Så kan arbetstidsförkortning stoppas av juristerna

Flest medarbetare i Maskinentreprenörernas (ME:s) medlemsföretag är organiserade i fackförbundet Seko. Seko har gjort klart att man tycker det är dags att ”utmana” 40-timmars veckan, och ämnet var på agendan även under LO:s kongress under våren 2024. Seko vill att det ska bli lag med kortare arbetstid, men annars att frågan ska upp på bordet redan vid nästa års avtalsrörelse. LO har dock valt att först utreda frågan och komma fram med förslag längre fram. Frågan anses för komplex för att kastas in i avtalsrörelsen nu. Seko håller inte med.

Arbetsrättsjuristerna har börjat slipa på argumenten redan. För detta är ingen liten sak för arbetsgivarna som inte alls är med på tåget. Även om LO vill utreda arbetstidsförkortning så misstänker förhandlingschefen på ME, Claes Arenander att ämnet kommer att dyka upp på förhandlingsbordet ändå.

– Det tror jag. Och som vi ser det kommer arbetstidsförkortning som förslagen ligger nu inte fungera i vår bransch. Projekten är inte uppbyggda så och måste bli klara i tid. Och vi har ju brist på kompetens i branschen redan, säger Arenander.

LO vill driva diskussionen framåt och förespråkar en minskning av arbetstiden. Svenskt Näringsliv (där ME ingår) motsätter sig förslaget. Argumenten för och emot är ganska kända numer:

LO argumenterar för att en minskning av arbetstiden skulle leda till en bättre balans mellan arbete och fritid. Det skulle ge arbetstagarna mer tid till familj, fritidsintressen och återhämtning, vilket i sin tur kan förbättra den övergripande livskvaliteten. LO håller fram studier som visar att kortare arbetstid kan leda till ökad produktivitet. Arbetstagare som har mer tid för återhämtning tenderar att vara mer effektiva och fokuserade under arbetstid, menar man. Bättre hälsa med mera lyfts fram.

Arbetsgivarna konstaterar att en förkortning av arbetstiden kommer medföra ökade kostnader. Kortare arbetstid utan motsvarande minskning av löner skulle innebära att fler anställda behöver rekryteras för att täcka upp för den förlorade arbetstiden, vilket då alltså skulle öka lönekostnaderna. 

– Problemet för landets maskinentreprenörer är att dessa inte ens finns. Vi skulle hamna i en situation där produktiviteten minskar och kostnaderna ökar. En omöjlig situation i ett läge där branschen nu talar om att förbättra produktiviteten, resonerar Claes Arenander.

LO:s argument för att kortare arbetstid kan öka produktiviteten håller också ganska dåligt då det finns motsvarande studier som visar motsatsen. Maskinentreprenörernas hållning är att kortare arbetstid kan leda till att arbetsuppgifter inte hinns med, vilket påverkar företagens effektivitet och produktion negativt.

Det kan verka förvånande att den här frågan kan avgöras av parterna utan lagstiftning. Men i Sverige regleras arbetstider genom arbetstidslagen (1982:673). Denna lag fastställer att den ordinarie arbetstiden inte får överstiga 40 timmar per vecka i genomsnitt under en fyraveckorsperiod1. Lagen tillåter också jourtid på högst 48 timmar under en fyraveckorsperiod. Enligt arbetstidslagen kan avvikelser göras genom kollektivavtal, så länge det är förenligt med kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv om ”arbetstidens förläggning i vissa avseenden”. Arbetstidslagen är dispositiv, vilket innebär att avvikelser alltså kan göras genom kollektivavtal. Det vill säga; arbetstidsförkortning kan avgöras av parterna. LO ser gärna detta, men Seko har flaggat för ny lagstiftning. 

Claes Arenander:

– Bilden facken ger är att vi idag arbetar mer än vad vi gjorde tidigare. Faktum är att vi i Sverige över en lång rad med år har minskat arbetstiden genom införandet av världens generösaste föräldraförsäkring och ett knippe andra ledighetsdagar av olika slag. Förslaget att minska arbetstiden är dåligt på så många plan. Det starkaste skälet emot är att det skulle omkullkasta många företags verksamhet och branschen skulle få oerhörda problem med kompetensförsörjningen. Det finns inte överhuvudtaget ekonomiskt utrymme bland företagen i branschen för en sådan här reform så frågan är då vem som ska betala?