Riksrevisionen granskar VA-marknaden

Riksrevisionen genomför nu en granskning av statens insatser för att stötta och kontrollera kommunernas arbete med allmänna vattentjänster. Det finns en rad problem att studera här. VA är inte sällan osynlig infrastruktur under mark - och det är svårt att vinna val på att lägga miljardbelopp på infrastruktur som väljarna anser vara en självklarhet.

– Att det finns rent vatten och fungerande avlopp i hela Sverige, oavsett vilken kommun du bor i, är en fråga som måste säkerställas här och nu. Det är inte något vi kan lämpa över på kommande generationer, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Tillgången till rent vatten anses vara en grundläggande förutsättning för människans överlevnad. Riksrevisionen beräknar att varje person i Sverige dagligen använder i genomsnitt 140 liter vatten som dryck, till tvättning, diskning, hygien, spolning och annat. Att avloppsvatten kan föras bort och renas på ett säkert sätt är avgörande för både miljön och människans hälsa. Förväntade klimatförändringar påverkar dock hur avloppen är dimensionerade i framtiden.

I Sverige ska kommunerna tillgodose behovet av vatten och avlopp i tätbebyggelse, om det behövs av hälso- eller miljöskäl. Dessa tjänster kallas allmänna vattentjänster. Nästan 90 procent av befolkningen bor i ett hushåll som utnyttjar allmänna vattentjänster.

Även om det är ett kommunalt ansvar har staten flera viktiga roller. Till exempel bedriver länsstyrelserna tillsyn över att kommunerna fullgör sina skyldigheter, Havs- och vattenmyndigheten ger länsstyrelserna vägledning och flera statliga myndigheter tar fram riktlinjer och ger råd i frågor som gäller vatten och avlopp. Kommunernas förutsättningar att leva upp till sitt ansvar påverkas även av de lagar och förordningar som gäller på området. Hur detta fungerar ska Riksrevisionen nu också titta över.

Förutsättningarna för landets kommuner att tillgodose behovet av vattentjänster ser mycket olika ut. Kommuner med stora avstånd, minskande befolkning och dålig ekonomi har särskilda utmaningar. VA-investeringar ställs mot andra nödvändiga investeringar.

Kommunernas investeringar i de anläggningar som krävs för att tillhandahålla avlopp och rent vatten har under en längre tid understigit investeringsbehovet, vilket medfört en växande investeringsskuld. På sikt kan dessa eftersatta investeringar i VA-anläggningarna innebära risker både för människors hälsa och miljön.

Det har i flera olika sammanhang framförts att den statliga ansvarsfördelningen är otydlig och att samordningen brister. Det finns även indikationer på brister i den tillsyn som länsstyrelserna utför. Granskningen kommer att publiceras våren 2025.