Sernekekonkursen kan hamna i domstol

Serneke Sverige AB gick i konkurs i januari 2025 – den största byggkonkursen i Sverige sedan 1990-talet. Konkursförvaltaren Jörgen Wistrand har börjat rikta återkrav mot entreprenörer och underleverantörer för betalningar som denne hävdar gjordes när bolaget redan bedöms ha varit på obestånd.

Konkursförvaltaren menar att betalningar som gjorts när Serneke redan var på obestånd kan återkrävas enligt återvinningsregler i konkurslagen. Ett större antal företag har fått kravbrev om att återbetala ersättningar för arbeten utförda 2023–2024. Även maskinentreprenörer.

Återkraven gäller betalningar som skett efter att bolaget inte längre kunde betala sina skulder i tid, och där oförmågan - enligt konkursförvaltaren - inte var tillfällig.

Många underleverantörer menar att de utförde arbete enligt kontrakt och fick betalt i god tro. Att nu krävas på återbetalning upplevs som orimligt och hotar deras egen verksamhet. Förvaltaren betonar att återkraven är en del av konkurslagens system för att skydda likabehandling av borgenärer. Flera entreprenörer som fått återkrav förväntas bestrida återkraven vilket i så fall helst säkert kommer leda till rättsprocesser.

Maskinentreprenörerna (ME) har gått ut med information till sina medlemsföretag om Sernekes konkurs och de återkrav som konkursförvaltaren riktar mot underentreprenörer. De betonar att många av deras medlemmar är direkt berörda och har fått kravbrev, och de ger vägledning kring hur företagen ska agera juridiskt och praktiskt. ME uppmanar berörda företag att noggrant hantera kraven och erbjuder vägledning bland annat via Företagarguiden på hemsidan.

Svensk konkurslagstiftning medger återbetalning i "vissa fall" genom det som kallas Återvinning i konkurs. Reglerna finns i konkurslagen (1987:672), kapitel 4. Syftet är att skydda likabehandling av borgenärer, som det heter. Om en gäldenär (det konkursade bolaget) innan konkursen gynnat vissa borgenärer framför andra, kan sådana transaktioner återgå. Att så är fallet med Serneke kan bli svårt att bevisa.

Exempel på återvinningsbara pengar är betalningar av skulder som gjorts när bolaget redan var på obestånd. Betalningar som inte skett på ett "normalt sätt", som det heter eller transaktioner som inneburit att vissa borgenärer fått bättre utdelning än andra.

För att en betalning ska kunna återkrävas måste vissa kriterier vara uppfyllda, som också kommer att granskas noga. Betalning måste ha skett inom en viss tid före konkursen, med mera. Eller gynnat en borgenär på ett felaktigt sätt. Om mottagaren kan visa att betalningen skedde i god tro och på sedvanligt sätt kan återvinning undvikas, och detta är vad entreprenörerna som nu fått återkrav hävdar. Det blir också detta som kommer att prövas om ärendet hamnar i domstol.