Lätta skopan vinner

Visst går det fortare att gräva med en större skopa! Eller hur är det egentligen?

Likt ordspråket om den late som bär ihjäl sig kan det vara en riktigt dålig idé att utrusta sin grävmaskin med en allt för stor skopa och tro att det ger bättre effektivitet. Enligt Johan Henrysson är det faktiskt precis tvärt om. 

– Det är en förutfattad mening att man får en högre produktivitet med en större skopa än vad maskinen är konstruerad för, konstaterar han.

 – Faktum är att det tar längre tid att fylla en större skopa, det tar längre tid att lyfta den och det ger därför färre arbetscykler än att arbeta med en rätt konfigurerad skopa. Tyvärr är det dock ett faktum att många sätter för stor skopa på maskinen, både på maskiner med snabbfäste och tiltrotator och på större maskiner med snabbfästen och skopa eller direktinfästa skopor.

Johan konstaterar att det i båda kategorierna ibland sitter en för tung kombination för maskinen. Det är inte bara skopans vikt man måste ta hänsyn till; snabbfästet, tiltrotatorn och gripen, alla bidrar de till ytterligare vikt och även bygghöjd.

Om de olika komponenterna inte är valda enligt tillverkarens rekommendationer för den specifika maskinen, dess bom och dess arm, så är risken överhängande att man inte får en optimal användning av maskinen. Det påverkar såklart ekonomin i verksamheten, men enligt Johan går nackdelarna även att räkna på andra sätt än i kronor och ören. 

– Jag vill nämna glädjen i arbetet. Det är egentligen den stora grejen i det här med att välja rätt skopa. Du tappar fart i maskinen om den hela tiden ska lyfta för tungt. Det går tyngre att gräva, tyngre att lyfta och allt går långsammare. 

Även förarkomforten lider menar Johan och påpekar att en maskin lätt känns instabil och tippig när vikten längst ut på armen är för stor. 

– Det är jobbigt att hela tiden behöva sitta och vakta och tänka sig för när man lyfter en full skopa och ska sträcka ut för att tömma den. Dessutom förlorar maskinen sin harmoni. Med för stor skopa upplever många att bommen är för långsam att lyfta jämfört med svängen och det handlar om att det är tyngre där ute i skopan än vad konstruktören har tänkt sig. Det ligger oerhört många timmars utveckling bakom varje färdig grävmaskin och om utrustningen väljs enligt rekommendation så blir resultatet mycket bättre.

Säkerheten är en annan viktig aspekt när det gäller att välja skopstorlek. Med för tunga laster kan till exempel hydraulikens chockventiler lösa ut vilket  kan medföra risker. Sker en incident eller olycka och det visar sig att maskinen är utrustad med en för tung kombination enligt vad tillverkaren har föreskrivit kan det leda till extra utredning av ansvarsfrågan. Men det är inte bara akuta situationer som utlösta chockventiler som kan orsaka skador. Även slitaget över tid ökar med ökad belastning. 

– Livslängden påverkas naturligtvis negativt om det hela tiden sätts mer stress på maskinens struktur. Det går till exempel att se på undervagnsdetaljer som slits av att maskinen gungar mer när den får arbeta med för stora laster.

De här maskinerna är enligt Johan numera lätta att identifiera. Med moderna maskinövervakningssystem spåras de tungt arbetande maskinerna enkelt. 

– Vi har sett att det finns maskiner som drar upp till 10 liter mer bränsle per timme än normalt,  det är en god indikation att maskinen gått för tungt, konstaterar han.

Nu är ju valet av skopa, fäste, tiltrotator och andra tillbehör inte direkt supersvårt. Tillverkarna har sina tabeller och det är bara att följa rekommendationerna, gärna i samråd med en säljare. Faktorerna som styr valet är vilken konfiguration maskinen har, vilken typ av arbete som ska utföras och vilken densitet det är på materialet som ska hanteras.

Men det finns också utrymme för den personliga preferensen betonar Johan.

 – Det är a och o att också välja en skopa som passar en. Kanske har man en personlig grävstil och då är det viktigt att välja rätt enligt det. Någon kanske fyller en mobilkross och vill ha en kortbottnad skopa som är lättare att tömma, en annan vill ha en långbottnad skopa för att få plats för flera skut. Allt detta är såklart individuellt.

Alltså ganska stort utrymme för egna tankar, så länge de håller sig inom skoptabellens ramar, vill säga. En sak är dock Johan Henrysson benhård på: 

– Ställ av tiltrotatorn när du inte behöver den. En tiltrotator till en trettiotonsmaskin väger över ett helt ton. Du får högre bränsleeffektivitet, bättre grävgeometri och högre produktivitet.

Han poängterar också att snabbfästen visserligen är nödvändiga att använda, men att man som ägare/förare på maskiner på 50 ton och uppåt verkligen bör tänka sig för och bara utrusta maskinen med snabbfäste om det verkligen är nödvändigt. 

– Om man till exempel använder snabbfästet för att kunna lyfta krossplattor, kanske man bör överväga om de går att lyfta med hjälp av en kranbil istället.

Ett nytt sätt att få en lättare skopa har under senare år har blivit tillgängligt. Det gäller skopor tillverkade av höghållfast stål. Johan Henrysson är positiv: 

– Jag ser ett stort intresse för detta och tror att vi kommer att se en snabb utveckling. Skoporna blir visserligen dyrare, men det kommer man att kunna räkna hem många gånger om. Maskinen blir kvickare och blir lättare att kontrollera och bränsleeffektiviteten ökar. 

– Entreprenörer med skopor av höghållfast stål kommer att ha en konkurrensfördel eftersom de kan flytta mer massor än de som kör med traditionella skopor.