Stor miljövinst att återställa våtmarker

För första gången har klimateffekten från restaurerade våtmarker beräknats i Sverige. De åtgärder som gjordes under 2021 minskade klimatutsläppen med drygt 7000 ton koldioxidekvivalenter. Det visar nya beräkningar som gjorts på uppdrag av Naturvårdsverket.

Utsläppsminskningen är beräknad från den våtmarksareal som restaurerades med statliga medel under förra året. Den omfattade cirka 18 kvadratkilometer, där nästan hälften var på torvmarker. 18 kvadratkilometer motsvarar en yta större än 3000 fotbollsplaner.

– Vi är fortfarande i en uppstartsfas i den här våtmarkssatsningen. Det är bra siffror även om det inte är de stora arealer av torvmarker som behöver åtgärdas långsiktigt för att uppnå större utsläppsminskningar och stärka livsmiljöerna för hotade djur och växter. Att restaurera våtmarker tar tid. Det är långa processer när mark ska förändras och många parter är inblandade, berättar Eva Amnéus Mattisson, projektledare på Naturvårdsverket.

De nya uträkningarna har gjorts på uppdrag av Naturvårdsverket och visar att hälften av alla utsläppsminskningar har skett genom länsstyrelsernas arbete i skyddade områden. Det innebär att länsstyrelserna har kunnat använda ökade medel relativt snabbt för att restaurera landets våtmarker. En annan positiv slutsats är att åtgärder som gjorts för att främst minska övergödning eller stärka en biologisk mångfald också gav klimatnytta totalt sett.

En klimatpolitisk utredning (SOU 2020:4) uppskattar att det är möjligt att restaurera torvmarker på 1 000 kvadratkilometer skogsmark och 100 kvadratkilometer jordbruksmark till år 2045. Det ska kunna bidra med minskade utsläpp på cirka en miljon ton koldioxidekvivalenter.

Trots att återvätning av utdikad torvmark är en åtgärd med stor potential för att minska klimatutsläppen har klimateffekten inte beräknats tidigare i Sverige. En av anledningarna är att det inte är obligatoriskt att rapportera uppgifterna i nuläget, vare sig till FN eller EU.

– Genom att samla in och beräkna data kan vi börja kartlägga våtmarksåtgärdernas klimateffekt i Sverige och vi ser nu redan resultat. Åtgärden har pekats ut som mycket kostnadseffektiv och ett viktigt bidrag till att uppnå Sveriges långsiktiga klimatmål där utsläppen av växthusgaser ska vara nettonoll senast år 2045, förklarar Amanda Speks, handläggare på klimatmålsenheten på Naturvårdsverket.