som kan användas till exempel i jordbruket. En produkt som alltså, olikt ett förorenat slam, kan ge intäkter. Pyrolysanläggningen byggs med hjälp av 53 miljoner kronor från investeringsstödet Klimatklivet.

Det nya avloppsreningsverket i Margretelund uppförs på samma plats som det förra och under byggtiden är det gamla verket fortfarande igång för att gradvis fasas ut och till slut rivas.
Hela projektet har från början drivits som en totalentreprenad i samverkan mellan Roslagsvatten och NCC. Produktionschef för NCC är Niklas Versvåg som varit med i projektet sedan januari 2024, det vill säga ett år efter projektstart.

Han menar att projektet hittills har löpt på utan några större överraskningar. 

– Vi stötte på en valrygg, berg som måste sprängas bort mitt i området, men det var inte en så stor avvikelse att jag reagerade speciellt mycket på det, konstaterar han. Det är bara att se sig omkring här i området, vi är ute i skärgården och där finns alltid den här typen av bergsklackar.

Under sommaren 2024 schaktades ett område på 8 800 kvadratmeter för att ge plats åt de nya bassängerna för försedimentering, biologisk rening och partikelseparering. Schakten gjordes ner till elva meters djup och innebar en något omständlig process. 

Materialet på plats var sulfidlera och även om vädret var tjänligt krävde leran och dess egenskaper lite extra omtanke vid schakten. 

– Vi skulle ner elva meter och fick av säkerhetsskäl dela upp det i fem stycken tvåmeterspallar. Varje pall måste förses med geonät, markduk och ett förstärkningslager innan vi kunde köra på den. Det var en resurskrävande process och vi var tvungna att arbeta försiktigt.

Niklas Versvåg konstaterar att den här sortens arbete bara kan utföras av en typ av maskinförare – de lugna. 

– Grävmaskinisterna ska jobba med ständig vilopuls, samtidigt som det går fort. De ska vara lugna och jämna under alla förhållanden. Klarar de det så är de klockrena, och såna hade vi.

En av grävmaskinisterna som var med från början i projektet redan i januari 2023 är Tommy Järleby. Han sitter i sin egen hjulgrävare, en Liebherr 916, men gjorde även några timmar på pallen när det schaktades för bassängerna. Han är alltså en av dem som räknas till de lugna och kommenterar själv: 

– Jo, nu när jag blivit äldre är jag nog lugn, har ju kört grävmaskin sen jag slutade skolan och är 37 år nu. 

Tommy Järleby driver tillsammans med sin bror Mattias Järleby firman Uddens Schakt AB och har med året gjort många jobb åt NCC. När Tommy först kom till Margretelund stod fortfarande skog på delar av området, mark skulle banas av och det fanns också hus, som nu är rivna. Just nu är hans uppdrag att schakta för inkommande ledningar till verket.

– Här kommer rör på väg in i anläggningen och vi måste göra dem färdiga innan det ska byggas på platsen, berättar Niklas Versvåg.

När rören väl är på plats kommer även guiderör placeras ut för kommande pålning innan schakten fylls igen. Området präglas nämligen av markförhållanden som kräver förstärkning. 

– Vi har använt kc-pelare för att förstärka området runt bassängerna, men där bassängerna står är kraven extra stora och där har vi istället använt betongpålar och borrade rörpålar.

Att bygga bassänger för tusentals kubikmeter avlopp är nämligen ingen lek. Kraven på grundläggningen är rejäla och likaså för betongen. 

– Om vi ska prata om utmaningar i projektet så är det just nu själva betonggjutningen. Väggarna är rejält höga och vi måste gjuta dem i bestämda omgångar och med skarp betong som har hög exponeringsklass, den är som tuggummi att jobba med. Konstruktionen är också hårt armerad och måste ha vattentäta fogar. Sprickor får inte förekomma. 

Niklas Versvåg är dock ingen nybörjare och han utstrålar samma lugn som han kräver av projektets maskinister. En av anledningarna till lugnet kan vara att han arbetar i ett samverkansprojekt som fungerar. 

– Jag gillar att jobba i den formen, speciellt när man lyckas få igång en bra dialog. 

Ida Mattfolk håller med: 

– Det dyker ju alltid upp grejor och det är verkligen jättebra att vi kan sitta tillsammans på byggplatsen och har nära till varandra.

Niklas Versvåg nämner som exempel bergknallen som dök upp och måste sprängas bort. Tillsammans fattades snabbt ett beslut att använda materialet som överlast i ett område som behövde stabiliseras. 

– Tack vare det slapp vi göra markförstärkningar med kc-pelare och när marken har satt sig kommer vi antagligen att använda massorna nere vid hamnen eller som återfyllning.

Men det är inte bara internt i projektet som fördelarna med samverkan visar sig. Även roslagsborna själva har fått nytta av samverkansformen. 

– Vid schakten stötte vi på ett lager riktigt fin sand och beslutade snabbt att den skulle användas för att fräscha upp de lokala stränderna inför badsäsongen. Det var verkligen roligt, avslutar Niklas Versvåg.