maskinentreprenoren logo
Teknik

Underhåll av grusvägar finslipas

Nu ska Sveriges grusvägar få...

Text: Linn Posse

2020-12-16

Lästid

0 min
Dela

Nu ska Sveriges grusvägar få nytt liv. I ett projekt har digitala verktyg för beslutsstöd samt en grusåtervinningsmaskin skapats. Allt för en mer ekonomisk, och ekologisk, skötsel. Landsbygdens grusvägar är centrala för både boende och företagande i bygder där belagda vägar inte är motiverade. Grus­vägarna möjliggör persontransporter samt transporter av timmer, lantbruksprodukter och insatsvaror. Det handlar om över 10 000 mil grusväg som kräver ständigt underhåll i form av kantskärning, dikesunderhåll och grusning för att fungera på bästa sätt.Hur dessa vägar mår är dock oklart, i varje fall inte dokumenterat. Enskilda vägägare och vägunderhållare har kontroll på de egna vägarnas status, men en samlad bild saknas. Enligt Mirka Kans, som är projektledare för Hållbart underhåll av grusväg vid Linnéuniversitetet, finns stora vinster att göra.– Att gå mot funktionsbaserade underhållskontrakt där underhållet planeras efter reella data kan spara mycket pengar, men också ha betydelse för miljön eftersom åtgången både på nytt grus och energi minskar, konstaterar hon. Projektet, som lyder under förkortningen HUG, startades i september 2018 och löper till hösten 2021. Det är finansierat med pengar från Familjen Kamprads stiftelse och har som mål att skapa ett helt nytt koncept för hur grusvägar ska under­hållas, både rent tekniskt och planeringsmässigt. I projektet ingår också att det ska ske i samarbete mellan det lokala näringslivet och universitetet.Mirka Kans forskningsområde är inom ämnet underhåll och som så mycket annat föddes idén till projektet i ett möte.Rolf Johansson har arbetat med vägunderhåll i många år och såg en potential i återvinningav väggrus.– Jag träffade Rolf och Birgitta Johansson som driver företaget RJ Schakt och Transport AB och fick se deras spännande planer för en grusåtervinningsmaskin. Det var helt klart att det fanns en potential att hushålla med ekonomiska resurser och få en mer miljövänlig process med hjälp av grusåtervinning.Projektet har löpt i två huvudfåror. En av dem är den praktiska utvecklingen och konstruktionen av en grusåtervinningsmaskin, den andra är mer teoretisk. – Vi har studerat ekosystemet grusvägsunderhåll och pratat med de olika aktörerna, kommuner, Trafikverket, maskinentreprenörer, privata vägägare och de som utnyttjar vägarna.Slutsatsen blev att mycket handlar om att få in data om vägarnas faktiska tillstånd samt att använda denna kunskap till att planera och genomföra åtgärder.– Ett mycket tydligt budskap var att processen är komplicerad. Både hur kontrakten ser ut och hur de olika parterna samarbetar. Vi såg att det ofta saknas information till rätt personer vid rätt tid.Lösningen blev att skapa en en digital plattform som de olika aktörerna kring vägen kan använda för planering och genomförande av vägunderhåll. Jesper Tullberg, en av de vid Zenta AB som har arbetat med plattformen berättar.– Den har fått namnet GRUS, Grusvägsunderhållssystem, och används för att skapa arbetsordrar att skicka till operatörerna samt rapporter, och avvikelserapporter, efter utförd åtgärd. En viktig funktion är att åtgärder som ska utföras av olika aktörer kan samordnas i systemet, det är speciellt viktigt om de måste utföras i en viss ordning.Ännu finns GRUS inte i kommersiell version, men provkörs för närvarande. Planen är att plattformen med tiden även ska kunna användas till att samla in uppgifter om vägens tillstånd och därmed ge underlag för åtgärder och vidare forskning. Uppgifter om tvärfall, bombering och vägytans karaktär ska samlas in med radarsensorer och lagras i en molnlösning. Utrustningen för insamling av denna data kan sitta på maskiner för vägunderhåll, men enligt Mirka Kans kan kvaliteten på informationen höjas ytterligare om vägarna inspekteras oftare, till exempel genom att sensorerna monteras på sopbilar. I projektet ingick även en mer handfast lösning för förbättrat vägunderhåll. Grusåtervinningsmaskinen Rolf, passande namnad efter uppfinnaren Rolf Johansson, entreprenör strax utanför småländska Tingsryd.– Jag har ju suttit några timmar och hyvlat grusvägar och haft tid att fundera på hur jobbet skulle kunna förenklas, berättar Rolf Johansson. Vid kantskärning lämnar väghyveln en sträng av grästovor och grus efter sig och det finns flera olika metoder för att samla ihop dem. Ingen av dem kändes enligt Rolf särskilt effektiv och det var då tanken på grusåtervinningsmaskinen kom. Han såg dessutom hur mycket grus som skulle kunna återvinnas om strängen togs om hand av en frånskiljare istället för att bara läggas i högar.– Maskinen lyfter strängen och lägger den i en roterande trumma som släpper tillbaka gruset på vägen. Stora stenar, gräs och annat hamnar på ett transportband som lägger ut det på sidan av vägen, utanför diket, berättar han. Arbetet med att förvandla Rolfs tankar till verklighet började för fem-sex år sedan och han har haft hjälp av konstruktören Alexander Lyrbo från lokala företaget Bryne AB samt av sina bröder i industriteknikföretaget Titab, som byggt maskinen.Det stod redan från början klart att maskinen skulle ha en egen kraftkälla, och den drivs idag av ett 55 kilowatts dieselelverk. Inmatning, trummans och det bakre transportbandet styrs från hytten och går att köra i olika hastigheter. En prototyp är testkörd och nu väntar tillverkning. – Vi räknar med att ha maskinen i produktion någon gång nästa år, konstaterar Rolf Johansson.

Genom att använda vår hemsida godkänner du vår cookie policy