Bilister vill stoppa dåliga vägbyggen

– Men det svenska systemet sticker ut säger Jacob Sidenvall, trafiksäkerhetsexpert på Riksförbundet M Sverige. Vi har få granskare och deras synpunkter har hittills aldrig lett till att Trafikverket tvingats göra ändringar innan projektet ansågs vara färdigt. Det innebär antingen att Trafikverket aldrig gör misstag eller att TS-granskarna inte har tillräckligt mandat för att tvinga fram åtgärder. Och vi ser tecken på att det är det senare som är fallet.

Ett tragiskt exempel på det kommer från Bygdeå i Västerbotten. Där gjordes E4:an om till 2+1-väg, en satsning som skulle rusta upp vägsträckan. Men projektet blev inte bra. En parkeringsficka anlades i en kurva och fick inte den skyltning som behövdes trots att TS-granskaren hade påtalat bristen.

– Effekten av det var att lastbilar som tagit paus i parkeringsfickan hade mycket svårt att använda backspeglarna för att upptäcka trafik som kom bakifrån, säger Jacob Sidenvall. Vilket också var händelseförloppet i en olycka med dödlig utgång som tragiskt nog skedde på platsen.

Granskarnas kommenterar hanteras av Transportstyrelsen, men från den myndigheten har det hittills aldrig kommit krav på att väghållaren, i de flesta fallen Trafikverket, åtgärdar vägbygget efter granskarnas rapport.

– Det är ett tecken på att TS-granskarna har för svag ställning, säger Jacob Sidenvall. Det är dyrt med vägarbeten, och att riva upp och göra om kostar ännu mer. Men det är avgörande att granskarna har den makten när något blivit fel, som i Bygdeå. Man måste kunna få till ett skyddsstopp.

Av de drygt trettio ts-granskare som finns i Sverige arbetar ungefär en tredjedel på Trafikverket. Anledningen till det är att myndigheten ska kunna ha en intern kompetens för att tidigt planera för korrekt utförda säkerhetsåtgärder.

– Det är inte konstigt, men när det är en så liten miljö är det viktigt att ändå finns utrymme för obekväma röster, säger Jacob Sidenvall. Oberoende granskare är avgörande för att kunna stoppa vägbyggen som man ser har brister. Det finns kvalificerade röster som talar om att det skett en felöversättning av EU-direktivet som styr detta och att det är förklaringen till de svenska TS-granskarnas svaga mandat.

Riksförbundet M Sverige kräver att TS-granskarnas ställning utreds politiskt för att se till att de får tillräckligt starkt mandat för att stoppa projekt som inte håller måttet.