maskinentreprenoren logo
Nyheter

Trafikverket får svidande kritik för kostnadsökningar

Trafikverket underskattar kostnaderna för infrastrukturen på ett sätt som avslöjar systemfel bristande av infrastrukturprojekt, enligt rapport från Riksrevisionen.

Text: Micael Appelgren
Foto: Micael Appelgren

2021-07-01

Lästid

0 min
– Det är framför allt under planeringsfasen som systematiska kostnadsökningar uppstår. Under projektets byggfas finner vi inga systematiska kostnadsavvikelser, säger Magnus Landergren, projektledare för granskningen.
Dela

Trafikverket får mycket hård kritik av Riksrevisionen för att verket systematiskt underskattar kostnaderna för ny infrastruktur. Även regeringen får en känga. Trots att kostnadsökningarna är mycket stora omprövar regeringen sällan sina investeringsbeslut, och varken regeringen eller Trafikverket informerar om hur mycket kostnaderna förändras.

Staten satsar årligen över 30 miljarder kronor på olika infrastrukturprojekt. I flera stora infrastrukturprojekt har kostnaderna blivit betydligt högre än vad planeringen visat från början. Riksrevisionen har därför granskat Trafikverkets kostnadskalkyler. Och det är ingen rolig läsning.

Granskningen visar att Trafikverket systematiskt underskattar kostnaderna för föreslagna investeringsobjekt. För de 142 investeringsobjekten i den senaste revideringen av nationell plan var den genomsnittliga kostnadsökningen 39 procent på bara fyra år, totalt 58 miljarder kronor. I procentsatsen är alltså alla vanliga prisökningar, inklusive inflation borträknat.

– Det är framför allt under planeringsfasen som systematiska kostnadsökningar uppstår. Under projektets byggfas finner vi inga systematiska kostnadsavvikelser, säger Magnus Landergren, projektledare för granskningen.

Magnus Landergren har också under arbetet med rapporten sett att kostnadsökningarna går att registerara relativt tidigt i projekten, men trots detta rullar systemet på och projektet genomförs.

– Vi ser flera brister, det saknas en helhetsbild hos Trafikverket där man kan se vad som orsakar kostnadsökningarna. Vissa förbättringar gällande dokumentation och arkivering kom till 2019, men äldre projekt än 2019 finns inte med där och dessa kalkyler blir svårare att hitta, om man vill lära av historien, säger Landergren.

Riksrevisionen konstaterar också att regeringen sällan omprövar fattade investeringsbeslut när kostnaden visar sig bli högre. Detta trots att planeringssystemet innehåller ytterligare två kontrollstationer just för att möjliggöra omprövningar när ny information tillkommer.

– Regeringen prioriterar därmed utifrån tidiga kostnadsunderlag som innehåller stor osäkerhet och underskattade kostnader. Om regeringen oftare omprövade sina investeringsbeslut när den får ny information skulle statens satsningar på infrastruktur sannolikt bli mer samhällsekonomiskt effektiva, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Granskningen visar alltså att Trafikverkets arbete med kostnadskalkyler har ett antal brister. Trafikverket genomför till exempel inte någon löpande utvärdering av vad som orsakar de identifierade kostnadsökningarna, vilket gör det mycket svårt att motverka liknande händelser i framtiden.

När det gäller kalkylkontroller handlar det om 15 personer som ska hålla reda på 1 600 projekt. En samordnare kan ha ansvar för 150 olika projekt. En fungerande prisdatabas när det gäller centrala priser saknas också på Trafikverket vilket självfallet inte underlättar.

– Det borde vara enkelt att ordna ganska snabbt, tycker Magnus Landergren.

Varken regeringen eller Trafikverket kommunicerar de kostnadsökningar som uppstår under projektens gång, vare sig för enskilda projekt eller sammantaget för hela den nationella infrastrukturplanen.

– Infrastrukturplanering är en komplex uppgift som omfattar mycket stora summor pengar. Förtroendet för statens insatser på området skulle tjäna på ökad transparens gentemot såväl riksdag som allmänhet, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Riksrevisionen gör inga bedömningar gällande bemanning som till exempel rimligheten i att 15 personer ska hålla koll på samtliga kalkyler i Trafikverkets projekt, men det framgår i rapporten att Riksrevisionen anser att kostnadsökningarna hänger ihop med både bristande underlag, fakta och hur Trafikverket har organiserat resurserna.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att på nytt ta ställning till ett infrastrukturprojekt i nationell plan när betydande kostnadsökningar sker. I en sådan omprövning bör frågan om projektet ska avbrytas prövas.

Trafikverket bör bedriva ett mer systematiskt arbete för att kartlägga orsakerna till kostnadsökningar och hur dessa kan förebyggas. Trafikverket bör också i samband med förslag till nationell plan, sammanställa och publicera vilka förändringar som skett.

Riksrevisionen

Riksrevisionens uppgift är att granska vad statens pengar går till, hur de redovisas och hur effektivt de används. Genom att utföra oberoende revision bidrar vi till att stärka den demokratiska insynen, en god resursanvändning och en effektiv förvaltning i staten.

  • Här
  • kan innehåll
  • punktas upp

Genom att använda vår hemsida godkänner du vår cookie policy