maskinentreprenoren logo
Teknikreportage

Snabbare och bättre med samverkan

När brunnen sinar och regnet sviker år efter år blir det svårt att bo kvar på landsbygden.Mörbylånga kommun vill annat. Här ska landsbygden leva och kommunen ansluter nu i en samverkansentreprenad med Älmby Entreprenad by efter by till kommunens VA-nät.

Foto: Sofia Ernerot

Lästid

0 min
Paul Schill från Älmby Entreprenad och kommunens Jörgen Håkansson är eniga om att samverkans­entreprenaden inneburit stora fördelar 
för projektet.
Paul Schill från Älmby Entreprenad och kommunens Jörgen Håkansson är eniga om att samverkans­entreprenaden inneburit stora fördelar för projektet.
Dela

Långsamt och mycket försiktigt petar Krister Karlsson undan lite grus med skopan. Schakten ligger öppen åt höger och vänster, men en bit mitt fram är fortfarande ogrävd. Här korsar kablar och handlaget måste vara fjäderlätt. Krister tar en paus och Bo Månfagher tar till spaden för att lirka undan lite material och blottlägga varningsband och kabel.

– Typiskt att vi kommer efter både Eon och fibergänget, skrattar Krister Karlsson. Det hade ju varit lite lättare om vi, som ska djupast, hade varit här först.

Men livet ska inte alltid vara enkelt, snart hänger kablarna fritt i luften och schakten är klar att ta emot sitt innehåll, rör för vatten och avlopp till och från byborna i öländska Långrälla.

Utan vatten stannar all verksamhet och på Öland vet man hur det känns. Vattenkriserna har avlöst varandra sommar efter sommar och företag, fastboende och sommarboende har alla fått känna av hur vattenransonering drabbar livet. När det var som värst kom dricksvattnet i tankbilar från fastlandet.

För att hantera problemet valde Mörbylånga kommun redan 2014, två år före Ölands stora vattenkris 2016, att skapa en VA-plan. Målet var att planen skulle prioritera både miljö och människors hälsa berättar Billy Gidö, projektledare vid Mörbylånga kommuns tekniska avdelning.

– Det som egentligen triggade igång arbetet med VA-planen var att många ringde och frågade när de skulle få kommunalt vatten. Vi behövde därför göra en tidsplan för utbyggnaden och naturligtvis får de som efterfrågat kommunalt vatten nu även avlopp på köpet.

Alla har varit med och sett hur underlaget skapades och det innebär att man fått förståelse för hur det tagits fram och varför vissa lösningar ser ut som de gör.

Sedan 2014 har ett avloppsreningsverk byggts om till pumpstation och tre nya vattenverk byggts. Ett av dessa vattenverk kom som ett resultat av den första stora vattenkrisen 2016 då kommunen tog ett radikalt grepp och valde att bygga ett avsaltningsverk som gör dricksvatten av havsvatten.

– Politikerna som tagit VA-planen är mycket angelägna om att vi håller takten och med vissa omtag gör vi det, kommenterar Billy Gidö och lägger till att kontinuerliga kontroller görs för att utbyggnaden ska flyta som planerat.

Nu pågår arbetet att ansluta även landsbygden till de nya anläggningarna. Flera olika projekt avlöser varandra och just nu pågår arbetet med att ansluta de tre byarna Västra Malmen, Gunnarstorp och Långrälla till kommunalt vatten och avlopp.

Här ska 73 hushåll sammanbindas med åtta kilometer schakt. Avloppsledningarna går via en pumpstation vidare till avloppsreningsverket i Färjestaden och vattnet kommer från kommunens vattentäkt i närliggande Tveta.

– Just det här området är ungefär två kilometer i diameter och det finns flera olika typer av fastigheter, lantbruk, äldre och nyare året runt hus samt sommarhus, säger Jörgen Håkansson som nyligen börjat som kommunens projektledare för VA-projektet.

Han berättar att Mörbylånga kommun är expansiv och att det byggs mycket runt om i kommunen. Det handlar både om sommarboenden och fasta boende.

– Folk börjar få upp ögonen för att det fungerar bra att pendla till Kalmar och övriga fastlandet härifrån.

Att de nya VA-anslutningarna inte bara handlar om att tillgodose den nuvarande befolkningen och dess verksamheter på ön är alltså tydligt. Det handlar också om att ta höjd för bygdens resa mot framtiden.

Fakta

Kommunalt VA till Västra Malmen, Långrälla och Gunnarstorp

Projekt för att ansluta 73 fastigheter till kommunalt vatten och avlopp. Totalt åtta kilometer schakt, instick med brunn och ventiler vid tomtgränser, tre tryckningar under väg, en pumpstation, med mera. Budget i nuläget cirka 25 miljoner kronor.

Projektet i att ansluta Västra Malmen, Långrälla och Gunnarstorp inleddes redan i slutet av 2019 då upphandlingen inleddes. Första skopan sattes i backen i mars 2021 och om allt flyter enligt plan kommer arbetet att vara klart framåt årsskiftet. Som projektet ser ut just nu kommer den totala summan att landa på cirka 25 miljoner kronor. 

Uppdraget gick till Älmby Entreprenad AB som är på plats med tretton personer. 

– Vi har två arbetslag med en hjul-grävare, en bandgrävare och två rörläggare vardera. Dessutom har vi ett servicegäng med en hjulgrävare och en rörläggare samt en dumper och en hjullastare med en förare för att sköta alla transporter, berättar Mattias Lindborg som är platschef för Älmby Entreprenad på projektet.

