Träpålar kan få skador redan efter ett år

Johanna Elam har undersökt träpålar och mätt miljöförhållandena vid åtta byggnader i Göteborg. Dessutom har hon i laboratorieförsök simulerat olika grundvattenförhållanden för att bättre förstå effekterna av sänkt grundvatten. I dag tillåts ofta en viss sänkning då det anses vara riskfritt.

– Jag ville undersöka hur snabbt nya grundvattenförhållanden påverkar träets nedbrytning i lerjord. Vi har kunnat visa att rötsvamparna bara växer till ovanför grundvattennivån och att det blir mindre bakteriell nedbrytning ju längre ned under grundvattennivån som träet befinner sig, säger Johanna Elam.  

Så länge pålarna är omslutna av vattendränkt, blöt lera har de en lång hållbarhet, vilket beror på att träet bryts ner väldigt sakta i en syrefri miljö. Men om leran börjar torka ut kan träsvampar angripa pålarna som till slut tappar sin bärighet vilket kan ge sättningar i byggnaderna.

I dag ställs ofta ett krav på maximalt 30 centimeter grundvattenavsänkning runt byggplatser. Men 30 centimeter lägre grundvatten kan vara tillräckligt för att orsaka allvarlig skada på en träpåle, om sänkningen sker under en lång period. Den kraftigaste nedbrytningen av träet sker närmast över grundvattenytan, även om det tar ganska lång tid för syret att vandra ner i en lera som torkar ut. Vissa resultat tyder också på att om grundvattnet strömmar runt träpålen så kan det tillföras syre som får rötsvamparna att växa till.

– För att skydda träet ska det antingen vara 100 procent vått eller 100 procent torrt. Därför rekommenderar jag att man skärmar av grävda gropar ordentligt så att grundvattennivåerna behålls utanför gropen. Det är bättre än att pumpa dit vatten, som riskerar att öka vattenrörelserna och därmed skapa tillförsel av syre, säger Johanna Elam.