Vägunderhållsskulden minskar

Underhållsskulden för vägbeläggningen beräknas nu uppgå till cirka 8,1 miljarder kronor, och om utvecklingen fortsätter kan skulden minska till 5,1 miljarder kronor 2035. Det skulle innebära att över 90 procent av det statliga vägnätet då är i tillfredsställande, bra eller mycket bra skick.

– Det är mycket positivt att vi nu ser en utveckling där vägarnas skick successivt förbättras. Trafikverket har fått rekordstora tillskott för vägunderhåll och har därmed bättre förutsättningar att arbeta mer långsiktigt, minska andelen vägar i dåligt skick och säkerställa att vägnätet fungerar för både näringsliv och arbetspendling i hela landet, säger Jonas Hagelqvist, vd på Transportföretagen.

För första gången har analysen också inkluderat vägtrummornas tillstånd, en viktig men ofta mindre uppmärksammad del av väginfrastrukturen. Vägtrummor är avgörande för avvattning, bärighet och skydd mot erosion och översvämning. Av de drygt 200 000 vägtrummor som kunnat analyseras bedöms 23 procent ha brister, medan ytterligare 3,8 procent har åtgärdsbehov på sikt.

– När vägtrummorna inte fungerar kan konsekvenserna bli mycket allvarliga och i värsta fall orsaka vägras och omfattande skador på vägarna. Därför är det viktigt att inventeringen fortsätter och att brister åtgärdas i tid, så att vägnätets robusthet kan stärkas och riskerna minska för större skador, säger Jonas Hagelqvist.

Vägnätets funktion avgörs inte bara av beläggningens skick utan också av hur vägkroppen mår. Inkluderas även rekonstruktion av vägkroppen för de vägar som bedöms ha ett sådant behov så beräknas underhållsskulden till 14,8 miljarder kronor i 2023 års prisnivå.

Dessutom kvarstår stora regionala skillnader i vägarnas standard. Jämtland, Dalarna och Västernorrland har, liksom förra året, den högsta andelen statliga vägar i mycket dåligt skick. I andra änden av skalan finns Västmanland, Östergötland och Uppsala, med lägst andel.