Redan från början var det klart att projektet skulle drivas som en samverkansentreprenad mellan kommunen och entreprenören.

– Vi bestämde oss för den modellen eftersom vi låg lite efter i schemat och räknade med att vinna tid på det sättet, berättar Billy Gidö. Det blir som att ett steg försvinner, vi handlade upp entreprenaden direkt, entreprenören handlade upp en konsult och sedan gjorde vi allt tillsammans.

Den här gången gick alltså kontraktet till Älmby Entreprenad som i och med entreprenadformen var med redan från projektets inledande skede. Älmby Entreprenad anlitade i sin tur Norconsult AB för projekteringen.

– Vi började med att titta på vad som skulle göras. Entreprenören, projektören och kommunen, vi var ett helt gäng som besökte området tillsammans.

– Det blev en riktigt bra process där vi från kommunen visade på det generella som skulle göras. Projektören tittade på höjder, ledningsläggning med mera och entreprenören kunde under hela processen komma med praktiska kommentarer om hur dragningen kunde anpassas till platsens fysiska förutsättningar. Det kunde handla om stenmurar som måste tas hänsyn till eller trånga passager där det inte gick att svänga en skopa.

Enligt Billy Gidö uppnåddes målet att spara tid. Han menar att det tidiga planeringsskedet visserligen tagit något längre tid än vi en vanlig entreprenad, men att den tiden med råge sparats in under själva utförandet. Han menar också att samverkansentreprenaden i det här fallet fungerat som en lärandeprocess för samtliga inblandade parter.

– Alla har varit med och sett hur underlaget skapades och det innebär att man fått förståelse för hur det tagits fram och varför vissa lösningar ser ut som de gör. 

Jörgen Håkansson har tagit över som projektledare inom Mörbylånga kommun och håller helt och hållet med Billy Gidö om att samverkansentreprenaden visade sig vara en lyckad arbetsmetod.

– Eftersom vi gjort projektet tillsammans har vi använt utförandeögon redan från början. Därför har det blivit väldigt lite ändringar.

Deras kunskap kompletterar byggarbets­miljö­samordnarens och ger en bättre arbetsmiljöplan.

Älmbys platschef Mattias Lindeborg och arbetsledare Paul Schill är helt eniga med Jörgen.

– Det har varit en enorm fördel, vi har sluppit problem i produktionen, eftersom de redan är belysta och genomgångna, konstaterar Paul Schill.

För Paul Schill är det första gången som han arbetar i en samverkansentreprenad medan Mattias Lindborg har gjort det en gång förut. Ingen av dem kan se några problem med arbetsformen, bara fördelar. Båda nämner att kommunikationen med markägare som berörs av projektet har varit mycket god och får medhåll av Jörgen Håkansson.

– Eftersom markägare och entreprenörer träffades tidigt i processen och gemensamt diskuterade sig fram till lösningar har det fungerat mycket bra, konstaterar han. Det var inte någon ny spelare som dök upp när entreprenören kom.

Mattias Lindborg menar att den goda dialogen inom projektet även är viktigt för den egna arbetsstyrkan.

– Vår personal vet varför ledningarna dras som de gör och det upplevs inte som om någon långt borta styr verksamheten.

Jörgen Håkansson poängterar att det finns ännu en mycket tungt vägande fördel med arbetsformen.

– Det blir lättare att ta hänsyn till arbetsmiljön när de som ska utföra arbetet är med redan i projekteringsskedet. Deras kunskap kompletterar byggarbetsmiljösamordnarens och ger en bättre arbetsmiljöplan. 

Samtliga inblandande är eniga om att arbetsformen uppfyllde kommunens önskemål om att spara tid. Man är dessutom eniga om att den dessutom inneburit betydligt färre ändring och tilläggsarbeten (Ätor).

– Från beställarhåll brukar vi räkna med 10–15 procents påslag för ätor, den siffran är ju rejält kapad här.

För Johnny Svensson, som nyligen sålt sitt företag Älmby Entreprenad till Eleda Infra Service Group men arbetar vidare i företaget, är samverkansentreprenad en riktigt bra kontraktsform.

– Vi har tidigare gjort samverkans-entreprenader vid några få tillfällen och då fungerade det riktigt bra. Projekten som vi har med Mörbylånga kommun ser jag som en framgångssaga. Jag vet att det finns partneringprojekt som spårat ur, men vi ser bara positiva effekter.

Även Johnny Svensson menar att samverkansentreprenadens projekteringsprocess resulterar i smartare lösningar och betydligt mindre risk för ätor. Han ser också en sporre i kontraktsformen.

– Om vi kommer under budget får vi behålla 20 procent av beloppet. Om vi till exempel kommer under budget med tre miljoner på ett stort projekt får vi behålla 600 000 kronor av det. Dessa pengar hamnar på sista raden och kan innebära 2-3 procent bättre resultat.

Han uppskattar också den öppna arbetsformen som innebär att det hela tiden finns full insyn från uppdragsgivaren och menar att det gör det lättare att arbeta på löpande räkning. 

– Men man får inte glömma att den här arbetsformen bygger på att man hela tiden har förtroende för varandra, poängterar han. Men den gör det farligt att försöka mygla, vilket är mycket bra.

Maskinentreprenoren logo

Maskinentreprenören utkommer med 10 nummer per år och utges av bransch- och arbetsgivarorganisationen för Maskinentreprenörerna.

INNEHÅLL
TIDNINGEN
FAKTURA

Hemsidan använder cookies. Läs mer

Genom att använda vår hemsida godkänner du vår cookie policy