maskinentreprenoren logo

Branschnytt

VA-krisen alltmer akut – men yrkeskompetens saknas

Experterna är överens: VA-systemen i Sverige håller inte lägre önskvärd kvalitet eller klarar säkra leveranser. Men även om det fanns pengar – saknas kompetensen.

writer image
Micael Appelgren

Lästid:  0 min

article
article VA-branschen anser nu att det är viktigt att staten kliver in och samverkar med kommuner och branschen för att säkra att det finns kompetens att klara VA-leveranserna framöver. Foto: ME

Enligt Svenskt Vattens senaste investeringsrapport behövs det plöjas ner drygt 560 miljarder kronor - 31 miljarder kronor per år, fram till 2040. Men det klarar inte kommunerna. Just nu saknas det 10 miljarder om året för att rädda det svenska VA-nätet.

– De kommande åren kommer det att krävas stora satsningar på landets VA-system. En genomtänkt och hållbar prisstruktur är en viktig del av det arbetet, säger Erik Karlsson, strateg för ledningsnät och tillgångsförvaltning, Svenskt Vatten.

I en ny rapport från branschen som arbetar under namnet VA-Fakta framgår att det under 2024 rapporterades om minst 361 vattenläckor i Sverige. De kommuner som sticker ut med flest medierapporterade läckor är Skellefteå (19), Örnsköldsvik (11) och Jönköping (10). Bland regionerna har Västra Götaland med stor marginal flest rapporterade läckor, 59. I slutet av mars i år drabbades centrala Jönköping av en massiv vattenläcka som orsakade omfattande skador och störningar.

– Vi ser resultatet av årtionden av eftersatt underhåll. Vattenläckan i Jönköping i mars är endast ett exempel på de konsekvenser som uppstår när vi inte prioriterar underhållet av ledningsnäten. Det här är ett samhällsproblem som kräver långsiktiga och samordnade insatser, säger Jonny Hellman, vd för VVS-Fabrikanterna.

VA Fakta har räknat fram att VA-ledningar i Sverige byts i ett så långsamt tempo att det skulle ta 260 år att förnya hela nätet – trots att rörens livslängd är omkring 100 år. Samtidigt har kommunernas VA-organisationer begränsade möjligheter att spara till framtida investeringar.

– Dagens ekonomiska regelverk tillåter inte kommunerna att planera för det underhåll som krävs. Vi behöver ge dem långsiktiga verktyg för att ta sitt ansvar – annars fortsätter problemen att växa, säger Katarina Swahn, vd för Svenska Rörgrossistföreningen RGF.

Men organisationer som VA Fakta och Svenskt Vatten som trycker på för ökade investeringar och räknar på behoven, kommer behöva titta närmare på kompetensfrågan. Även om det skulle finnas pengar är det högst oklart om det finns yrkesfolk i alla led för att lösa uppgiften. Svenskt Vatten som ändå har gjort en rejäl ansträngning tycker själva att de inte gjort tillräckliga analyser.

– Det enkla svaret är väl egentligen nej – vi vet inte. Men vi har ett par studier om VA-organisationens kompetensbehov, och det finns en del två också i det arbetet. Där ser vi att det är brist på en rad viktiga kompetenser, bland annat yrkesfolk som ska utföra jobbet, säger Pär Dalhielm, VD på Svenskt Vatten.

I Maskinentreprenörernas senaste MEKO-rapport framgår det också att det är fortsatt, trots lågkonjunkturen, svårt att hitta rätt kompetens. Det gäller både anläggningsarbetet och maskinförarnas kompetens. 

VA-Fakta konstaterar att ett tydligare statligt ansvar och ökad samverkan mellan kommunerna för att stärka kompetens och kapacitet i det förebyggande arbetet behövs. Få kommuner har tillräckligt med resurser och kompetens att ensamt klara av sitt uppdrag. Det behövs ett nationellt helhetsperspektiv där staten tar ledningen men där kommunerna också blir bättre på att samarbeta med varandra kring både planering och underhåll, skriver VA-Fakta i sin rapport som kom i början av augusti.

– Vi behöver dessutom lägga större fokus på att säkerställa att personalen har rätt utbildning och kompetens för att undvika läckor i förtid. Om rörarbetena inte utförs på rätt sätt kommer det uppstå fler läckor även på nya ledningar, säger Henrik Oxfall, vd för NPG Sverige som varit med och tagit fram rapporten tillsammans med VA-Fakta. 

Svenskt Vatten lät konsulten Sweco undersöka kompetensbehovet som konstaterade att kompetensbristen är bred men några yrkeskategorier sticker ut. VA-projektör, VA-strateg/utredare, inköp/upphandling bland annat. Här finns en rad olika yrken som kräver högskoleutbildning, men även om det kommer bli svårt att rekrytera till branschen är det ändå ME:s medlemsföretag som kanske är den trånga sektorn.

– Vi ser att det är kritiskt då det gäller det praktiska arbetet, de som ska göra det faktiska jobbet, säger Pär Dalhielm, VD på Svenskt Vatten.

Noterbart är också att enligt ME:s MEKO--rapport är bara 10 procent av entreprenörerna verksamma inom VA.

Text: Micael Appelgren

Kompetens VA-branschen

Kompetensbristen är bred men några yrkeskategorier sticker ut. Alla yrkeskategorier behöver växa, men särskilt VA-projektör, VA-strateg/utredare, inköp/upphandling och IT/säkerhet. Mest kritiskt antas yrkeskategorier som finns i ME-företagen vara. Endast 10 procent av ME-företagen är verksamma inom VA.

Andra läser

Prenumerera på vårt nyhetsbrev så håller vi dig uppdaterad om det senaste inom...

Tillgång till unika erbjudanden

Tillgång till exklusivt innehåll

Påminnelser om viktig information

Maskinentreprenoren logo
me logga

Maskinentreprenören utkommer med 10 nummer per år och utges av bransch- och arbetsgivarorganisationen för Maskinentreprenörerna.

INNEHÅLL
TIDNINGEN
FAKTURA

Hemsidan använder cookies. Läs mer