maskinentreprenoren logo
Branschnytt

Byggutbildningarna har tappat flest utexaminerade

Bristen på yrkesarbetare i Sverige ökar trots alla ansträngningar som görs. Byggbranschen närmar sig ett allvarligt krisläge. Flera undersökningar larmar om läget.

Foto: SCB

Lästid

0 min
SCB:s Arbetskraftsbarometer visar att det minskade intresset för yrkesutbildningar inte är tillfällig – utan en trend som pågått sedan 2014.
SCB:s Arbetskraftsbarometer visar att det minskade intresset för yrkesutbildningar inte är tillfällig – utan en trend som pågått sedan 2014.
Dela

Efterfrågan på nyutbildad arbetskraft från gymnasieskolans yrkesutbildningar ökar visar SCB:s Arbetskraftsbarometer. Skälet tros vara att det helt enkelt är soprent på yrkeserfaren arbetskraft på marknaden. Men tyvärr har intresset för yrkesprogrammen minskat sedan gymnasieläroplanen infördes 2011. Störst nedgång har byggutbildningarna haft.

– Om man tittar på Arbetskraftsbarometern de senaste tio åren ser man att det inte är en tillfällig brist på sökande med yrkesutbildning från gymnasieskolan, utan en trend, och att bristen har ökat över tid, säger Karolina Eriksson, statistiker på SCB.

Arbetskraftsbarometern är en årlig undersökning som kartlägger arbetsgivares efterfrågan på arbetskraft med en viss utbildning och hur samma arbetsgivare upplever tillgången på sökande med motsvarande kompetens. I år är det nedslående siffror att begrunda:

– Den samlade bristen på nyutexaminerad arbetskraft för ett urval gymnasiala yrkesutbildningar har ökat från en nivå kring 40–60 procent 2014 till 60–80 procent 2021, förklarar Karolina Eriksson. 

Och byggutbildningarna har drabbats hårdare än de flesta. Detta rimmar dåligt med det faktum att svensk byggindustri nu haft två decennier av stark tillväxt kopplat till nyproduktion och underhåll av bostäder, verksamhetslokaler och infrastruktur.

Sysselsatta inom bygg, fordon, automation, naturbruk, industriteknik eller transport utgör en väsentlig del av arbetskraften. Totalt finns cirka 550 000 sysselsatta som har någon av dessa utbildningar. År 2020 arbetade 364 000 personer inom byggindustrin. En ökning med 135 000 eller drygt 6 700 per år sedan millennieskiftet (inklusive utländsk arbetskraft).

Ett skäl till att intresset för yrkesutbildningar sjunker tros vara gymnasiereformen 2011 som innebar att högskoleförberedande kurser blev frivilliga i stället för att ingå i yrkesprogrammens kärnämnen. Efter reformen 2011 sjönk antalet avgångselever från gymnasieskolans yrkesprogram under flera år.

Nedgången från 2014 till 2021 märks alltså särskilt från bygg- och restaurangprogrammen. Antalet elever som gick ut programmen med inriktning mot fordon, transport och naturbruk minskade inte lika mycket.

– Det kan också finnas andra orsaker till nedgången i antalet avgångselever från yrkesprogrammen, som branschkonjunktur eller demografiska faktorer. Det föddes till exempel ovanligt få barn i Sverige i slutet av 1990-talet, säger Karolina Eriksson.

Och väntade pensionsavgångar i närtid ökar bristen. Antalet personer som är 60 år eller äldre ökat med 50 procent mellan 2015 och 2019, från 42 000 till 63 000 personer.

– Den här ökningen av yrkesverksamma personer som når pensionsåldern under de närmaste åren, jämfört med antalet examinerade från yrkesprogrammen, visar på en risk för att det blir ett glapp – att antalet som går ut gymnasieskolan inte täcker antalet som går i pension, säger Karolina Eriksson.

Arbetsförmedlingens yrkesprognoser visar också att dagens underskott på yrkesutbildad arbetskraft kvarstår även på sikt. Det ser med andra ord inte ut att gå att lösa i närtid. Bristen är här för att stanna tills vidare.

De här oroväckande trenderna fångas också upp i rapporten Samhällsbyggarnas arbetsmarknad, som har tagits fram i samarbete mellan Mälardalsrådet och Byggföretagen.

Byggföretag som anger att de har svårt att få tag i lämplig arbetskraft har ökat under pandemin och uppgår till 50 procent, viket är mest av alla branscher i Sverige.

Bland de som ändå väljer byggprogrammet väljer 12 procent anläggningsfordon och 7 procent väljer mark och anläggning.

Rapporten Samhällsbyggarnas arbetsmarknad visar också att en fjärdedel av maskinförarna uppnår 65 års ålder inom en tioårsperiod och nästan en tiondel har redan gjort det. Det varierar dock mellan länen. 30 procent av maskinförarna är på väg att uppnå pensionsålder i Värmland, Dalarna, Stockholm och Södermanland.

Maskinentreprenörernas MEKO-rapport visar att rekryteringsproblemen ökar och i dag anser 89 procent av medlemskåren att det är svårt att rekrytera yrkesarbetare. Byggföretagen landar på samma procent (89). 75 procent av byggföretagen har tackat nej till jobb på grund av personalbrist.

Fakta

Arbetskraftsbarometern är en årlig undersökning där SCB frågar arbetsgivare om de har haft behov av att rekrytera under året och om det i så fall har funnits gott om sökande till annonserade tjänster, lagom många eller tvärtom varit svårt att få in ansökningar från personer med rätt kompetens. Arbetsgivarna får också svara på hur de bedömer att antalet anställda med respektive utbildning kommer att förändras på ett respektive tre års sikt.

Fortsätt läsa

Maskinentreprenoren logo
me logga

Maskinentreprenören utkommer med 10 nummer per år och utges av bransch- och arbetsgivarorganisationen för Maskinentreprenörerna.

INNEHÅLL
TIDNINGEN
FAKTURA

Hemsidan använder cookies. Läs mer