maskinentreprenoren logo

Teknik

Utsläppsfria maskiner 2030 – Det är absolut görbart!

Frågetecknen kring fossilfri drift av entreprenad­maskiner börjar räta ut sig. Forskare, myndigheter och maskin­tillverkare är eniga; 2030 är ett realistiskt mål.

placeholder
Sofia Barreng

Lästid:  0 min

article
article Flera tillverkare har redan lanserat elektriska maskiner i de mindre storlekarna. Här JCB 19C-1E i arbete i stadsmiljö. Foto: JCB och WSP

En efter en av Europas storstäder ställer nya krav på utsläppsfria fordon. Och det är inte bara bilister som förbjuds att släppa ut avgaser i stadskärnorna. Även lastbilar och arbetsmaskiner regleras.

Ett exempel är Göteborg som satt en målsättning att bygg- och anläggningsplatser ska vara helt utsläppsfria till 2030. Samtidigt räknar man med att staden ska växa med en tredjedel till 2035. Det kommer alltså att krävas många maskiner, och de ska vara av en helt ny typ.

Sveriges miljömål är att vi 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. På vägen dit ska utsläppen från arbetsmaskiner 2030 vara 63 procent lägre än utsläppen 1990.

Nicklas Steorn är senior hållbarhetskonsult vid teknikkonsultföretaget WSP. Han har just avslutat ett uppdrag för Trafikverket och kan konstatera att stora förändringar är på gång.

– Trafikverket kommer med nya krav, kanske redan i år, konstaterar han.

Uppdraget har varit att undersöka hur Trafik-verkets drivmedelskrav ska revideras. Genom litteraturstudier och intervjuer med entreprenörer, drivmedelsbransch och maskintillverkare har förslag till nya krav presenterats.

–  Det kommer att införas som en trappa, stegvis. Till en början kommer det bli krav på att en viss andel av personbilar och lätta lastbilar ska vara nollutsläppsfordon, och övriga drivas med förnybart drivmedel. Framöver är det inte omöjligt att det kommer införas krav på nollutsläppsfordon även för tyngre fordon och maskiner.

Nicklas Steorn konstaterar att det kommer att bli olika svårt att ställa om olika typer av fordon. För bilar och lätta lastbilar är omställningen redan ett faktum, medan arbetsmaskiner och spårgående maskiner har en tuffare resa framför sig.

–  Problemet är delvis att det ännu inte finns någon infrastruktur för tung laddning. Att ladda en arbetsmaskin kräver betydligt högre effekt än att ladda en bil. Dessutom befinner sig arbetsmaskiner ofta på platser där det inte finns möjlighet till laddning.

Förutom de tekniska utmaningarna är naturligtvis även de ekonomiska utmaningarna av betydelse.

–  Det är en utmaning för Trafikverket, man vill driva på omställningen men samtidigt inte slå ut en bransch. Det gäller att vara ödmjuk för att många har investerat i maskiner som har ganska lång livslängd jämfört med andra typer av fordon.

För att hålla en rättvis marknad menar Nicklas Steorn att det kommer att vara viktigt att upphandlande myndighet är väldigt tydlig och att det sker en uppföljning så att kraven verkligen följs.

Han konstaterar också att alla maskinägare måste vara medvetna om förändringen som är på gång.

–  De som inte hänger med och tar höjd för detta riskerar att slås ut, menar han.

Text:

En sak är att ställa krav, en annan att efterleva dem. Finns det verkligen teknisk potential att uppfylla kraven på utsläppsfrihet redan inom åtta år som Göteborg siktar på?

Tobias Larsson är professor vid Institutionen för maskinteknik vid Blekinge Tekniska Högskola. Han menar att det är fullt görbart med nu känd teknik.

–  Vi har tillsammans med Lunds Tekniska Högskola och Volvo CE gjort simuleringar av ett av Trafikverkets vägbyggen. Vi undersökte vad som händer om samtliga maskiner byts ut mot utsläppsfria maskiner och konstaterade att det är fullt möjligt.

Studien har inte bara tittat på vilka maskiner som ska användas utan även på hur hela systemet kring en arbetsplats ser ut.

–  Det handlar om att bygga ett scenario. Till exempel har vi undersökt var elektriciteten ska komma från. Om en stor arbetsplats tar all sin elektricitet direkt från elnätet kanske det driver upp elpriset. Istället får man kanske arbeta med lokala energilager med så kallade sitebatterier som laddar maskinerna under natten, eller byta batterier i maskinerna, eller sol/vindstationer.

Enligt Tobias Larsson kan också sättet att arbeta att bli annorlunda framöver.

–  Med dagens datorkraft kan vi med hjälp av så kallade digitala tvillingar skapa virtuella modeller av riktiga maskiner och räkna ut hur de bäst ska användas. Vi kan också simulera nya maskintyper digitalt innan de byggs på riktigt.

– Vi kan också simulera hur vi kanske får en annan typ av beteende när maskinerna byts ut, jämför med hur en privatbilist måste agera olika vid en bensinmack jämfört med en laddstation. 

Hur vi kommer att använda våra maskiner efter en övergång till utsläppsfria versioner är en tanke som Mats Breborg, ansvarig för kompaktsegmentet vid Volvo CE, knyter an till.

–  Det är flera städer som sätter hårda utsläppskrav nu och då kanske man måste tänka sig andra sätt att använda sina maskiner. Maskinerna kommer troligen att bli utformade mer med tanke på hur de ska användas. Till exempel kan en maskinmodell gå att köpa med flera olika effekter. Varför ska man ha en dyr maskin med ett stort batteri om jobbet är att gräva upp en vattenläcka på morgonen och sen lägga igen på eftermiddagen?

Att få fram utsläppsfria maskiner till göteborgarna inom åtta år ser Mats Bredborg inte som några bekymmer.

–  Mindre maskiner är redan på marknaden, men vi kommer även att ha större maskiner framme till dess. Vårt mål är att 30 procent av vår produktportfölj ska vara emissionsfri 2030.

Text:

Nollutsläppsfordon

Fordon som inte släpper ut någon avgas. Till exempel helt elektrifierade fordon med batterier eller kabeldrift. Fordon med bränsleceller. 

Andra läser

Prenumerera på vårt nyhetsbrev så håller vi dig uppdaterad om det senaste inom...

Tillgång till unika erbjudanden

Tillgång till exklusivt innehåll

Påminnelser om viktig information

Maskinentreprenoren logo
me logga

Maskinentreprenören utkommer med 10 nummer per år och utges av bransch- och arbetsgivarorganisationen för Maskinentreprenörerna.

INNEHÅLL
TIDNINGEN
FAKTURA

Hemsidan använder cookies. Läs mer