Analys: Så ser byggkonjunkturen ut just nu

- Det är positivt för byggmarknaden att styrräntan lämnas oförändrad. Förutsägbara finansieringskostnader stärker investeringsviljan och skapar bättre förutsättningar för företagen att planera långsiktigt, säger Johan Deremar, nationalekonom och prognosansvarig, Byggföretagen.

Enligt Byggföretagen är det viktigt att räntan hålls på en låg och stabil nivå så länge som möjligt i ett läge där återhämtningen på byggmarknaden fortfarande är skör. Det går åt rätt håll - men det går segt.

- Det är avgörande för att få fart på bostadsbyggandet och bidrar till en starkare konjunktur, säger Johan Deremar.

Byggföretagen arbetar just nu med sin konjunkturprognos över bygginvesteringarna i bostäder, lokaler och anläggningar. Den kommer publiceras i oktober.

Såhär ser läget i konjunkturen ut just nu efter en samlad studie från olika relevanta källor:

Den svenska byggkonjunkturen har lämnat det värsta bottenläget, men uppgången är fortfarande ojämn. Anläggningsmarknaden, offentliga lokaler, energi, VA och järnväg ger draghjälp, medan bostadsbyggandet fortfarande ligger på låg nivå och reagerar långsammare än bostadsmarknaden i övrigt.

Konjunkturbarometern juli 2026 visar att byggföretagens stämningsläge steg tillbaka till normal nivå efter nedgången i juni. Anställningsplanerna blev mer optimistiska och företagen var ovanligt positiva om orderstocken framöver och om byggmarknaden på ett års sikt. Samtidigt var den faktiska orderstockens storlek fortfarande svagare än normalt. Byggindikatorn steg från 97,6 i juni till 99,4 i juli.

Den 10 juni skrev Boverkets byggprognos juni 2026 ned prognosen för antalet påbörjade bostäder under 2026 till cirka 29 000, varav 27 000 genom nybyggnad och 2 000 genom ombyggnader. Det var nästan 7 000 färre än i Boverkets marsprognos. Förklaringen var att den faktiska byggtakten blivit lägre än väntat, samtidigt som köpkraften ännu inte återhämtats fullt ut och byggkostnaderna ligger kvar på höga nivåer.

Det finns alltså en tydlig skillnad mellan bostadsmarknad och bostadsproduktion. Fler bostadsaffärer och bättre framtidstro innebär inte automatiskt att byggherrarna omedelbart startar nya projekt. Kalkyler, finansiering, markpriser, försäljningsgrader och produktionskostnader måste först gå ihop.

De allra senaste byggstartsdata pekar dessutom åt olika håll. Prognoscentrets Byggstartsindikator visade att nyproduktionsstarterna ökade med 0,5 procent mellan maj och juni. Bostadsbyggandet ökade då med 2,1 procent och lokalbyggandet med 1,0 procent. Under andra kvartalet påbörjades enligt samma källa cirka 6 700 bostäder.

Men julisiffrorna blev svalare. Mellan juni och juli ökade den totala byggstartsindikatorn med 0,4 procent, medan bostadsbyggandet minskade med 1,7 procent och lokalbyggandet ökade med endast 0,1 procent. Trots månadsnedgången låg den samlade byggstartsindikatorn 8,0 procent högre än ett år tidigare.

Bostadsbyggandet har sannolikt passerat den djupaste botten, men någon byggrusch syns inte. Månadssiffrorna är ryckiga, startnivåerna är låga och Boverkets nedskrivning visar att tidigare prognoser varit för optimistiska.

Anläggningsmarknaden har en betydligt starkare grund än husbyggandet. Prognoscentrets anläggningsprognos juli 2026 bedömer att investeringar samt drift och underhåll på den svenska anläggningsmarknaden ökar med 7,1 procent i reala termer under 2026, till knappt 285 miljarder kronor i 2025 års prisnivå.

