Anläggningsjobben - ett ljus i mörkret

Enligt Prognoscentrets nya bedömningar för den svenska anläggningsmarknaden uppgår de samlade investeringarna under 2023 till 211 miljarder kronor (2022 års prisnivå).

Prognoscentrets bedömning för anläggningsmarknaden visar att de totala investeringarna utvecklas svagt, både under 2023 och 2024, trots stora behov av nyinvesteringar och underhåll. Starka statsfinanser till trots så påverkar ett ökat kostnadstryck, kapacitetsbrister, utdragna tillståndsprocesser, ekonomiskt pressade kommuner och politiska omprioriteringar investeringstakten negativt. I huvudsak är det sjunkande investeringar i energisektorn som förklarar den svaga utvecklingen men även en tillfällig nedgång i järnvägssektorn bidrar negativt.

Ludvig Uggla, marknadsanalytiker på Prognoscentret kommenterar:

- Även om det skett viss försvagning av investeringarna som följd av inflationen och urholkningen av budgeterade satsningar, är infrastruktur ändå ett ljus i mörkret för byggsektorn just nu. Den kris som finns inom främst bostadsbyggandet är inte översättningsbar till infrastruktur, och investeringarna är viktiga för att stabilisera sektorn i en utmanande tid. Behoven är stora och möjligheterna till satsningar goda. De offentliga finanserna är starka och under 2025 börjar det röra på sig inom såväl väg och järnväg som energiområdet. Byggnationen för många av de större infrastrukturprojekten sträcker sig samtidigt över flera år och vi ser att det främst innebär ökade investeringar bortom prognosperioden som sträcker sig till 2025.

Vid en jämförelse av nyinvesteringar respektive drift- och underhållsåtgärder kan man se att investeringarna i ny infrastruktur fortsatt utgör den största andelen av marknaden, men behovet av underhållsarbeten i befintlig infrastruktur minskar nyinvesteringarnas andel något under de kommande åren. Nedgången i marknaden drivs således primärt av sjunkande nyinvesteringar under 2023 och 2024. Drift- och underhållsinvesteringar väntas ha en positiv tillväxt genom hela prognosperioden.

Bedömningarna för investeringarna i det svenska vägnätet skruvas upp marginellt jämfört med vinterns prognos. Det beror i huvudsak på att Trafikverkets ekonomiska utrymme för underhållsmarknaden ökar. Samtidigt har tidigare anslagna medel till Trafikverket inte fullt ut tagits i anspråk under åren 2021 och 2022. Detta gör att ytterligare medel för nybyggnadsprojekt finns tillgängliga under resten av prognosperioden, enligt Prognoscentret.

Från 2022 års uppskattade investeringsnivå för vägar om 58 miljarder kronor väntas investeringarna sedan öka svagt under både 2023 och 2024. 2025 sker en något kraftigare tillväxt.

I slutet av 2022 beslutade regeringen att avbryta planeringen av ett sammanhängande system av nya stambanor för att i stället skynda på järnvägsutvecklingen i norr. Högst prioritering har en upprustning av Malmbanan och ett påskyndande av Norrbotniabanan. Trafikverkets oförmåga att upphandla avsatta medel för underhåll gör att de totala järnvägsinvesteringarna är något nedtryckta under åren 2023-2024 för att under 2025 återigen växla upp.

Tidigare års uppgång i bostadsbyggandet har gett en skjuts åt investeringar i kommunalteknisk anläggning. Till det kan läggas ett generationsskifte i landets vatten- och reningsverk. För närvarande uppgår de årliga investeringarna i kommunalt vatten och avlopp till cirka 18 miljarder kronor. Behoven är däremot betydligt större, cirka 23 miljarder. Det underliggande behovet driver på nyinvesteringarna i segmentet genom hela prognosperioden.