Störst brist på yrkeslärare inom bygg och anläggning

Utbildare av maskinförare för en kamp på tre fronter. Det saknas maskinförare, det saknas yrkeslärare och det saknas ungdomar med intresse för yrkesutbildningen.Statistik från Skolverket visar att gymnasie­skolans utbildare inom bygg och anläggning behöver rekrytera över 100 yrkeslärare per år fram till 2023. Det som är oroväckande är att byggutbildningarna sticker ut i statistiken och Skolverket noterar att ”rekryteringsbehovet antalsmässigt är störst” för yrkesämnet bygg- och anläggningsprogrammet.– Den stora utmaningen just nu är att hitta yrkes­lärare. Min bedömning är att ME-skolans utbildningar behöver fem till tio nya yrkeslärare de närmaste två åren för att klara detta, säger Jonas Thorstensson, vd för ME-skolan.Den rådande situationen är dock inte endast ett bekymmer för ME-skolan och den bransch Sveriges maskinentreprenörer verkar i. Samtidigt som det saknas utbildare och intresserade ungdomar inom bristyrken väljer för många ung­domar utbildningsvägar som inte leder till arb­ete vilket skapar problem för hela samhället.– Bygg och anläggningsutbildningarna har tappat i attraktivitet i flera år. Nedgången är 37 procent sedan 2011. Utbildningarna uppfattas också som dyra av huvudmännen och läggs ner i brist på sökande. Men de här utbildningarna skapar jobb och att utbilda ungdomar som direkt blir skattebetalare är inte dyrt, det är lönsamt, säger Elin Kebert, som är expert på kompetensförsörjning på Byggföretagen. I juni lämnade utredaren Lars Stjernkvist utredningen ”Gemensamt ansvar – en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildning”. Syftet har varit att bland annat trygga kompetensförsörjningen och föreslå metoder för att bättre utbilda till yrken som samhället har behov av. Maskinentreprenörerna (ME) har lämnat in ett tydligt remissvar.– Utredningen är bra och visar i stort det vi inom ME har argumenterat för. Regioner och kommuner måste samarbeta i kluster för att klara av att utbilda i bristyrken som ger jobb, säger Hampe Mobärg, senior rådgivare på ME som svarat på remissen för ME:s räkning. ME-Skolan, som sedan starten har tagit över maskin­förarutbildningar på nio platser i Sverige, ser nu också att en lika stor utmaning är att rekrytera yrkeslärare som har den kompetens som krävs för att utbilda framtidens maskinförare. I dag finns vakanser på flera skolor där man nu tvingas lösa situationen tillfälligt genom att låta lärare på andra skolor hoppa in, eller låna in personal tillfälligt från medlemsföretagen.– Det är akut just nu. Vi behöver tre till fyra yrkes­lärare omgående. I ett tvåårsperspektiv säkert upp till tio lärare. Vi klarar det nu med konsulter vi hyr in, men det är ingen långsiktig och hållbar lösning. Vi är beroende av egen personal som vi kontinuerligt kan kompetensutveckla och som kan den pedagogiska modell ME-skolan använder. Det kommer mycket ny teknik hela tiden och den måste eleverna kunna lära sig och hantera, säger Jonas Thorstensson.Det är en mycket svår ekvation att lösa. Sam­tidigt som det är brist i branschen på kompetenta maskinförare så har alltså även utbildarna lika svårt att hitta rätt kompetens. För att klara jobbet som yrkeslärare inom ME-Skolan behöver läraren i stort samma kompetens som maskinentreprenörernas företag behöver i sin verksamhet. Tidningen Maskinentreprenören har talat med ett antal yrkeslärare som relativt nyligen ändå har växlat över från yrkesverksamma i branschen till lärare.Genomgående har de inte ångrat beslutet och menar att de på flera sätt inte bara har fått ett intressantare jobb, utan även klart bättre arbets­tider. En av dessa är 33-åriga Daniel Sandberg som nyligen lämnade en tjänst som maskinförare för att bli lärare.– För mig passade det väldigt bra. Jag har två små barn, en på två år, och en som är tre månader. Med de arbetstider jag har nu kan jag lämna och hämta på dagis bättre, och jag tycker om att utveckla mig själv och eleverna, det är stimulerande att jobba med människor. För mig är det dessutom lönemässigt lite bättre, säger Daniel Sandberg.Både Byggföretagen och ME undersöker och tror också på en framtida modell där yrkeslärare och yrkesverksamma kan växla och gå fram och tillbaka mellan de två uppdragen. Lärare behöver vara minst fem år i yrket för att fungera som yrkes­lärare. Helst tio. Dessutom är det inte optimalt att stanna över 10 år som lärare då yrkes­erfarenhetent då riskerar bli för gammal. Sam­arbete med branschen krävs för att lyckas.