Även ME:s konjunkturrapport - MEKO 2026 - pekar ut offentliga lokaler, VA, järnvägsinfrastruktur och återvinning som de områden där medlemsföretagen räknar med störst efterfrågan. Investeringar i infrastruktur, energi och samhällsviktiga funktioner har förbättrat förutsättningarna, medan bostäder och privata lokaler släpar efter.

MEKO är ganska försiktig. Omkring en tredjedel av företagen uppgav att orderstocken var mindre än normalt, faktureringsläget var fortsatt svagt och majoriteten räknade med ungefär oförändrad efterfrågan det närmaste halvåret. Uppgången sker alltså från en mycket låg nivå.

Samtidigt hade projektframförhållningen förbättrats. I maj uppgav 8 procent av de tillfrågade ME-företagen att deras pågående och planerade projekt sträckte sig högst en månad framåt, jämfört med 18 procent ett halvår tidigare och 12 procent ett år tidigare. Underlaget byggde på svar från 370 medlemsföretag.

För maskinentreprenörer betyder detta att marknaden kan ha gott om projekt på övergripande nivå, men att övergången från investeringsplan till upphandlat och produktionsklart arbete fortfarande är avgörande. Det är först när projekten når marken som efterfrågan på maskiner, transporter och underentreprenörer blir synlig i faktureringen.

De senaste byggstartsdata ger dock inget stöd för någon snabb acceleration ännu. Lokalbyggandet ökade med 1,0 procent i juni men bara 0,1 procent i juli enligt Prognoscentrets Byggstartsindikator.

SCB:s Byggkostnadsindex juli 2026 steg med endast 0,1 procent mellan juni och juli, vilket innebär att den kortsiktiga kostnadsökningen var begränsad. Jämfört med juli 2025 var indexet däremot 3,2 procent högre.

Materialpriserna fortsatte att dra upp kostnaderna. Byggmaterial blev 4,3 procent dyrare på ett år, medan bland annat transporter, drivmedel och elkraft sjönk mellan juni och juli. Den samlade kostnadsbilden är därför mindre explosiv än under inflationsåren, men det har inte skett någon generell återgång till tidigare prisnivåer.

Den allmänna ekonomin ger byggsektorn bättre stöd än för ett år sedan. I Konjunkturuppdatering augusti 2026 räknar Konjunkturinstitutet med att svensk BNP ökar med 2,4 procent under 2026 och 2,8 procent under 2027. Lågkonjunkturen bedöms ebba ut under 2027.

Arbetsmarknaden reagerar däremot med eftersläpning. Konjunkturinstitutet räknar med en arbetslöshet på 8,6 procent under 2026 och 7,9 procent under 2027. Den tydligare nedgången väntas börja under hösten 2026.

I byggsektorn har anställningsplanerna förbättrats, men den faktiska orderstocken är fortfarande för svag för att tala om en bred rekryteringsvåg. MEKO visar en i huvudsak oförändrad personalstyrka bland medlemsföretagen, samtidigt som behovet av inhyrd personal tenderar att öka.

Konkursbilden är fortfarande oroväckande och bör inte döljas av de ljusare förväntningarna. För bygg och anläggning registrerades enligt Bolagsverksbaserad statistik 62 konkurser under de 30 dagarna till och med den 14 augusti, jämfört med 36 under motsvarande period året före. Denna uppgift ska tolkas försiktigt eftersom en enskild 30-dagarsperiod kan påverkas av timing och mindre företag. Den visar ändå att flera företag fortfarande bär med sig effekterna av den tidigare nedgången. Konkurser speglar ofta order- och marginalproblem som uppstod långt före själva konkursbeslutet.

Den svenska byggkonjunkturen är alltså inte längre i fritt fall. Men den är heller inte i en bred högkonjunktur. Anläggning och offentliga investeringar drar tåget, medan bostäderna fortfarande står kvar på perrongen och väntar på en kalkyl som håller.

Det viktigaste att bevaka under hösten blir om företagens ovanligt positiva orderförväntningar faktiskt omvandlas till starter, fakturering och nyanställningar. Där ligger skillnaden mellan en statistisk vändning och en vändning som entreprenörerna verkligen känner i orderboken.