Många utmaningar med drift- och underhållskontrakt

Det är helt andra tider. Det är svårt att räkna hem drift och underhållskontrakt, det är allt svårare att få tag på kompetens och kontrakten framöver kommer att innehålla miljökrav som kommer att öka kostnaderna för entreprenörerna, vilket i slutändan måste överföras på Trafikverket.

Kontrakten för drift och underhåll av det statliga vägnätet kallas basunderhållskontrakt och upphandlas av Trafikverket som har delat in Sverige i 108 geografiska driftområden. Ett kontrakt sträcker sig vanligtvis över fyra år med möjlighet till ytterligare två optionsår.

– Jag ser två stora utmaningar: Den första är att vi måste vara mer attraktiva i branschen för att få yngre människor intresserade av oss. Den andra är klimatomställningen med det teknikskifte som det för med sig och hur och när investeringarna i elbilar och elmaskiner kan och ska genomföras, säger Olle Öberg, som är divisionschef för Svevias driftavdelning. 

Svevia har mer än hälften av alla kontrakt gällande drift och underhåll för Trafikverkets räkning. På senare tid har antalet kontrakt till och med ökat. Svevia har 55 av totalt 108 kontrakt. 

– Vi fyllde på lite under förra året, men vi brukar ligga ungefär så. Men det är pressade marginaler, och det är komplicerade ersättningsmodeller i kontrakten som gör det väldigt viktigt att ha rätt kompetens och rätt resurser i det område man ska verka i, säger Öberg.

Svevia växer på driftsidan. Det är enligt plan. I dag står divisionen Drift för ungefär hälften av Svevias totala omsättning, men då är det en del annat än bara Trafikverkets kontrakt inräknade där. Svevia arbetar även åt energibolag, skogsbolag, affärscentrum, fastighetsbolag och andra privata aktörer.

Svevias maskinpark växer dock inte i dagsläget, utan ligger ganska stadigt på cirka 200 maskiner och bilar. Men det kan bli fler i framtiden. Det beror på, så att säga. Vad som händer på marknaden.

– Det är lite olika beroende på geografi, kan man säga. I vissa regioner behöver vi köra mer med eget. Det kan till exempel bero på att det är svårt att få tag på intresserade entreprenörer då anläggningsmarknaden är stark i regionen. På en sån marknad kanske maskinförarna föredrar jobb med arbetstider som gör det enklare att till exempel lämna och hämta på dagis. Men vi behöver också ha egna maskiner för att behålla det tekniska kunnandet och yrkeskunskapen, förklarar Olle Öberg.

Svevia anlitar cirka 1 500 entreprenörer inom affärsområdet Drift. Då är det inte bara snöröjning, det handlar om totalen. Svevia försöker se till att prioritera de entreprenörer som också röjer snö.

– Det är vår målsättning att skapa intresse för det här genom att de som röjer snö också får del av de underhållsjobb som görs på sommaren. Det handlar inte bara om att det är mer jobb så, utan även att det är mer intressant och stimulerade, säger Öberg.

Svevia har fyra personer anlitade som analyserar marknaden och kontrakt för drift och underhåll. Det är komplicerade beräkningar som behöver göras för att kontrakten och betalningsmodellerna ska fungera. Det är lätt att annars ”räkna bort sig” som det heter. Svevia studerar även marknaden i de olika områdena innan kontrakten kommer ut för räkning. Viktigt att i god tid veta om det finns resurser i form av entreprenörer som är intresserade.

– Storstadsregionerna är det mest komplicerade. Här är ofta anläggningsmarknaden ganska het och trafiksituationen gör det också svårare. Hur marknaden och trafiken ser ut påverkar mer än mängden nederbörd, förklarar Öberg.

Konkurrensen hårdnar också. Allt fler nya aktörer intresserar sig för Trafikverkets drift- och underhållskontrakt. Men alla har också samma utmaningar. Det gäller att få tag på rätt resurser och räkna rätt. För marginalerna är små, 2–4 procent, ungefär. 

– Den kompetensen är helt avgörande. Sveiva har handplockat medarbetare som är bra på att kalkylera och analysera den här typen av kontrakt. Att hitta bra människor på alla områden, för det krävs.

Uppdragen av den här typen för Trafikverket omfattar underhåll och trafiksäkerhetshöjande åtgärder med ständig beredskap året om och dygnet runt. Vintertid handlar det främst om snöröjning och halkbekämpning, under barmarksäsongen utförs löpande vägunderhåll. Många krav ska uppfyllas. Och i nästa runda kommer klimatkraven att skruvas upp. Till en början med krav på HVO i viss mängd, men längre fram även elektriska maskiner och bilar.