Basen för ME:s avtal är nu fastställda: - 7,4 procent på två år

Maskinentreprenörernas förhandlingschef Claes Arenander säger såhär:

- Glädjande att industrins parter har träffat ett tvåårigt avtal utan möjlighet till uppsägning av sista avtalsåret. Det är precis den förutsägbarheten som entreprenadbranschen behöver just nu när vi går mot osäkrare tider. Vad gäller nivån om 7.4 procent så är den historiskt mycket hög och självklart på gränsen för vad företagen klarar av, men jag tror att företagen har förståelse givet hur det ekonomiska läget är just nu. För våra fortsatta förhandlingars skull känns det mycket bra att ha detta tydliga och viktiga ramverk på plats så vi nu kan fortsätta att förhandla för entreprenadbranschens företag. 

 Vid midnatt 31 mars skulle kollektivavtalen för industriarbetare löpa ut. Men redan på eftermiddagen rapporterades det om att en presskonferens skulle hållas, parterna var klara. Vilket var lite av en överraskning för många bedömare. Denna avtalsrörelse har i förtid blivit kallad den "tuffaste prövning för den svenska modellen på 25 år".

Det är IF Metall, Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna, Unionen och Sveriges ingenjörer som enligt den svenska modellen ska sätta märket. Man hade på sig till midnatt för att hålla tiden, och att hålla tiden har varit heligt i många år nu. Det var nämligen ett problem före det att Industriavtalet sattes för 25 år sedan. Redan klockan 19.00 kallade parterna till pressträff och meddelade att saken var biff. Löneökningen blir 7,4 procent fördelat över två år, varav 4,1 procent det första året. Klart lägre än LO-samordningens bud på 4,4, men ändå rekordhögt historiskt sätt.

Detta är nu vad Maskinentreprenörerna (ME) har att rätta sig efter när förbundets sex kollektivavtal nu ska omförhandlas.

Industriavtalets parter har dock redan kommenterat:

– I ett läge där det är svårt att förutse världsekonomins utveckling har vi nått ett avtal som blir en stabiliserande kraft på svensk arbetsmarknad under de två kommande åren. Det är positivt för svensk industris konkurrenskraft, säger Teknikföretagens förhandlingschef, Tomas Undin.

– Ovisshet i spåren av pandemin, alla konsekvenser av kriget i Ukraina och snabb kostnads- och ränteutveckling har inneburit flera svåra avvägningar i förhandlingarna. Den avtalade nivån ligger under många av de avtal som träffats i Europa men på den höga sidan i förhållande till arbetsgivarsidans ingångsvärden i förhandlingarna. Positivt är att parterna genom viktningen av avtalet har skickat en tydlig signal om att vi har tilltro till att Riksbanken kommer lyckas med sitt arbete att dämpa inflationen, säger Tomas Undin.

Det nya avtalet bidrar till att stabilisera ekonomin

– Vi har slutit ett avtal i ett bekymmersamt omvärldsläge och visat att industrin återigen kan ta ansvar i en svår situation. Vi ser 2023 som ett förlorat år för hela samhället, men det andra avtalsåret anger en inriktning som innebär att vi kommer närmare ett normalläge i ekonomin, säger Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf.

– Det blir nu viktigt att snabbt komma tillbaka till ett kostnadsläge som bottnar i produktivitetsutveckling och tydligt stärker konkurrenskraften. Vi behöver ha en fortsatt ansvarsfull löneökningstakt för att inte fastna i en löne- och inflationsspiral som hotar både jobb och företagens möjlighet att konkurrera, säger Per Widolf.

Med ett nytt Industriavtal på plats så är också lönenormen, märket, för övriga arbetsmarknaden satt. Industriavtalet skapar stabilitet i den svenska lönebildningen sedan 1997.

Byggnads har kommenterat via sin tidning Byggnadsarbetaren:

– Jag har räknat på det lite snabbt och det kommer bli 1 500 till 1 600 kronor mer per månad för våra medlemmar. På ett år handlar det om cirka 18 000 kronor, säger Torbjörn Hagelin, avtalssekreterare på Byggnads.

– Det är över förväntan. Jag var rädd för att vi skulle hamna lägre. Vi är nöjda med den delen, men mindre nöjda med att det blev ett tvåårigt avtal...

Svenskt Näringsliv säger såhär under fredagskvällen:

- Förhandlingarna har varit mycket svåra. De flesta företag är hårt pressade, precis som många anställda. Det ekonomiska läget är ytterst besvärligt. Märket på 7,4 procent över två år är det högsta på 25 år och ökar pressen på många företag med risk för varsel och minskade investeringar som följd, säger Mattias Dahl, vice vd och chef för arbetsgivarfrågor vid Svenskt Näringsliv.

Svenskt Näringsliv har i dag beslutat att industrins avtal ska vara normerande för övriga avtal på den privata arbetsmarknaden.

- Ett tydligt märke om 7,4 procent över 24 månader är nu etablerat. Att parterna följer märket är ett ansvarstagande som vi ska vara stolta över. Det har tjänat oss alla väl. Det skapar stabilitet och ger förutsägbarhet. Faktorer som i dessa osäkra tider har extra stor betydelse för att behålla företag och jobb i Sverige, säger Mattias Dahl.

- Viktningen mellan år ett och två i avtalen signalerar tydligt att arbetsmarknadens parter har tilltro till att Riksbanken kommer att klara av sitt uppdrag att pressa ner inflationen, säger Mattias Dahl.

Byggföretagen har också kommenterat märket under kvällen:

Mats Åkerlind, förhandlingschef Byggföretagen:

-Det är bra att industrin nu kommit överens om ett tvåårigt avtal och en lönenivå som gäller även för övriga sektorer på arbetsmarknaden. Byggsektorn behöver långsiktiga spelregler för att stärka konkurrenskraften och trygga jobben. Med avtalslängd och lönenivå på plats kan byggsektorns avtalsförhandlingar nu gå in i en ny fas, säger Mats Åkerlind, Byggföretagens förhandlingschef.

Byggföretagen förhandlar just nu tre olika kollektivavtal – Tjänstemannaavtalet, Byggavtalet samt Väg- och banavtalet. Det förstnämnda löper ut den 31 mars, medan de två senare löper ut 30 april.