Utsläppen från anläggningsmaskiner ökar, enligt Naturvårdsverket

Sveriges utsläpp av växthusgaser var 45,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2022. Det motsvarar en minskning om 5,3 procent jämfört med 2021. Jämfört med 1990 har de totala klimatutsläppen minskat med 37 procent. Men utsläppen från arbetsmaskiner inom industri- och byggsektorn har ökat sedan 1990, och ger idag upphov till över 1 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Naturvårdsverket tittar även speciellt på arbetsmaskiner. När det gäller arbetsmaskiner ska man förstå att det är en rad maskintyper som ingår i statistiken. Området utgörs av arbetsredskap, däribland traktorer, kranar, grävmaskiner, gräsklippare, motorsågar och snöskotrar. Enligt preliminär statistik för 2022 uppgick utsläppen till knappt 3 miljoner ton. Jämfört med 2021 har de preliminära utsläppen för 2022 minskat med 11 procent.

Beräkningen av utsläpp från arbetsmaskiner är modellbaserad, vilket genom relativt osäkra och begränsade indata till modellen medför osäkerheter i resultaten. Osäkerheter i indata rör bland annat antalet aktiva arbetsmaskiner, drifttiden och lastfaktorn för dessa samt fördelningen av arbetsmaskiner mellan olika sektorer. Eftersom bränsleanvändning och utsläpp beräknas med hjälp av dessa parametrar blir modellresultatet osäkert. Men arbetet med att förbättra indata till modellen och därmed minska osäkerheterna i utsläppsberäkningarna sker kontinuerligt, enligt Naturvårdsverket.

Inom stora delar av industri och byggsektor (inklusive vägarbeten) används större och mer energikrävande arbetsmaskiner som hjullastare, truckar och olika typer av grävmaskiner med hög motoreffekt, vilket påverkar utsläppen. Arbetsmaskiner som används inom industri- och byggsektor (inklusive vägarbeten) ger upphov till 39 procent av sektorns utsläpp. Utsläppen från arbetsmaskiner inom industri- och byggsektorn har ökat sedan 1990, och ger idag upphov till över 1 miljoner ton koldioxidekvivalenter, rapporterar Naturvårdsverket.

Naturvårdsverket ger tips om hur läget kan förbättras, och drar vissa slutsatser. Bland annat gällande automatisering av anläggningsmaskiner:

Elektrifiering av arbetsmaskiner ligger efter elektrifieringen av fordon i vägtrafiken och förutsättningarna ser väldigt olika ut beroende på sektor. Stora elektrifierade arbetsmaskiner är fortfarande flera gånger dyrare än motsvarande dieseldrivna maskiner.

Många arbetsmaskiner behöver hög effekt för att klara av det arbete som ska utföras vilket medför att de batterier som behövs för att klara arbetet blir tunga. För arbetsmaskiner inom till exempel jord- och skogsbruk ökar tunga maskiner risken för oönskad markpackning.

En annan utmaning är laddning av arbetsmaskinerna, menar Naturvårdsverket. Många arbetsmaskiner rör sig över stora områden och ibland långt ifrån infrastruktur för laddning. Det kan lösas med system för batteribyte och det pågår ett arbete med att utveckla teknik för detta för arbetsmaskiner inom jord- och skogsbruk. För arbetsmaskiner inom bygg- och anläggning kan utmaningarna bestå i att få fram tillfälliga kablar för laddning av arbetsmaskiner.

Det snabbaste sättet att minska utsläppen av växthusgaser från befintliga arbetsmaskiner är enligt Naturvårdsverket att använda biobränsle. Biodrivmedlet HVO kan blandas i diesel som ett så kallat drop-in-drivmedel vilket också sker genom reduktionsplikten. En del arbetsmaskiner kan använda rent biodrivmedel, som HVO100 eller FAME, men det varierar mellan olika tillverkare.

Sparsam körning och planering av arbetet har potential att sänka bränsleanvändningen och därmed utsläppen med cirka 10 procent, jämfört med tidigare körmönster, konstaterar Naturvårdsverket.

Sparsam körning ingår idag i förarutbildningen för flertalet fordon, men det finns fortfarande potential att förbättra planeringen av framför allt byggen och entreprenader, minska bortforslandet av massor och förbättra logistiken. Större bygglogistikcentra har visat sig både sänka utsläppen, förkorta byggtiden och öka säkerheten på arbetsplatsen.

Det finns synergier mellan eldrift och automatisering och det kan vara lättare att automatisera arbetsmaskiner eftersom de inte integrerar med människor i samhället på samma sätt som fordon i vägtrafik. Automatiseringen medför lägre förarkostnader och ger möjlighet till mindre maskiner med en ökad flexibilitet.