Riksrevisionen granskar Svevia och Infranord

– Staten lägger årligen över 50 miljarder kronor på infrastrukturprojekt. Reformen skulle bland annat leda till lägre priser på marknaden och ökad effektivitet i bolagen. Nu vill vi veta om det blev så, säger riksrevisionsdirektör Claudia Gardberg Morner.

Före 2010 hade Vägverket och Banverket egna produktionsavdelningar, som konkurrerade med privata bolag om att få kontrakt på att bygga och underhålla vägar och järnvägar. I praktiken var Vägverket och Banverket både beställare och utförare på vissa marknader, och det fanns misstankar om så kallad korssubventionering – det vill säga att den konkurrensutsatta verksamheten fick medel från den skattefinansierade verksamheten – som kunde sätta konkurrensen ur spel.

För att öka förutsättningarna för en fungerande och rättvis konkurrens gjordes delar av Vägverkets och Banverkets produktionsavdelningar om till de statliga bolagen Svevia och Infranord.

Förutom konkurrensneutralitet ville Riksdagen också att detta skulle leda till högre produktivitet och effektivitet inom det som blev Svevia och Infranord, vilket i sin tur skulle leda till lägre priser och bättre kvalitet på marknaden.

Riksrevisionen har tidigare inte granskat effekterna av bildandet av Svevia och Infranord. Granskningen ska svara på om bildandet av Svevia och Infranord har fått de effekter som riksdagen önskade. Resultatet publiceras i maj 2024.