Nationell plan behövs för att rädda Sveriges VA-nät

Ledningsnätet är den anläggning som står för det enskilt största investeringsbehovet, 17 miljader, och en något mindre andel för vatten och avloppsreningsverk, 14 miljarder. I Sveriges kommuner finns idag drygt 3000 vatten- och avloppsreningsverk och drygt 200 000 km ledning. Mycket måste renoveras och investeringarna har släpat efter i många år. Lappa och laga håller inte som taktik hur länge som helst.

Vatten- och avloppsreningsförsörjning är en kommunal angelägenhet som regleras enligt lagen om allmänna vattentjänster (LAV). Verksamhetens kostnader ska täckas genom avgifter, inte skatter. Avgiften får inte överskrida de kostnader som är nödvändiga för att ordna och driva VA-anläggningen. Den så kallade självkostnadsprincipen måste tillämpas och därför kan VA-verksamheterna inte gå med vinst.

Nivån på taxan sätts av respektive kommunfullmäktige och varierar stort. Den procentuella skillnaden mellan taxan i Sveriges billigaste respektive dyraste kommun uppgår 2023 till nästan 500 procent. Fram till 2040 kommer därför den genomsnittliga VA-avgiften för hushållen att gradvis behöva höjas med 105 procent. Svenskt Vatten föreslår ett antal åtgärder, bland annat behöver en nationell Infrastrukturplan med bäring på 2050 upprättas liksom en nationell Vattenstrategi.